''Vi behandlar fel folk, vårt problem är de normala'' (bok)
30 inlägg
• Sida 1 av 2 • 1, 2
''Vi behandlar fel folk, vårt problem är de normala'' (bok)
Psykiatern och terapeuten Manfred Lütz i Köln har skrivit en bok som heter
Irre! Wir behandeln die Falschen. Unser Problem sind die Normalen. Jag hoppas den kommer på svenska.
Så här står det i artikeln i Svd:
Hans bok har blivit en bästsäljare i Tyskland. Det är avsiktligt; han ville skriva en bästsäljare och nå även dem som inte annars läser "psykböcker".
Han kritiserar sin egen yrkeskår:
Han myntar ett nytt ord terapidefekten:
Här tycker jag hans resonemang påminner om R.D. Laing och hans teorier om "det sjuka samhället" och Antipsykiatri:
Irre! Wir behandeln die Falschen. Unser Problem sind die Normalen. Jag hoppas den kommer på svenska.
Så här står det i artikeln i Svd:
Jakten på normalitet gör samhället sjuktDet händer att psykiatern och teologen Manfred Lütz intervjuas i tysk teve, när det visar sig att den som utfört det senaste i raden av spektakulära våldsbrott i landet är psykiskt sjuk.
Vi känner till mediedramaturgin: de likaså spektakulära rubrikerna och löpsedlarna kring vansinnesdådet – och på kvällen en psykexpert i nyhetsstudion. ”Hur kunde det ske, varför gjorde han så, vems fel är det, vad ska vi göra för att undvika en upprepning …?”
Mot slutet av dylika utfrågningssessioner brukar doktor Lütz påpeka att psykiskt sjuka begår färre brott, statistiskt sett, än de så kallade normala. Och att det är ”de normala” vi ska se upp för.
Hans bok har blivit en bästsäljare i Tyskland. Det är avsiktligt; han ville skriva en bästsäljare och nå även dem som inte annars läser "psykböcker".
Manfred Lütz är på djupet oroad över vad han beskriver som en tilltagande likriktning i samhället – mitt i det som på ytan ser ut som frigjord ”individualitet” – och en därmed förbunden tilltagande trångsynthet – mitt i all förment valfrihet. Allt bottnande i förakt, både för andra och den egna personen, menar han; de båda hänger som bekant ihop. Han vill få läsaren att förstå att det rentav delvis handlar om ett förakt satt i system.
Han kritiserar sin egen yrkeskår:
De ”psykoexperter” som häftar diagnoser på folk utan att vara ombedda av individer som sökt hjälp för specifikt själsligt lidande – de ägnar sig enligt Lütz åt ideologi, inte läkekonst. De bidrar också till att skapa ett ”samfund av normopater”, frammana en genomsnittlighetens och normalitetens diktatur.
Han myntar ett nytt ord terapidefekten:
En människovänlig psykiatri ser alltid till individens existentiella kärna, det outgrundliga och icke utbytbara ”du” i mötet med en patient – och inte bara en samling symptom, som den kristet troende Lütz uttrycker det. Han är djupt kritisk till kollegor som tenderar att se endast sjukdomstecknen, och som fäster alltför stor vikt vid dem: Manfred Lütz menar att det talas för lite om ”terapidefekten”, om olika terapiers biverkningar – som exempelvis att psykiska störningar rentav kan suggereras fram av alltför stort fokus vid det förflutna.
Sådant skådande bakåt kan förvandla människan till en stenstod. Och alltför stort fokus vid själva ”defekten” kan bli destruktivt.
Här tycker jag hans resonemang påminner om R.D. Laing och hans teorier om "det sjuka samhället" och Antipsykiatri:
http://sv.wikipedia.org/wiki/AntipsykiatriPsykisk sjukdom – och här talar doktor Lütz om faktisk själssjukdom, och inte sådana egenheter som enbart är utslag av originalitet och inre rikedom – är ofta djupt mänskliga responser på ett sjukt samhälle, och dess utopiska krav. Dessa själstillstånd kan lära oss något. Vi bör besinna oss, och omvärdera dem, och deras bärare.
