Jag vet inte hur jag handskas med igångsättningsproblem förutom att det lossnar ibland. Det sämsta jag kan göra är att haka upp mig och fortsätta försöka. För då kan det gå dagar innan jag gör nåt.
Helst ska jag bryta med att göra nåt helt annat. Vilket i sig är plågsamt svårt.

Ibland hjälps jag av insikten att det som jag måste göra kommer att göras även om jag väntar 1 eller 2 månader så därför kan jag ju lika gärna göra det direkt.

Jag har inte igångsättningssvårigheter, jag har fönsterbrist. Förr räckte fönstren till. Men sedan jag insjuknade i någon slags psykossjukdom under 2007 behöver jag mycket knark för att kunna göra saker.

Har provat lite allt möjligt, men de gamla hederliga bensodiazepinerna är bäst, med Xanor i spetsen som minst flumgörande.

Så jag tycker att man ska knarka! Man kan prova centralstimulantia, benso, tramadol, lite av varje helt enkelt, vad som fungerar är individuellt. Skiter det sig ändå kan man skaffa en hjälpperson, det finns städhjälp, matleveranser, personer som hjälper en i kontakter med myndigheter, personer som är behjälpliga med ifyllning av blanketter, personer som betalar ens räkningar med mera.

Men att ha någon som hjälper en är verkligen sista utvägen. Jag underkastar mig sådant allt mer eftersom min hjärna verkar ha försvunnit. Jag är psykotisk. Kan inte tänka redigt i realtid.

Men vad fan, gå inte genom livet och basha er själva och kalla det ni har för igångsättningssvårigheter, det är ju nedvärderande tycker jag. Gör saker när ett fönster uppstår, om inget uppstår, knarka! Om inte det hjälper måste man ha en hjälpperson att kontakta, det går ju åt helvete om man inte lyckas betala räkningarna i tid exempelvis.

Fönster var en bra beskrivning!

Men matleveranser...? Var det inte dom som var svindyra och smakade apa?

Inger skrev:Fönster var en bra beskrivning!

Men matleveranser...? Var det inte dom som var svindyra och smakade apa?

Inte om man tar vegetariska . Inga apor i dem. Här kostar ett mål mat 30 kr. En del är oätliga. Men jag skulle säga att 75% går att äta, och 50% är rentav goda.

Jag är dock inte i det tillståndet att jag kan klaga, eftersom jag inte är kapabel att laga egen mat i dagsläget.

Känns igen, vääääldigt väl...

Jag har numera boendestödjare och de är guld värda i såna här lägen .

Visst, jag har själv liknande problem med att fylla i papper. Jag skjuter upp och skjuter upp, så får jag ångest för att jag skjuter upp. Så blir det en sorts vana, och jag tänker - inte nu.

När det är verkligen superkris och papprena verkligen måste i väg, då tar jag mig samman och tvingar mig själv att fylla i dem. Men det i sig blir ofta en show utan like, med mig skrikande, svärande, förbannande, gråtande, mm.
Ja, utom om andra ser på, de verkar jag som vem som helst som med koncentration fyller i en blankett.

Själva ifyllandet har jag lätt för.

Sedan efteråt är jag totalt utmattad.

Jag tycker själv hela beteendet är ganska ologiskt och obegripligt. Fast ändå händer det varje gång.

JennyH skrev:Känns igen, vääääldigt väl...

Jag har numera boendestödjare och de är guld värda i såna här lägen .

Jag har också boendestöd. Har just börjat med det, men det känns bra.

Har varit inne här o checkat vad ni skrivit men inte blivit av att jag svarat, för inte kommit på så mycket att svara.
Blev iaf endel hjälpsamma o intressanta svar!

evilmaster skrev:

FamiljenM skrev:Så är det med mig också.

Ibland orkar jag inte ens att gå på toa... då skulle det vara en dröm att ha en kateter...

Det där skulle vara något som verkligen förändrar ens liv! Haha. Jag verkligen avskyr att avbryta någonting/ingenting för att gå på dass.

Skulle jag få välja hadde jag inte gått på toaletten öht. ^_^

Har nyss haft ett uppföljningsmöte ... 3 personer o jag hemma hos mig.
En handifon är beställt TACK! Behöver den verkligen ... det tids-stöd jag har just nu är kopplat till så mycket strul för att det fungerar inte alltid.
Skulle titta över att köpa ett skrivbord och få veckoschema så att tider och mat-schemat per vecka ska få bli en slags stomme för veckan att följa.
Annars är mina matrutiner en ständigt fuskande ... typ samma rätt varje dag i flera månader ... tonfisk i olja med nudlar ... hur längre står man ut med att äta det varje dag? Gjorde det för några år sedan. Just nu är det falukorv sötpotatis morötter squash kokat tärnat ... typ.

Har jättesvårt att få saker gjorda ... om jag inte har bestämt mig riktigt.
Men HAR jag bestämt mig ... tja då kan jag gå över alla slags hinder för att få något gjort. Väldiga kontraster.

Känner igen mig mycket här! Jag kan t.ex. ha en drös läxor liggande på skrivbordet, men ängnar istället tiden åt sådant som jag tycker är mer kul. Kanske att jag tar itu med läxorna i sista sekunden och får sitta uppe en bra bit in på kvällen för att få allt klart.

Oskar skrev:Känner igen mig mycket här! Jag kan t.ex. ha en drös läxor liggande på skrivbordet, men ängnar istället tiden åt sådant som jag tycker är mer kul. Kanske att jag tar itu med läxorna i sista sekunden och får sitta uppe en bra bit in på kvällen för att få allt klart.

Åh tänk om man öht kunde få gort lite skolarbete hemma med!
Får i stort sett aldrig gort det även om jag tänkt tanken. När jag bodde hos mor blev det gort på morgonen fort innan man sprang iväg till skolan oftast eller om man hadde tur blev det gort kvällen innan.

johnnyfg skrev:Annars är mina matrutiner en ständigt fuskande ... typ samma rätt varje dag i flera månader ... tonfisk i olja med nudlar ... hur längre står man ut med att äta det varje dag? Gjorde det för några år sedan.

Hjärnan lär inte precis funka bättre av den dieten, eftersom tonfisk innehåller ovanligt höga halter kvicksilver. Å andra sidan kanske omega 3-fettet skyddar lite.

Själv äter jag också i stort sett samma mat varenda dag. Orka variera sig.

.:exLainMaile:. skrev:Har varit inne här o checkat vad ni skrivit men inte blivit av att jag svarat, för inte kommit på så mycket att svara.

Prokrastinering är en annan möjlig ingång, som förhoppningsvis kan ge några bra uppslag.
Jag har skrivit sidan, men länkar i stället för att kopiera in allt här.

Inger skrev:

johnnyfg skrev:Annars är mina matrutiner en ständigt fuskande ... typ samma rätt varje dag i flera månader ... tonfisk i olja med nudlar ... hur längre står man ut med att äta det varje dag? Gjorde det för några år sedan.

Hjärnan lär inte precis funka bättre av den dieten, eftersom tonfisk innehåller ovanligt höga halter kvicksilver.

Och också höga halter av Selen, vilket en del tror neutraliserar kvicksilvret.

Själv äter jag också i stort sett samma mat varenda dag.

Samma här.

Arbeitslinjen macht frei

Ha, ha, ha (elakt kraxande skratt) Fyndigt!