Hej aspiemelly, hej Karro!

Ja, geocaching är jätterolig hobby tycker jag! En del "cachar" är gömmda i gammla bruksmiljöer, och vissa cachar får man vara ganska duktig i matte för att kunna hitta. Och ibland ska man använda ett årtal, kanske då någon kung eller annan känd människa föddes, kombinera det med ett annat tal för att få fram koordinaterna för den cachen.

Vid ett tillfälle då jag och hustrun var ute och geocachade fick vi klättra upp på ett litet berg, där det lutade brant och dessutom klätt med en del vegetation. Till slut hittade vi gömman, och då fick jag se att bara några få meter från gömman går det en vandringsled ...

Ibland när jag är ute på geocaching har jag med mig kompass och en enkel karta, mest för att hålla mina orienteringskunskaper "vid liv"

(Jag startade en ny tråd här eftersom ämnet i denna tråden tandtrassel-t15135-24.html "gled över" från tandtrassel till geocaching)

Moderator Alien: Förtydligade rubriken.

duktig i matte? ok där sket det sig. Är dyskalkylektiker... Tänkte det mer var som high-tech-orientering typ. GPS istället för karta, skatt istället för kontroll.

Aspiemelly.. jag började lite i höstas. .sen har det blivit för kallt för att fortsätta, men det finns jättepraktiska appar på itunes appstore.

aspiemelly skrev:Tänkte det mer var som high-tech-orientering typ. GPS istället för karta, skatt istället för kontroll.

Visst, det är så jag tar det som. Men inte en orientering i skogen så ofta, utan lite överallt.

Fast ofta är det att komma till ungefär rätt ställe och sedan att lista ut var plastburken finns. Ett frenetiskt sökande i terrängen.

Man får också besöka ställen som man inte ens visste fanns.

aspiemelly skrev:Tänkte det mer var som high-tech-orientering typ. GPS istället för karta, skatt istället för kontroll.

Jag har ett uruselt lokalsinne, så jag kan göra dig sällskap på avbytarbänken. Men man får se det positiva i situationen. Om vi inte lämnar in våra självdeklarationer i tid, så får vi både skatt och kontroll alldeles automatiskt. Fast det är klart, då har vi nog inte råd med en GPS.

Idag var det en av de där dagarna. Jag kände mig fruktansvärt, liksom som om hela kroppen värker, fast den inte gör det. Så att jag helst skulle vilja knocka ut mig helt, eller spärras in i ett madrasserat rum och banka huvudet i väggen. Jag kände mig så utmattad att varje steg kändes som för mycket.

Vad gör man då?
Jo man ger sig ut på geocaching skattjakt!
Jag släpade mig in i bilen och åkte till den närmaste skattgömma jag inte har varit på. En som inte visade sig vara helt oansträngande, utan ett berg:

Dit upp på toppen av berget ska jag. Jag räknade till ca 30 kurvlinjer på kartan, så om det är 5 meter/kurva betyder det 150 meter uppåt på 1,5 km framåt.
Så fastän varje steg på vägen uppåt kändes olidligt tungt, en plåga, så klättrade jag ändå steg för steg uppåt.


Uppe på toppen fann jag den här lustiga saken. Den är våldsamt stor och ihålig. Men det var inte där skattgömman fanns, utan här:


Efter att jag kom ner igen, så tänkte jag åka vidare, men fann i backspegeln att jag hade blivit alldeles röd i ansiktet av solen, så jag åkte hem. Fast kraftansträngningen hade nu gjort att jag kände mig ganska normal igen. Dvs., varken bra eller dåligt.

Fattar ingenting av det hära. Laddade ner nån app till iphone, som hittar 3 närmaste grejerna. Men på varje står det att typ"akta dig, finns folk runt" och "se upp så ingen ser dig!" och såna saker. Sen om man nu skulle hitta skatten, hur vet man det då? och sen? bara gå dit säga "jaha där e den" och gå hem? nä bättre med nån orienterings klipp-moj som man stämplar nåt kort och sen på nån avstämmningsträff kan man visa sina kort och få poäng eller nåt.

det brukar vara en liten dosa om det är på ett offentligtställe. Ibland så liten som en lillfingertopp. Du ska skriva ditt namn på en loggbok i gömstället.

http://www.geocaching.com Där kan du skapa en profil och logga alla upptäckter. Mobilappen synchas med den dessutom.