Skildringen av schizofreni, depression, beroenden av skilda slag och några andra mentala vandringar på lidandets väg är, paradoxalt nog, det ljusaste med Manfred Lütz bok. Han visar på ett ömsint sätt hur de ömhudade och – kanske mest av allt – kärlekstörstande bland annat kan hjälpa räddhågade ”normalitetssträvare” att våga göra inte bara som alla andra. Kanske också våga ta itu med de verkligt stora frågorna – som våra slumrande inneboende möjligheter också bjuder oss till.
Senast redigerad av Alien 2011-05-05 2:23:02, redigerad totalt 1 gång.
''Vi behandlar fel folk, vårt problem är de normala'' (bok)
Häromdagen såg jag boken i en hylla i biblioteket och beslutade omgående att låna den och läsa den, med höga förväntningar.
Kanske finns den tillgänglig i ett bibliotek nära er också.
Kanske finns den tillgänglig i ett bibliotek nära er också.
Senast redigerad av Grapefrukt 2015-03-28 14:48:11, redigerad totalt 1 gång.
- Grapefrukt
- Inlägg: 82
- Anslöt: 2014-10-04
''Vi behandlar fel folk, vårt problem är de normala'' (bok)
Jag glömde att kolla upp om det kom någon översättning. Men nu ser jag att den finns på mitt bibliotek, avd Vl (i ett enda ex):
Manfred Lütz: På tok! Vi behandlar fel människor: vårt problem är de normala
Den måste jag låna nu.
Edit: Rättade stavningen.
Manfred Lütz: På tok! Vi behandlar fel människor: vårt problem är de normala
Den måste jag låna nu.
Edit: Rättade stavningen.
''Vi behandlar fel folk, vårt problem är de normala'' (bok)
Hur tänker han här?mitt i det som på ytan ser ut som frigjord ”individualitet” – och en därmed förbunden tilltagande trångsynthet – mitt i all förment valfrihet. Allt bottnande i förakt, både för andra och den egna personen
Intressant reflektion av psykologisk behandling.De bidrar också till att skapa ett ”samfund av normopater”, frammana en genomsnittlighetens och normalitetens diktatur.
Kanske behandlingar fokuserar för mycket på det sjuka istället för kärnan i personen och hur den kan utvecklas för att t.ex bemästra det som inte fungerar?En människovänlig psykiatri ser alltid till individens existentiella kärna, det outgrundliga och icke utbytbara ”du” i mötet med en patient
Kanske i stort säger att de onormala är de som vågar eller måste bryta sig ur normaliteten. Inte sällan för att fungera. Kan det finns något att lära för att ta vara på de möjligheter detta ger.Alien skrev:Han visar på ett ömsint sätt hur de ömhudade och – kanske mest av allt – kärlekstörstande bland annat kan hjälpa räddhågade ”normalitetssträvare” att våga göra inte bara som alla andra.
Mycket intressant infallsvinkel iaf!
- plåtmonster
- Inlägg: 15480
- Anslöt: 2010-03-23
- Ort: Nära havet
''Vi behandlar fel folk, vårt problem är de normala'' (bok)
-Mycket intressant.
Tack, Alien!
Tack, Alien!
- KrigarSjäl
- Frivilligt inaktiverad
- Inlägg: 33157
- Anslöt: 2006-08-10
''Vi behandlar fel folk, vårt problem är de normala'' (bok)
Alien skrev:Mot slutet av dylika utfrågningssessioner brukar doktor Lütz påpeka att psykiskt sjuka begår färre brott, statistiskt sett, än de så kallade normala. Och att det är ”de normala” vi ska se upp för.
Det här är ganska oärligt. Psykiskt sjuka, speciellt tyngre diagnoser, begår fortfarande mer våldsbrott, men kanske är mindre benägen att begå sånt som skattebrott.
