Cymbalta mot smärta?
23 inlägg
• Sida 1 av 1
Cymbalta mot smärta?
Jag skall skriva en fråga från en kompis:
Hon har haft Tryptizol och skall byta till Cymbalta. Vet någon om Cymbalta funkar också vid smärta? Hon behöver både antidepressiv och smärtlindrande?
Hon har haft Tryptizol och skall byta till Cymbalta. Vet någon om Cymbalta funkar också vid smärta? Hon behöver både antidepressiv och smärtlindrande?
Senast redigerad av MsTibbs 2011-05-05 2:35:24, redigerad totalt 1 gång.
ragnevi skrev:Cymbalta är på väg att tas bort från högkostnadsskyddet, den är under översyn och resultatet ser inte bra ut enligt de små förhandsbesked som getts av TLV.
Omg! Har du källa? Jag har Cymbalta så detta berör mej.
Senast redigerad av weasley 2011-05-05 2:35:24, redigerad totalt 1 gång.
Jag fick följande brev för ett tag sedan:
"Vi skriver till Dig som engagerad i debatten om villkoren för psykiskt sjuka. Vi vill uppmärksamma Dig på att runt 40 000 människor med allvarlig depressiv sjukdom håller på att bli av med sin medicin, Cymbalta (duloxetin). Anledningen är att TLV, tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, ifrågasätter om Cymbalta ska få behålla
läkemedelssubventionen och därmed inte längre omfattas av högkostnadsskyddet.
I egenskap av kliniker och forskare vet vi att Cymbalta är ett bra alternativ för depressivt sjuka patienter som inte blivit fria från sina symptom efter andra åtgärder. Vår kliniska erfarenhet visar att det krävs mer än ett läkemedelsalternativ när det inte fungerar med tidigare behandlingar. Patienter är olika och behandlingen måste individualiseras utifrån
vilka symtom patienten lider av. Cymbalta måste även i fortsättningen kunna förskrivas när andra läkemedel inte har visat effekt.
Vi läkare måste skräddarsy behandlingar efter varje individs behov, och depression är inget undantag. Ju bredare utbudet av läkemedel är, desto bättre behandlingar kan vi ordinera. En förutsättning för framgångsrik behandling är förutom psykologiskt och psykosocialt stöd, behandling med rätt läkemedel.
Huvudmotiven bakom TLV:s beslut är att spara pengar. Vi har stor förståelse för detta och det är självklart att vi alltid skall erbjuda den ekonomiskt mest effektiva vården. Vi vet att att TLV tyvärr saknar tillräcklig kunskap om hur en effektiv behandling av människor med svår depression bör hanteras. Detta är viktigt att uppmärksamma.
Minst var fjärde kvinna och var femte man kommer någon gång att drabbas av en depression så pass allvarlig att de tvingas söka vård. Depression är en av våra största folksjukdomar. Den kostar samhället flera miljarder kronor/år och innebär personliga tragedier för många människor.
TLV:s tilltänkta prioriteringar drabbar en utsatt grupp; medicinskt, socialt och ekonomiskt. Våra patienter orkar och kan oftast inte göra något åt sin utsatta situation.
Hjälp oss att uppmärksamma deras behov av professionell hjälp där effektiva läkemedel är en förutsättning för fortsatt effektiva behandlingsprogram."
Brevet är undertecknat av överläkarna Jan Wålinder (Vid psykiatriska kliniken, Mölndal) och Owe Bodlund (Psykiatriska kliniken i Umeå).
"Vi skriver till Dig som engagerad i debatten om villkoren för psykiskt sjuka. Vi vill uppmärksamma Dig på att runt 40 000 människor med allvarlig depressiv sjukdom håller på att bli av med sin medicin, Cymbalta (duloxetin). Anledningen är att TLV, tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, ifrågasätter om Cymbalta ska få behålla
läkemedelssubventionen och därmed inte längre omfattas av högkostnadsskyddet.