Man registrerar att man varit där på ett ställe på internet.

Om man gillar det eller inte, det beror väl på vad man gillar för typ av aktiviteter.

Vill man tävla med andra finns det olika sätt man kan göra det på. Ett är till exempel att försöka vara först att hitta en gömma, efter att den har annonserats, det kallas "first to find".

Geocaching är en lite mer fysisk variant av att lösa knep och problem och i kombination med orientering. Det låter kanske enkelt att bara följa GPS:en, men i praktiken är det inte alls så. Se till exempel på bilden på berget. Vad hjälper det att veta att man ska 300 meter framåt och 150 meter rakt upp, när det är en brant bergvägg? Istället får man titta på naturen och kartan efter bästa sättet att ta sig dit. Så det är orientering där man inte behöver springa och där man kan ta det i sin egen takt och utan tävling.
När man väl kommer fram märker man snart att GPSen alls inte alltid visar rakt på, utan det kan visa kanske 50 meter fel. Då får man syna området efter detaljer som skvallarar om att det kan finnas en gömma där. Ju mer erfarenhet man får, destå bättre högöga får man för vilka detaljer man ska titta efter för att söka en gömma.

Efter ett tag kanske man grenar in åt andra håll. Kanske man får för sig att söka efter de svåraste gömmorna, vilket innebär att man kanske behöver lära sig klättra i berg, lära sig dyka, och annat liknande. Så kan man ju också försöka klura ut riktigt knepiga gömställen åt andra. Att skapa kluriga problem åt andra, och att lösa deras.

På ett sätt är det också ett sorts socialt umgänge, men inte face-to-face. Ett umgånge mellan de som skapar gömmorna, och de som finner dem. Men också mellan olika sökare. Ett flertal gånger har jag dessutom träffat andra ute på samma ärende. Lite komiskt då många ofta försöke se ut som om de alls inte är ute på skattjakt. Fast det är så man känner igen de som verkligen är det. Människor som är på fel ställe och gör egentligen ingenting utom att se besvärade ut att man är där. Eller så stirrar de på en apparat de har i handen. Ibland lite i smyg. Så kanske man kan få lite enkelt socialt umgänge där ingen ögonkontakt krävs, för alla stirrar på sina GPS:er, eller ut i omgivningen efter var gömman kan finnas, eller smyger och försöker se ut som de inte smyger omkring.

Fast jag tycker det är kul att se olika ställen som jag inte visste fanns. Som den där lustiga träpyramiden högt uppe på ett berg. Och så den väldigt fina utsiktspunkten över nejden.

Sedan är det förträffligt bra för de tillfällen man mår så dåligt man inte står ut med sig själv och livet. Då kan man fokusera på något som får en att glömma vad ens problem egentligen var.

Det står så för att så kallade "mugglare" (det uttrycket är från en känd film ), det vill säga människor som inte själva sysslar med geocaching, inte ska se var de där filmburkarna eller plastaskarna ligger någonstans och så gå dit och knycka innehållet.

På geocachinghemsidan kan man, om man är medlem och inloggad, se koordinaterna för platserna där de olika cacharna ligger, och med hjälp av en GPS-mottagare hitta var de ligger någonstans.

I burkarna och lådorna ligger en liten "loggbok" där man kan skriva när man hittade cachen, vad man kallar sig, om man tyckte cachen var lätt eller svår att hitta.

aspiemelly skrev:Fattar ingenting av det hära. Laddade ner nån app till iphone, som hittar 3 närmaste grejerna. Men på varje står det att typ"akta dig, finns folk runt" och "se upp så ingen ser dig!" och såna saker. Sen om man nu skulle hitta skatten, hur vet man det då? och sen? bara gå dit säga "jaha där e den" och gå hem? nä bättre med nån orienterings klipp-moj som man stämplar nåt kort och sen på nån avstämmningsträff kan man visa sina kort och få poäng eller nåt.

Det finns alltså personer som tycker om att förstöra för andra och söka efter gömmor för att förstöra dem. Därför ska man smyga fram så att andra inte ser vad man gör. Det är en av sakerna jag inte förstår med människor; vad det är för roligt att förstöra för andra. Vissa måste ha så tråkiga liv att mitt eget framstår som innehållsrikt och intressant.