Sedan finns det ju ett samband mellan antidepressiva och massmord som skolkjutningar t.ex. Ett svårt ämne då de förmodligen ändå hjälper en hel del människor, men samtidigt går det ju inte förneka att det finns ett samband, just likgiltigheten som antidepressiva kan medföra kan ju också innebära likgiltighet till mänskliga liv eller egna horribla handlingar.
''Vi behandlar fel folk, vårt problem är de normala'' (bok)
bardamu skrev:just likgiltigheten som antidepressiva kan medföra kan ju också innebära likgiltighet till mänskliga liv eller egna horribla handlingar.
Ju? Var har du fått det ifrån? Det låter som en förhastad slutsats. Om man blir likgiltig av antidepressiva, vilket jag aldrig hört talas om, så innebär det ju inte alls att man blir likgiltig för människoliv!
Det är inte psykiskt sjuka som är farliga, det är fördomar och förhastade slutsatser som är farliga.
''Vi behandlar fel folk, vårt problem är de normala'' (bok)
Varför visar sig i princip alla som begår skolskjutningar och liknande vara medicinerade med ssri?
Likgiltig är fel ord att använda. Mitt fel. Avtrubbad passar bättre.
De doktrorer som jag pratat med om ssri har förklarat dess funktion och syfte som så att de ska fungera att man ska bli mer avtrubbad till sitt eget lidande och situation i livet.
Det är ju inte direkt långsökt att man också kan bli mer avtrubbad till andras lidande också.
Menar ju givetvis inte att det har den effekten för alla eller att det är enda anledningen att massskjutningar sker.
Likgiltig är fel ord att använda. Mitt fel. Avtrubbad passar bättre.
De doktrorer som jag pratat med om ssri har förklarat dess funktion och syfte som så att de ska fungera att man ska bli mer avtrubbad till sitt eget lidande och situation i livet.
Det är ju inte direkt långsökt att man också kan bli mer avtrubbad till andras lidande också.
Menar ju givetvis inte att det har den effekten för alla eller att det är enda anledningen att massskjutningar sker.
''Vi behandlar fel folk, vårt problem är de normala'' (bok)
bardamu skrev:...
Sedan finns det ju ett samband mellan antidepressiva och massmord som skolkjutningar t.ex. Ett svårt ämne då de förmodligen ändå hjälper en hel del människor, men samtidigt går det ju inte förneka att det finns ett samband, just likgiltigheten som antidepressiva kan medföra kan ju också innebära likgiltighet till mänskliga liv eller egna horribla handlingar.
Har misstänkt detta länge, att psykoframaka kan påverka individer till att utföra just sådana handlingar. Skulle vara intressant att veta om det finns någon undersökning som gjorts om just detta. Nu undrar man väl om det var så att självmordspiloten Andreas Lubitz som kraschade med Germanwings planet stod under behandling med antidepressiva läkemedel/SSRI.
''Vi behandlar fel folk, vårt problem är de normala'' (bok)
Läs igenom den Amerikanska militärens forskning om uthållighet och effektivitet hos sina soldater så hittar du en massa smaskiga saker.
- plåtmonster
- Inlägg: 15480
- Anslöt: 2010-03-23
- Ort: Nära havet
''Vi behandlar fel folk, vårt problem är de normala'' (bok)
Wine skrev:bardamu skrev:...
Sedan finns det ju ett samband mellan antidepressiva och massmord som skolkjutningar t.ex. Ett svårt ämne då de förmodligen ändå hjälper en hel del människor, men samtidigt går det ju inte förneka att det finns ett samband, just likgiltigheten som antidepressiva kan medföra kan ju också innebära likgiltighet till mänskliga liv eller egna horribla handlingar.