I egenskap av kliniker och forskare vet vi att Cymbalta är ett bra alternativ för depressivt sjuka patienter som inte blivit fria från sina symptom efter andra åtgärder. Vår kliniska erfarenhet visar att det krävs mer än ett läkemedelsalternativ när det inte fungerar med tidigare behandlingar. Patienter är olika och behandlingen måste individualiseras utifrån
vilka symtom patienten lider av. Cymbalta måste även i fortsättningen kunna förskrivas när andra läkemedel inte har visat effekt.
Vi läkare måste skräddarsy behandlingar efter varje individs behov, och depression är inget undantag. Ju bredare utbudet av läkemedel är, desto bättre behandlingar kan vi ordinera. En förutsättning för framgångsrik behandling är förutom psykologiskt och psykosocialt stöd, behandling med rätt läkemedel.
Huvudmotiven bakom TLV:s beslut är att spara pengar. Vi har stor förståelse för detta och det är självklart att vi alltid skall erbjuda den ekonomiskt mest effektiva vården. Vi vet att att TLV tyvärr saknar tillräcklig kunskap om hur en effektiv behandling av människor med svår depression bör hanteras. Detta är viktigt att uppmärksamma.
Minst var fjärde kvinna och var femte man kommer någon gång att drabbas av en depression så pass allvarlig att de tvingas söka vård. Depression är en av våra största folksjukdomar. Den kostar samhället flera miljarder kronor/år och innebär personliga tragedier för många människor.
TLV:s tilltänkta prioriteringar drabbar en utsatt grupp; medicinskt, socialt och ekonomiskt. Våra patienter orkar och kan oftast inte göra något åt sin utsatta situation.
Hjälp oss att uppmärksamma deras behov av professionell hjälp där effektiva läkemedel är en förutsättning för fortsatt effektiva behandlingsprogram."
Brevet är undertecknat av överläkarna Jan Wålinder (Vid psykiatriska kliniken, Mölndal) och Owe Bodlund (Psykiatriska kliniken i Umeå).
Senast redigerad av ragnevi 2011-05-05 2:35:24, redigerad totalt 1 gång.
Här är RSMH:s synpunkter på att Cymbalta eventuellt ska dras in.
"Synpunkter på ”Promemoria med förslag till beslut för omprövningen av Cymbalta”.
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH, har av HSO utsetts att medverka med en representant i TLV:s brukarråd. I detta brukarråd har ambitionen varit att följa prövningsprocesserna av läkemedel sjukdomsområde för sjukdomsområde och från början av prövningarna till deras slut. Detta har varit en arbetsmetod som har uppskattats mycket av oss p g a att den belyser helheten av ett behandlingsområde, terapigrupper, och de kostnads-/effektavvägningar som kan vara aktuella. Under nästföregående år, 2008, gjordes t e x en stor genomgång av läkemedel mot depression som har börjat få konkreta effekter under 2009.
Av effektiviseringsskäl avser nu TLV göra mera begränsade genomgångar eller genomgångar av enskilda läkemedel. En lista på sådana har redovisats skriftligt till brukarrådet samtidigt som underlagsmaterial till några av genomgångarna har skickats ut på remiss till brukarrådets ledamöter med en svarstid på fjorton dagar upp till tre veckor. För en terapigrupp har beslut hunnit fattas.
RSMH har hittills avstått från att som representant för HSO svara på remisserna p g a att läkemedlen inte haft ett förstahandsintresse för behandlingen av de sjukdomar som våra brukargrupper drabbas av. När det gäller Cymbalta är läget annorlunda, eftersom det här handlar om ett antidepressivt läkemedel. Vi vill därför framföra följande synpunkter.
Vi har förstått att beslutssituationen är i stort följande. Cymbalta, som innehåller preparatet duloxetin, beskrivs av TLV:s utredare som att näst intill vara ett ”generiskt” preparat till venlafaxin. Man anser sig inte ha funnit några avgörande skillnader mellan preparaten vad gäller effekt och biverkningar. Sedan genomgången av läkemedel mot depression 2008 har det relativa priset på venlafaxin sjunkit kraftigt p g a att patentet löpt ut. Man anser att samhällets kostnader för Cymbalta i dagsläget är stora och att det därför är rimligt att ompröva om användningen av Cymbalta är kostnadseffektiv vid dagens relativa prisnivå mellan preparaten.