Nej, ärligt sagt, jag tyckte om idén med geocaching första gången jag hörde talas om den. De flesta roliga saker kräver andra personer samtidigt, som vill samma sak, vilket är en nästan omöjlig ekvation att lösa. Geocaching kräver bara att man har lust, när man har lust, och det behövs inga andra personer som håller på med det just då. Det är alltså en perfekt "ensamlek" för den som har mycket spring i benen.

Karro skrev:Det finns alltså personer som tycker om att förstöra för andra och söka efter gömmor för att förstöra dem. Därför ska man smyga fram så att andra inte ser vad man gör. Det är en av sakerna jag inte förstår med människor; vad det är för roligt att förstöra för andra. Vissa måste ha så tråkiga liv att mitt eget framstår som innehållsrikt och intressant.

Nej, ärligt sagt, jag tyckte om idén med geocaching första gången jag hörde talas om den. De flesta roliga saker kräver andra personer samtidigt, som vill samma sak, vilket är en nästan omöjlig ekvation att lösa. Geocaching kräver bara att man har lust, när man har lust, och det behövs inga andra personer som håller på med det just då. Det är alltså en perfekt "ensamlek" för den som har mycket spring i benen.

Geocaching äger!

Jag vill gärna komma igång med geocaching så småningom, måste vara ett perfekt sätt att komma ut och röra på sig och ha roligt samtidigt (vilket är en grundförutsättning för att jag ska komma ut och röra på mig)!

Vad behöver man för att komma igång med geocaching? (Det kanske står tidigare i tråden...)

Hej Miche!

En bra GPS-mottagare, stabila skor (ibland kan man få gå ett litet stycke för att hitta en del cachar). Skaplig kondition kan också "vara på sin plats" eftersom vissa cachar ligger lite grann otillgängligt till. Aktuell karta kan också vara bra, och en tillförlitlig kompass.

Här finns lite lästips:

http://www.geocaching.se/?page=contentpages/gcsewhatis

http://www.geocaching.se/?page=contentpages/beginner

http://www.geocaching.se/?page=map/map

Mycket nöje!

Miche skrev:Jag vill gärna komma igång med geocaching så småningom, måste vara ett perfekt sätt att komma ut och röra på sig och ha roligt samtidigt (vilket är en grundförutsättning för att jag ska komma ut och röra på mig)!

Vad behöver man för att komma igång med geocaching? (Det kanske står tidigare i tråden...)

Här har du alla svar du behöver:
http://geobloggen.com/for-nyborjare/fragor-och-svar/

För den som har en android-mobil rekommenderar jag appen C:geo http://cgeo.carnero.cc/.

Den har allt som behövs för geocaching, man kan t.o.m. logga chachen via appen.

Tack för apptipset, Zirre!

Jag hade en fd arbetskollega som gillar att hålla på med geocachning.

Zirre, är du också "inne" på detta?

barracuber skrev:Tack för apptipset, Zirre!

Jag hade en fd arbetskollega som gillar att hålla på med geocachning.

Zirre, är du också "inne" på detta?

Har hållit på mer eller mindre några år

Zirre skrev:För den som har en android-mobil rekommenderar jag appen C:geo http://cgeo.carnero.cc/.

Den har allt som behövs för geocaching, man kan t.o.m. logga chachen via appen.

Har just laddat ner den (tack för tipset) eftersom jag vill komma igång med geocaching!

Glöm inte att regga er på http://www.geocaching.com

Vad tror ni om denna:

http://www.addnature.com/product.aspx?pf_id=MEXPLORISTGC

Undrar om det är nån mer här som gillar det?

Fastnade för det förra sommaren nämligen och har hållit på sedan dess, även vintertid. Nu är huvudet fullt av allt vad gps:er, ficklampor osv heter.
Har även lagt ut några egna cacher.

Vad har jag gett mig in på?

Jag håller också på med det, började i maj-juni nånstans. Nu har jag inte cachat så mycket i vinter eftersom jag tar mig runt med cykel, men snart så ska jag väl sätta igång igen. Jag har medvetet undvikit att gå upp i detta intresse till 100%, eftersom jag annars brukar bli så intensivt intresserad av saker att intresset liksom brinner upp efter en tid, och det vill jag inte ska hända med geocaching-intresset. Det här vill jag vara intresserad av länge, det är så kul!

Hittade två caches i stan idag.
Använda appen C:geo.