Har misstänkt detta länge, att psykoframaka kan påverka individer till att utföra just sådana handlingar. Skulle vara intressant att veta om det finns någon undersökning som gjorts om just detta. Nu undrar man väl om det var så att självmordspiloten Andreas Lubitz som kraschade med Germanwings planet stod under behandling med antidepressiva läkemedel/SSRI.
Jag tror snarare att det handlar om att personer som är på antidepressiva (uppenbarligen) mår dålig och i många fall är mobbade. I början av behandlingen, vid upptrappning, nedtrappning och direkta avbrott så kan man må ännu värre. Så är man ung, mobbad, självmordsbenägen och har tillgång till vapen så kan det säkert leda till en skolskjutning men jag tror inte det har något med likgiltighet att göra utan dom mår bara riktigt, riktigt dåligt.
''Vi behandlar fel folk, vårt problem är de normala'' (bok)
Finns i svensk översättning,
http://www.bokus.com/bok/9789187852534/ ... e-normala/
http://www.bokus.com/bok/9789187852534/ ... e-normala/
- KrigarSjäl
- Frivilligt inaktiverad
- Inlägg: 33157
- Anslöt: 2006-08-10
''Vi behandlar fel folk, vårt problem är de normala'' (bok)
Tack för tipset Alien!
- Bror Duktig
- Inlägg: 14352
- Anslöt: 2008-07-18
''Vi behandlar fel folk, vårt problem är de normala'' (bok)
bardamu skrev:
De doktrorer som jag pratat med om ssri har förklarat dess funktion och syfte som så att de ska fungera att man ska bli mer avtrubbad till sitt eget lidande och situation i livet.
Tack d där ska jag ha i minnet om läkare vill att jag börjar med t ex ssri igen.
''Vi behandlar fel folk, vårt problem är de normala'' (bok)
Flinta skrev:bardamu skrev:
De doktrorer som jag pratat med om ssri har förklarat dess funktion och syfte som så att de ska fungera att man ska bli mer avtrubbad till sitt eget lidande och situation i livet.
Tack d där ska jag ha i minnet om läkare vill att jag börjar med t ex ssri igen.
Alltså man ska bli avtrubbad så man slipper ångest och orkar förändra sitt liv till det bättre.
Så har iaf två läkare jag träffat uttryckt det.
''Vi behandlar fel folk, vårt problem är de normala'' (bok)
Ökar psykisk sjukdom risken för en individ att begå våldsbrott?
Ett stort antal har studier publicerats som klart visar att en svår psykisk sjukdom hos en
individ ökar risken för den drabbade att begå ett våldsbrott. Några studier är
befolkningsbaserade som t.ex en stor studie som använt sig av nationella databaser
omfattande samtliga personer som vårdats för ”svår psykisk sjukdom i Danmark. Alla
individer födda mellan 1944 och 1947 (355 180 individer) följdes fram till 44 års ålder i
nationella register omfattande psykiatrisk slutenvård respektive anhållande/häktning för
våldsbrott. För män var risken mellan 2 och 9 gånger högre att ha begått ett våldsbrott om
personen varit vårdad för psykisk sjukdom och för kvinnor mellan 4 och 23 gånger högre. [2].
I en studie gjord i Sverige följdes en oselekterad grupp individer upp under 30 år och man
fann att män med en svår psykisk sjukdom hade en fyra gånger större risk att begå våldsbrott
jämfört med övriga [3]. I en studie från Finland relaterades riskökningen till specifika
psykiatriska störningar. Mer än 10 000 personer följdes upp i register över 26 år och för de
schizofrenisjuka var risken sju gånger högre för våldsbrottslighet jämfört med kontroller utan
psykisk sjukdom [4].
Andra studier har följt upp personer som skrivits ut från psykiatriska kliniker. En av de större
studierna från USA följde patienter under 20 veckor efter utskrivning och man använde sig av
personer från motsvarande bostadsområden som kontroller. Våldsbeteende skattades genom
uppgifter om anhållande/häktning, anhörigrapporter och självrapportering och i mindre
utsträckning dömda våldsbrott. Personer med personlighetsstörning och missbruk var
betydligt mer våldsbenägna än personer med schizofreni. Ett särskilt intressant resultat från
denna stora undersökning var annars att risken för våld bland utskrivna patienter inte var
större än motsvarande risk för icke psykiskt sjuka om man kontrollerade för missbruk [5] .