Vi är från RSMH:s sida mycket tveksam till både sättet att hantera ett enskilt preparat i det totala sammanhanget av preparat för behandling av depression och den konkreta jämförelsen av effekten av duloxetin i förhållande till venlafaxin.
Vid den totala genomgången av antidepressiva medel år 2008 kunde vi följa utredningens logiska uppläggning och var steg för steg med i en dialog som gjorde att vi till sist kunde konstatera att dåvarande Läkemedelsförmånsnämndens bedömningar var väl avvägda. Vi är mycket tveksamma till att man nu, bara något år senare, ska rycka ut ett preparat och jämföra det med närmast liknande och därefter i praktiken utmönstra det ur listan över subventionerade läkemedel, detta enbart p g a en relativ prisförändring under året där ett annat preparat blivit billigare. Skulle man göra så i fortsättningen kommer det enligt vår bedömning uppstå alltmera av en situation där delarna inte hänger ihop med helheten – och där man allt mera fjärmar sig från idén om mera heltäckande genomgångar av läkemedelssortimentet.
Det blir alltför mycket av en ”spotmarknad” för läkemedel med ett sådant sätt att agera. Vi vill också peka på risken att man får en smygande, ur läkemedelskonsumentens synvinkel vid varje enskild tidpunkt ”omärkbar” nedmontering av vårt nuvarande system för subvention av läkemedel i landet. Vi anser att TLV bör ompröva idén om genomgångar av enskilda läkemedel med den nu tillämpade metoden, den korta tidsutdräkten och sättet för brukarorganisationernas medverkan i slutet av processen. Vi anser att man med den valda metoden inte får en brukarmedverkan som ger möjligheter till ett reellt inflytande i processen att förse den subventionerade läkemedelsmarknaden med ett lämpligt utbud av produkter.
Därefter återvänder vi till jämförelsen mellan duloxetin (Cymbalta) och venlafaxin.
Beskrivningarna i rapporten pekar på att substanserna har likartade verkningar, både när det gäller positiva effekter och biverkningar. Vi är väl medvetna om att effekt- och biverkansbeskrivningar är resultatet av statistiska studier – där det ofta i ”genomsnitt” eller ”ibland” förhåller sig på ett visst sätt. I genomsnitt över ett stickprov av människor kan således ett läkemedel ha en på visst sätt mätt effekt – och den effekten kan vara i genomsnitt ungefär densamma som för ett annat läkemedel. På den enskilda individen kan emellertid verkan av respektive läkemedel vara högst olika. Motsvarande resonemang gäller också biverkningar, och kanske i ännu högre grad där, eftersom ett medel kan bli omöjligt att använda om biverkningarna blir alltför allvarliga.
Det går aldrig att förutsäga i förväg hur den enskilda individen reagerar på ett visst preparat. Vi har emellertid från RSMH:s sida alltför ofta sett hur läkemedel gett sådana biverkningar att man tvingats byta preparat – eller ännu värre – man har inte bytt preparat utan mera eller mindre tvångsmässigt fortsatt med ett preparat som ger svåra biverkningar och därmed lidanden för patienten. Många är de patienter inom psykiatrin som ser fram med skräck på nästa medicineringstillfälle.
Det är enligt vår uppfattning direkt olämpligt att minska sortimentsbredden för de subventionerade psykiatriläkemedlen. Detta innebär att man inte bör plocka bort Cymbalta. Man måste från läkarhåll ha ett stort antal preparat att välja mellan för att kunna lyckas att få till stånd en något sånär humanitär behandling av t ex patienter med djup depression. Det är väl känt att RSMH är mycket negativt till dagens behandlingsmetoder inom psykiatrin, särskilt mycket av den medicinering som sker. Eftersom mycket av medicineringen sker med tvång eller tvångsliknande metoder och eftersom man på många håll inte lyssnar på patientens synpunkter, och ibland ganska högljudda protester, är det viktigt att TLV:s snävt ekonomiska ageranden inte bidrar till att ytterligare förvärra situationen.