I en äldre svensk studie omfattande 644 patienter med schizofreni som följdes upp till 15 år
fann man att individer med schizofreni hade en fyra gånger förhöjd risk jämfört med män i
normalbefolkningen [6] . En annan studie fann att män med schizofreni hade fem gånger ökad
risk att bli dömd för ett våldsbrott men man beräknade samtidigt att 99.97% av individerna
med schizofreni inte blir dömda för ett våldsbrott under ett givet år. Annorlunda uttryckt så
var den årliga risken för en man med schizofreni 1:3000 att dömas för våldsbrott [7] .http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Art ... atande.pdf
''Vi behandlar fel folk, vårt problem är de normala'' (bok)
Alltså är personer med missbruk en klar riskgrupp?
- plåtmonster
- Inlägg: 15480
- Anslöt: 2010-03-23
- Ort: Nära havet
''Vi behandlar fel folk, vårt problem är de normala'' (bok)
Serotonin har en del mindre önskvärda effekter och allt är inte som vi tror. Man VET ju heller inget säkert om hur det funkar och varför. Det finns fullt rimliga förklaringar dessutom, till varför SSRI skulle kunna fungera även om serotonin inte gör något bra, och inget tycks ju direkt bevisat om vad som egentligen händer.
Helt klart verkar dock att högre serotonin kan ge problem med trötthet, viktuppgång och att man saknar energi. Serotonins släktskap med melatonin gör att man kan slå sönder dygnsrytmen också eller skapa vidare obalanser.
Observera att jag är inte emot mediciner utan vidare, utan jag är emot att man vid ganska små problem, sätter in mediciner som i många fall skapar långtgående obalanser, behov av mer mediciner (som sömnmediciner) samt ett beroende av medicinen eftersom man kan förstöra egna balansen.
Jag kan inte förstå varför mediciner är första metod vid psykiska problem. Borde vara sista. SSRI sätts liksom in det första man gör, oavsett problem nästan. Och jag blev helt utkastad och nekad vård när jag sade att jag inte tänkte äta SSRI mer.
Många pratar om östrogendominans nu för tiden, och det tycks ju rätt lätt att visa genom blodprov eller salivprov att det stämmer. Serotonin är med och ställer till det även där.
Och ja, de som ätit SSRI länge, kan ju ofta bekräfta problemen. Särskilt kvinnor, då manliga grejer som mer "oönskad hårväxt" och tunnare huvudhår inte ses som lika normalt som hos män. De flesta ökar även i vikt, mer eller mindre, beroende på sköldkörtelpåverkan (som numer förs in som biverkan på fler och fler SSRI, men förr nekades helt till att förekomma som biverkan - man vara bara lat och chokladmoffande).
Hur vill man ha det egentligen? Ska alla gå på dessa mediciner, eller ska "samhället" börja tänka om och ta till vara på alla? Förr kunde värsta kufen fixa sitt eget liv, men det går inte längre. Alla ska kunna allt, och samtidigt vara sociala experter. Hade alla fått vara med och kunna utnyttjas, hade vi vunnit enormt på det, både ekonomiskt för hela samhället, från stat till individ, samt innovationer och utveckling för företag.
Helt klart verkar dock att högre serotonin kan ge problem med trötthet, viktuppgång och att man saknar energi. Serotonins släktskap med melatonin gör att man kan slå sönder dygnsrytmen också eller skapa vidare obalanser.
Observera att jag är inte emot mediciner utan vidare, utan jag är emot att man vid ganska små problem, sätter in mediciner som i många fall skapar långtgående obalanser, behov av mer mediciner (som sömnmediciner) samt ett beroende av medicinen eftersom man kan förstöra egna balansen.