Vår erfarenhet är att Cymbalta inte är ett förstahandsval när det gäller antidepressiv läkemedelsbehandling – kanske heller inte ett andra- eller tredjehandsval i de flesta fall. Detta gör att Cymbalta trots ett f n högre pris än de medel man jämför med är försvarbart i de enskilda fall där man känner att man behöver pröva ytterligare alternativ. Det är heller totalt sett inte någon stor post för sjukvården.
TLV bör därför besluta att behålla Cymbalta på listan över subventionerade läkemedel.
Det sagda innebär naturligtvis också att vi motsätter oss en sådan uppföljning av de patienter som under en övergångstid skulle ha fått behålla Cymbalta med subvention – när subventionen för nytillkommande patienter skulle tas bort. En sådan uppföljning måste såvitt vi kan se ske på individ- och personnummernivå för att fylla den funktion som TLV avser. Det är enligt vår mening direkt olämpligt att använda Läkemedelsregistret hos Socialstyrelsen på detta sätt oavsett om det sker under godkännande av det berörda läkemedelsföretaget eller ej.
Vi har i detta ärende på grund av den korta remisstiden inte haft möjlighet att fullfölja ett samråd mellan HSO:s i brukarrådet medverkande organisationer. Detta är en av de svagheter i processen som vi pekar på ovan.
Med vänliga hälsningar
Håkan Jarmar "
"Synpunkter på ”Promemoria med förslag till beslut för omprövningen av Cymbalta”.
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH, har av HSO utsetts att medverka med en representant i TLV:s brukarråd. I detta brukarråd har ambitionen varit att följa prövningsprocesserna av läkemedel sjukdomsområde för sjukdomsområde och från början av prövningarna till deras slut. Detta har varit en arbetsmetod som har uppskattats mycket av oss p g a att den belyser helheten av ett behandlingsområde, terapigrupper, och de kostnads-/effektavvägningar som kan vara aktuella. Under nästföregående år, 2008, gjordes t e x en stor genomgång av läkemedel mot depression som har börjat få konkreta effekter under 2009.
Av effektiviseringsskäl avser nu TLV göra mera begränsade genomgångar eller genomgångar av enskilda läkemedel. En lista på sådana har redovisats skriftligt till brukarrådet samtidigt som underlagsmaterial till några av genomgångarna har skickats ut på remiss till brukarrådets ledamöter med en svarstid på fjorton dagar upp till tre veckor. För en terapigrupp har beslut hunnit fattas.
RSMH har hittills avstått från att som representant för HSO svara på remisserna p g a att läkemedlen inte haft ett förstahandsintresse för behandlingen av de sjukdomar som våra brukargrupper drabbas av. När det gäller Cymbalta är läget annorlunda, eftersom det här handlar om ett antidepressivt läkemedel. Vi vill därför framföra följande synpunkter.
Vi har förstått att beslutssituationen är i stort följande. Cymbalta, som innehåller preparatet duloxetin, beskrivs av TLV:s utredare som att näst intill vara ett ”generiskt” preparat till venlafaxin. Man anser sig inte ha funnit några avgörande skillnader mellan preparaten vad gäller effekt och biverkningar. Sedan genomgången av läkemedel mot depression 2008 har det relativa priset på venlafaxin sjunkit kraftigt p g a att patentet löpt ut. Man anser att samhällets kostnader för Cymbalta i dagsläget är stora och att det därför är rimligt att ompröva om användningen av Cymbalta är kostnadseffektiv vid dagens relativa prisnivå mellan preparaten.
Vi är från RSMH:s sida mycket tveksam till både sättet att hantera ett enskilt preparat i det totala sammanhanget av preparat för behandling av depression och den konkreta jämförelsen av effekten av duloxetin i förhållande till venlafaxin.
Vid den totala genomgången av antidepressiva medel år 2008 kunde vi följa utredningens logiska uppläggning och var steg för steg med i en dialog som gjorde att vi till sist kunde konstatera att dåvarande Läkemedelsförmånsnämndens bedömningar var väl avvägda. Vi är mycket tveksamma till att man nu, bara något år senare, ska rycka ut ett preparat och jämföra det med närmast liknande och därefter i praktiken utmönstra det ur listan över subventionerade läkemedel, detta enbart p g a en relativ prisförändring under året där ett annat preparat blivit billigare. Skulle man göra så i fortsättningen kommer det enligt vår bedömning uppstå alltmera av en situation där delarna inte hänger ihop med helheten – och där man allt mera fjärmar sig från idén om mera heltäckande genomgångar av läkemedelssortimentet.
Det blir alltför mycket av en ”spotmarknad” för läkemedel med ett sådant sätt att agera. Vi vill också peka på risken att man får en smygande, ur läkemedelskonsumentens synvinkel vid varje enskild tidpunkt ”omärkbar” nedmontering av vårt nuvarande system för subvention av läkemedel i landet. Vi anser att TLV bör ompröva idén om genomgångar av enskilda läkemedel med den nu tillämpade metoden, den korta tidsutdräkten och sättet för brukarorganisationernas medverkan i slutet av processen. Vi anser att man med den valda metoden inte får en brukarmedverkan som ger möjligheter till ett reellt inflytande i processen att förse den subventionerade läkemedelsmarknaden med ett lämpligt utbud av produkter.
Därefter återvänder vi till jämförelsen mellan duloxetin (Cymbalta) och venlafaxin.
Beskrivningarna i rapporten pekar på att substanserna har likartade verkningar, både när det gäller positiva effekter och biverkningar. Vi är väl medvetna om att effekt- och biverkansbeskrivningar är resultatet av statistiska studier – där det ofta i ”genomsnitt” eller ”ibland” förhåller sig på ett visst sätt. I genomsnitt över ett stickprov av människor kan således ett läkemedel ha en på visst sätt mätt effekt – och den effekten kan vara i genomsnitt ungefär densamma som för ett annat läkemedel. På den enskilda individen kan emellertid verkan av respektive läkemedel vara högst olika. Motsvarande resonemang gäller också biverkningar, och kanske i ännu högre grad där, eftersom ett medel kan bli omöjligt att använda om biverkningarna blir alltför allvarliga.
Det går aldrig att förutsäga i förväg hur den enskilda individen reagerar på ett visst preparat. Vi har emellertid från RSMH:s sida alltför ofta sett hur läkemedel gett sådana biverkningar att man tvingats byta preparat – eller ännu värre – man har inte bytt preparat utan mera eller mindre tvångsmässigt fortsatt med ett preparat som ger svåra biverkningar och därmed lidanden för patienten. Många är de patienter inom psykiatrin som ser fram med skräck på nästa medicineringstillfälle.
Det är enligt vår uppfattning direkt olämpligt att minska sortimentsbredden för de subventionerade psykiatriläkemedlen. Detta innebär att man inte bör plocka bort Cymbalta. Man måste från läkarhåll ha ett stort antal preparat att välja mellan för att kunna lyckas att få till stånd en något sånär humanitär behandling av t ex patienter med djup depression. Det är väl känt att RSMH är mycket negativt till dagens behandlingsmetoder inom psykiatrin, särskilt mycket av den medicinering som sker. Eftersom mycket av medicineringen sker med tvång eller tvångsliknande metoder och eftersom man på många håll inte lyssnar på patientens synpunkter, och ibland ganska högljudda protester, är det viktigt att TLV:s snävt ekonomiska ageranden inte bidrar till att ytterligare förvärra situationen.
Vår erfarenhet är att Cymbalta inte är ett förstahandsval när det gäller antidepressiv läkemedelsbehandling – kanske heller inte ett andra- eller tredjehandsval i de flesta fall. Detta gör att Cymbalta trots ett f n högre pris än de medel man jämför med är försvarbart i de enskilda fall där man känner att man behöver pröva ytterligare alternativ. Det är heller totalt sett inte någon stor post för sjukvården.
TLV bör därför besluta att behålla Cymbalta på listan över subventionerade läkemedel.
Det sagda innebär naturligtvis också att vi motsätter oss en sådan uppföljning av de patienter som under en övergångstid skulle ha fått behålla Cymbalta med subvention – när subventionen för nytillkommande patienter skulle tas bort. En sådan uppföljning måste såvitt vi kan se ske på individ- och personnummernivå för att fylla den funktion som TLV avser. Det är enligt vår mening direkt olämpligt att använda Läkemedelsregistret hos Socialstyrelsen på detta sätt oavsett om det sker under godkännande av det berörda läkemedelsföretaget eller ej.