Jag kan inte förstå varför mediciner är första metod vid psykiska problem. Borde vara sista. SSRI sätts liksom in det första man gör, oavsett problem nästan. Och jag blev helt utkastad och nekad vård när jag sade att jag inte tänkte äta SSRI mer.
Många pratar om östrogendominans nu för tiden, och det tycks ju rätt lätt att visa genom blodprov eller salivprov att det stämmer. Serotonin är med och ställer till det även där.
Och ja, de som ätit SSRI länge, kan ju ofta bekräfta problemen. Särskilt kvinnor, då manliga grejer som mer "oönskad hårväxt" och tunnare huvudhår inte ses som lika normalt som hos män. De flesta ökar även i vikt, mer eller mindre, beroende på sköldkörtelpåverkan (som numer förs in som biverkan på fler och fler SSRI, men förr nekades helt till att förekomma som biverkan - man vara bara lat och chokladmoffande).
Hur vill man ha det egentligen? Ska alla gå på dessa mediciner, eller ska "samhället" börja tänka om och ta till vara på alla? Förr kunde värsta kufen fixa sitt eget liv, men det går inte längre. Alla ska kunna allt, och samtidigt vara sociala experter. Hade alla fått vara med och kunna utnyttjas, hade vi vunnit enormt på det, både ekonomiskt för hela samhället, från stat till individ, samt innovationer och utveckling för företag.
- Bror Duktig
- Inlägg: 14352
- Anslöt: 2008-07-18
''Vi behandlar fel folk, vårt problem är de normala'' (bok)
Bror Duktig skrev:Jag kan inte förstå varför mediciner är första metod vid psykiska problem. Borde vara sista.
Pengar och gissningsvis för att det nu blivit en standardbehandling. Sedan finns det ju alltid direktiv från chefer och ledningar.
(man skulle också hemska tanke kunna säga att yrkesgruppen är inkompetent .. )
Bror Duktig skrev:De flesta ökar även i vikt, mer eller mindre, beroende på sköldkörtelpåverkan (som numer förs in som biverkan på fler och fler SSRI, men förr nekades helt till att förekomma som biverkan - man vara bara lat och chokladmoffande).
Så oseriöst av människor som borde inse problemen och bokföra dessa systematiskt. Det är ju faktiskt så man hittar biverkningar.
Bror Duktig skrev:Hur vill man ha det egentligen? Ska alla gå på dessa mediciner, eller ska "samhället" börja tänka om och ta till vara på alla? Förr kunde värsta kufen fixa sitt eget liv, men det går inte längre. Alla ska kunna allt, och samtidigt vara sociala experter. Hade alla fått vara med och kunna utnyttjas, hade vi vunnit enormt på det, både ekonomiskt för hela samhället, från stat till individ, samt innovationer och utveckling för företag.
Tycker om hela ditt inlägg
Många i beslutsposition på jobbmarknaden reagerar väl som flockdjur på det senaste modet där alla tror att vissa egenskaper är mest önskvärda utan att det har förankring i verkligheten. Det är förmodligen lätt att söka likasinnade om man är chef och där bör man ha sociala egenskaper men man kan missa att man behöver även andra egenskaper.
- plåtmonster
- Inlägg: 15480
- Anslöt: 2010-03-23
- Ort: Nära havet
''Vi behandlar fel folk, vårt problem är de normala'' (bok)
Avtrubbad och likgiltig av SSRI? Jodå.
Jag käkade Zoloft (Sertralin) under ungefär åtta månader efter en PTSD-diagnos för tolv år sen. Det var förbannat otäckt efter ett tag, jag blev bara seg i skallen av det. Jag visste att jag tyckte att allt var skit och att inget förändrats i sak - men jag brydde mig inte om det. Usch.