Vi har i detta ärende på grund av den korta remisstiden inte haft möjlighet att fullfölja ett samråd mellan HSO:s i brukarrådet medverkande organisationer. Detta är en av de svagheter i processen som vi pekar på ovan.
Med vänliga hälsningar
Håkan Jarmar "
Senast redigerad av ragnevi 2011-05-05 2:35:24, redigerad totalt 1 gång.
ragnevi skrev:(...) runt 40 000 människor med allvarlig depressiv sjukdom håller på att bli av med sin medicin, Cymbalta (duloxetin).
Jag utgör en av dem (0,0025%). Utan Cymbalta finns det ingen medicin kvar för mig att använda utöver de övriga jag redan tar. Jag och min läkare har gått igenom och testat de flesta som finns på marknaden och som antas kunna fungera på mig. Cymbalta utgör en av de mediciner som jag numera tar som en slags bas, som lyfter mig till en dystemisk nivå. Det ingår inte i mina framtidsplaner att först bli pungslagen och sedan, när jag är pank, tvingas läggas in på hispan eftersom jag inte längre har råd att fullt ut sköta min medicinering.
Senast redigerad av Lakrits 2011-05-05 2:35:24, redigerad totalt 1 gång.
I tidningen Metro från den 10 maj efterlyser Sophiahemmet i Sthlm frivilliga testpersoner till en klinisk forskningsstudie om hur mkt smärtlindring Cymbalta ger deprimerade personer med diffus smärta. Så helt klarlagt är det nog inte ännu det där om smärtlindring med Cymbalta.
Senast redigerad av mondo beyondo 2011-05-05 2:35:24, redigerad totalt 1 gång.
- mondo beyondo
- Inlägg: 2505
- Anslöt: 2007-07-04
- Ort: Stockholm Sverige
Är jag förvirrad eller blev Cymbalta kvar i högkostnadsskyddet? Morsan käkar det iaf. Finns det någon intressant skillnad mellan Cymbalta och "min" SNRI venlafaxin? Nån som använt båda?
Senast redigerad av Den förfärlige snömannen 2011-05-05 2:35:25, redigerad totalt 1 gång.
- Den förfärlige snömannen
- Inaktiv
- Inlägg: 1871
- Anslöt: 2009-05-30
- Ort: Göteborg
Jag har oxå en fråga. Kan inte hitta ngnstans vad Cymbalta klassas som, är det en SSRI, SNRI eller MAO hämmare eller vad?
Senast redigerad av mondo beyondo 2011-05-05 2:35:25, redigerad totalt 1 gång.
- mondo beyondo
- Inlägg: 2505
- Anslöt: 2007-07-04
- Ort: Stockholm Sverige
mondo beyondo skrev:Jag har oxå en fråga. Kan inte hitta ngnstans vad Cymbalta klassas som, är det en SSRI,SNRI eller MAO hämmare eller vad?
Det är SNRI. Står bland annat i denna förfärliga textmassa, och på wikipedia.
http://www.fass.se/LIF/produktfakta/artikel_produkt.jsp?NplID=20040607005095&DocTypeID=3&UserTypeID=0
Duloxetin är en kombinerad serotonin(5-HT)- och noradrenalinåterupptagshämmare.
Det är la därför den funkar mot ångest också. SNRI är bra. Alla borde äta SNRI och göda kapitalet.
Senast redigerad av Den förfärlige snömannen 2011-05-05 2:35:25, redigerad totalt 1 gång.
- Den förfärlige snömannen
- Inaktiv
- Inlägg: 1871
- Anslöt: 2009-05-30
- Ort: Göteborg
Den förfärlige snömannen skrev:Finns det någon intressant skillnad mellan Cymbalta och "min" SNRI venlafaxin?
Ja. När det gäller hur läkemedlen fungerar på molekylnivå på människor är man hänvisad till provrörsexperiment. För att blockera 50% av noradrenalinpumparna och 50% av serotoninpumparna krävs en duloxetinkoncentration på 7,5 respektive 0,8 nanomol. Alltså blockerar duloxetin serotoninpumparna 7,5 / 0,8 = 9 gånger effektivare än noradrenalinpumparna.
För att blockera 50% av noradrenalinpumparna och 50% av serotoninpumparna krävs en venlafaxinkoncentration på 2480 respektive 82 nanomol. Alltså blockerar venlafaxin serotoninpumparna 2480 / 82 = 30 gånger effektivare än noradrenalinpumparna.
För att se hur läkemedlen fungerar i en hel kropp är man hänvisad till försöksdjur som man behandlar och sedan dissekerar.
För att blockera 50% av noradrenalinpumparna och 50% av serotoninpumparna i råtta krävs en duloxetinkoncentration på 0,03 resp 0,7 mg/kg. Motsvarande värde för venlafaxin är 2 och 54 mg/kg.
Här krävs alltså 2 / 0,03 = 67 gånger mer venlafaxin för att samma effekt på noradrenalinpumparna som duloxetin, och 54 / 0,7 = 77 gånger mer venlafaxin för att samma effekt på serotoninpumparna.
The blockade of serotonin (5-HT) and norepinephrine (NE) transporters in vitro and in vivo by the dual 5-HT/NE reuptake inhibitors duloxetine and venlafaxine was compared. Duloxetine inhibited binding to the human NE and 5-HT transporters with Ki values of 7.5 and 0.8 nM, respectively, and with a Ki ratio of 9. Venlafaxine inhibited binding to the human NE and 5-HT transporters with Ki values of 2480 and 82 nM, respectively, and with a Ki ratio of 30. Duloxetine inhibited ex vivo binding to rat 5-HT transporters and NE transporters with ED50 values of 0.03 and 0.7 mg/kg, respectively, whereas venlafaxine had ED50 values of 2 and 54 mg/kg, respectively.
http://www.nature.com/npp/journal/v25/n ... 5741a.html
Senast redigerad av tveskägg 2011-05-05 2:35:25, redigerad totalt 1 gång.
Det var ju intressant. Cymbalta har bättre verkan på noradrenalinet. Finns det några tydliga kliniska konsekvenser av det?
EDIT: Rent spontant kommer jag att tänka på om man kan få mindre sexuella problem, de slipper man ju t.ex. med rena NRI, har jag hört...
EDIT: Rent spontant kommer jag att tänka på om man kan få mindre sexuella problem, de slipper man ju t.ex. med rena NRI, har jag hört...
Senast redigerad av Den förfärlige snömannen 2011-05-05 2:35:25, redigerad totalt 1 gång.
- Den förfärlige snömannen
- Inaktiv
- Inlägg: 1871
- Anslöt: 2009-05-30
- Ort: Göteborg
Gillar inte Cymbalta
Tog Cymbalta i ett par år men det gjorde inget för smärta, jag fick faktiskt mer smärta i leder och muskler, en del av orsaken var den ofrånkomliga viktökningen vilken ytterligare belastade lederna, säger sig självt. dessutom sjunker metabolismen markant vilket påverkar hur man mår fysiskt (skit). Som smärtbehandling är det ett dåligt alternativ. Jag hade oxå högt blodtryck och när jag tog C. ökade det ytterligare, dessutom fick jag ortostatisk intolerans- pulsen ökade till 160 slag/ minut bara av att stå upp. Jag varnar gärna för denna medicin.
Senast redigerad av lenasvn 2011-05-05 2:35:25, redigerad totalt 1 gång.
Hm. Bara lite offtopic.
Någon annan med konstant smärta från knölen vid utsidan av fötterna ?
Lider just nu. ( Första gången någonsin jag har skrivit att jag lider hm. Och jag fick brännhett vatten stänkt över min arm tidigare vilket jag sa oj till ).
Någon annan med konstant smärta från knölen vid utsidan av fötterna ?
Lider just nu. ( Första gången någonsin jag har skrivit att jag lider hm. Och jag fick brännhett vatten stänkt över min arm tidigare vilket jag sa oj till ).
Senast redigerad av Smokescreen 2011-05-05 2:35:25, redigerad totalt 1 gång.