Jag käkade Zoloft (Sertralin) under ungefär åtta månader efter en PTSD-diagnos för tolv år sen. Det var förbannat otäckt efter ett tag, jag blev bara seg i skallen av det. Jag visste att jag tyckte att allt var skit och att inget förändrats i sak - men jag brydde mig inte om det. Usch.
''Vi behandlar fel folk, vårt problem är de normala'' (bok)
bardamu skrev:Flinta skrev:bardamu skrev:
De doktrorer som jag pratat med om ssri har förklarat dess funktion och syfte som så att de ska fungera att man ska bli mer avtrubbad till sitt eget lidande och situation i livet.
Tack d där ska jag ha i minnet om läkare vill att jag börjar med t ex ssri igen.
Alltså man ska bli avtrubbad så man slipper ångest och orkar förändra sitt liv till det bättre.
Så har iaf två läkare jag träffat uttryckt det.
Det är egentligen riktigt obehagligt om man vill se det i ett större perspektiv, människor "fastnar" i en tillvaro som inte är optimal eller passiviseras för att de med hjälp av läkemedelsbehandling blir avtrubbade och därigenom står ut med eller har fördragsamhet med en situation som egentligen inte är optimal eller önskvärd.
Att SSRI/antidepressiva gör att människor tappar kraft att påverka på olika sätt, både vad gäller sig själva och sin situation samt sin omgivning vid exempelvis eget lidande på grund av andras beteende, att man liksom lider och står ut med människor i ens omgivning som är okänsliga och på olika sätt klumpiga, korrupta, kriminella m.m. istället för att kanske sätta ned foten och dra gränser samt visa äkta känslor så att människor i ens omgivning kanske förstår för att ens reaktioner och beteenden förhoppningsvis väcker känslor som kanske leder till en förändring hos individerna. Istället ska känslorna hos den lidande snöpas, dövas och trängas undan med hjälp av läkemedel och successivt breder detta ut sig mer och mer.
Även ADHD läkemedel fungerar väl i viss mån på detta sätt, barn som har ADHD symtom som egentligen beror på missförhållanden, att de växer upp i på olika sätt dysfunktionella familjer med exempelvis föräldrar som är missbrukare eller på grund av andra typer av lidande som kan uppstå vid skilsmässa, att växa upp med endast en förälder m.m. Man korrigerar barnets beteende och lugnar det med hjälp av narkotikaklassade läkemedel.
Man ska ju helst inte vara till besvär, visa för mycket känslor så att andra kanske påverkas och man därför ses som en jobbig och negativ människa som ingen orkar vara med.
Min egen erfarenhet av SSRI/antidepressiva är att man inte känner så mycket, har testat några olika läkemedel på inrådan av läkare. Nu äter jag inga sådana läkemedel då jag inte längre tror på dem och inte heller vill experimentera med mitt psyke och min kropp.
''Vi behandlar fel folk, vårt problem är de normala'' (bok)
Pikachu skrev:Ett särskilt intressant resultat från denna stora undersökning var annars att risken för våld bland utskrivna patienter inte var större än motsvarande risk för icke psykiskt sjuka om man kontrollerade för missbruk [5] .
Utan att ha studerat artikeln närmare konstaterar jag att för ingen av de övriga studierna nämns att de skulle vara 'kontrollerade för missbruk'. Så här långt är det alltså lätt att anta att det är missbruk, inte sjukdom, som ökar våldsbenägenheten. I så fall är det väldigt vilseledande att påstå att psykisk sjukdom ökar risken för våld. Har jag en psykisk sjukdom? Ja. Har jag ett missbruk? Nej. Alltså är våldsbenägenheten inte förhöjd.
''Vi behandlar fel folk, vårt problem är de normala'' (bok)
bardamu skrev:Alltså man ska bli avtrubbad så man slipper ångest och orkar förändra sitt liv till det bättre.
Så har iaf två läkare jag träffat uttryckt det.
Byt läkare. SSRI funkar inte avtrubbande, som kanske bensodiazepiner. Min erfarenhet av SSRI är att jag blev mig själv igen.