- Smokescreen
- Inaktiv
- Inlägg: 621
- Anslöt: 2010-05-04
Xzirie skrev:Jag trodde det var vanligare att man gick ner i vikt av den? Klarade den sig kvar i högkostnadskyddet? Har en polare som käkar den.
man går ner de första 2 veckorna. Tester för mediciner utförs bara i 2 veckor, långtgående effekter har inte först in i inserten. Efter dessa 2 veckor går man stadigt upp. Det är lätt att googla cymbalta and weight gain. Jag gick upp 20 kilo på den, andra har gått upp mer. Jag har efter 2 år bara lyckats gå ner 10 av dessa, metabolismen repade sig aldrig riktigt.
Senast redigerad av lenasvn 2011-05-05 2:35:32, redigerad totalt 1 gång.
Smokescreen
http://familydoctor.org/online/famdocen ... m/544.html[/url]
Senast redigerad av lenasvn 2011-05-05 2:35:32, redigerad totalt 1 gång.
Re: Smokescreen
lenasvn skrev:http://familydoctor.org/online/famdocen/home/tools/symptom/544.html[/url]
Tack. Men svaret tycks inte finnas där.
Det känns mindre för det mesta, så får stå ut.
Senast redigerad av Smokescreen 2011-05-05 2:35:32, redigerad totalt 1 gång.
- Smokescreen
- Inaktiv
- Inlägg: 621
- Anslöt: 2010-05-04
ragnevi skrev:Här är RSMH:s synpunkter på att Cymbalta eventuellt ska dras in.
"Synpunkter på ”Promemoria med förslag till beslut för omprövningen av Cymbalta”.
Cymbalta, som innehåller preparatet duloxetin, beskrivs av TLV:s utredare som att näst intill vara ett ”generiskt” preparat till venlafaxin. Man anser sig inte ha funnit några avgörande skillnader mellan preparaten vad gäller effekt och biverkningar. Sedan genomgången av läkemedel mot depression 2008 har det relativa priset på venlafaxin sjunkit kraftigt p g a att patentet löpt ut. Man anser att samhällets kostnader för Cymbalta i dagsläget är stora och att det därför är rimligt att ompröva om användningen av Cymbalta är kostnadseffektiv vid dagens relativa prisnivå mellan preparaten.
"
(min kursivering)
Näst intill betyder inte samma sak.
I mitt fall har det varit enorm stor skillnad mellan olika antidepressiva medel. Medan vissa har haft rent ut sagt urjävliga biverkningar så har den jag tar nu nästan inga.
Mot smärta är en (antiepileptisk) medicin som man använder istället tryptizol, Lyrica. En väninna har sett mycket god effekt av Lyrica. Många antiepileptika har bra effekt på smärttillstånd.
Senast redigerad av Juddy 2011-05-05 2:35:32, redigerad totalt 1 gång.
Cymbalta kommer att finnas kvar i högkostnadsskyddet, dock med begränsning om att andra antidepressiva medel ska ha prövats först. Man kommer inte heller tvinga någon att sluta med Cymbalta för att gå över till något annat preparat.
Senast redigerad av ragnevi 2011-05-05 2:35:32, redigerad totalt 1 gång.
Re: Cymbalta mot smärta?
MsTibbs skrev:Jag skall skriva en fråga från en kompis:
Hon har haft Tryptizol och skall byta till Cymbalta. Vet någon om Cymbalta funkar också vid smärta? Hon behöver både antidepressiv och smärtlindrande?
Jag har också haft Tryptizol och gått över till Cymbalta. Är diagnosticerad med Fibromyalgi och diverse luddiga diagnoser (under utredning) som kräver antidepressiva. Jag rekomenderar varmt Cymbalta med tillägget att man kanske bör ha litet tålamod. Det tog mig ca 2½ månad att komma på någorlunda nivå.
Fibromyalgin finns där som vanligt men är inte lika störande som förut. Äter i övrigt bara diklofenak nu mot mot akut smärta och det fungerar någorlunda.
En smärthanteringskurs kanske vore något för din väninna? Det hjälpte mig mycket att hantera smärtan.
Återgå till Aspergare och vården