Snart kommer det att hållas ett möte med skola, kurator och mina föräldrar involverade..Mötet kommer att handla om mig eftersom min prestation i skolan har varit helt urkass hela detta året (eftersom jag själv inte har mått något vidare). Det är inte första gången som ett sådant möte hålls, men trotts det så är jag otroligt nervös inför det.

Bara att sitta där och försöka uttrycka sig samt att svara på en massa frågor inför en massa folk gör inte saken bättre..Och jag vill absolut INTE att mina föräldrar ska vara involverade i detta.

En lärare på skolan har gett mig en hel mapp med en massa uppgifter. Hon sa till mig att jag skulle ta och göra uppgifterna nu under påsk, men min oro över det kommande mötet gör mig bara låst, ågestfylld och förvirrad..Så jag har inte gjort några uppgifter ännu villket får mig att må ännu sämre eftersom jag kommer få underkänt i nästan ALLA grundämnen detta året om jag inte gör dem.

Jag vet inte vad jag ska göra..jag känner mig bara så nere och förvirrad..



Och detta är bara en utav många saker som jag mår dåligt över.

Med risk för att framstå som okänslig så verkar det ändå som att det där mötet med kuratorn och dina föräldrar är ett nödvändigt ont.
Om du har mått och fortsatt mår så pass dåligt att det påverkar hela ditt liv så behöver du hjälp utifrån att tackla dina bekymmer.
Kuratorn kanske kan lotsa dig vidare.

Även om allt verkar gå åt skogen just nu med skola mm. så kommer du få många fler chanser att komma igenom detta på något sätt. Speciellt om du tar emot den hjälp som erbjuds.

Jag minns att jag varit på ett antal såna där möten. Det berodde på min olydnad, jag mådde rätt bra i grundskolan och presterade bra när jag inte vägrade. Men jag ville inte heller blanda in mina föräldrar, men de blandade sig i ändå.

Är det möjligt för dig att vägra mötet och framföra dina åsikter på något annat sätt? Har du själv några åsikter om hur du ska lösa din situation? Jag antar att du inte kan få dina föräldrar att hålla sig utanför, föräldrar brukar lägga sig i. Det är ett jävla elände men inget att göra åt.

Det låter som du borde göra nåt åt hur du mår innan du tänker på skolan, om det går. I gymnasiet kan man ta ett sabbatsår och göra nåt annat (typ vara sjukskriven) men du kanske går i grundskolan? Jag har inte koll på om nån sån möjlighet finns.

Ah, jo tack.

Jag går 2:a året i gymnasiet (skulle egentligen ha gått sista året nu)

>Är det möjligt för dig att vägra mötet och framföra dina åsikter på något annat sätt?

Eftersom jag är 18 (snart 19 år) så borde jag har rätt att vara närvarande på ett möte utan att mina föräldrar blandar sig i.. Men nej..Tydligen inte..

Mja, du har väl självbestämmande rätt som alla andra och är dessutom myndig.

Håller med Den förfärlige snömannen om att skolan är underordnad ditt dåliga mående i det här läget. Klart du inte orkar plugga om du mår så pass dåligt, det gör väl ingen.

Överhuvudtaget tycker jag illa om den här hysterin att gå klart skolan till varje pris. Många hoppar av och kommer åter i mer vuxen ålder, även om det är en - ofta jobbig, men dock - omväg, så finns den möjligheten och är ingen katastrof per se.

Nu vill jag verkligen inte uppmuntra till något avhopp eller överhuvudtaget något alls utan bara ge en annan synvinkel på saken.

Är det inplanerade mötet till för att få dig att skärpa till dig i skolan eller något mer övergripande som att hjälpa dig i ditt dåliga mående?

Ja, tanken på att hoppa av skolan har jag haft sen 1:a terminen..men det är som du säger..Det är en jobbig omväg.

>Är det inplanerade mötet till för att få dig att skärpa till dig i skolan eller något mer övergripande som att hjälpa dig i ditt dåliga mående?

Tja, det är nog mer att skolan är oroliga över min dåliga prestation och vill veta anledningen till det..
Sen kommer mötet för övrigt att hållas på Habiliteringen, så dem kommer troligtvis att informera skolan (igen) om min AS samt mina svårigheter..

Så dem kommer prata om mig och fråga mig en massa frågor som jag inte kommer kunna svara på eftersom jag bara blir så förvirrad och ångestfylld.

Och så kommer mina föräldrar att vara närvarande villket inte gör saken bättre...

Eftersom du är myndig har du rätt att kräva att dina föräldrar inte blandar sig i och det ska skolan respektera och därmed ska de hålla mötet utan deras närvaro, du har även rätt att styra mötet och berätta innan för Habiliteringen vilken information de får lämna ut och vad de inte får lämna ut.

Du har även all rätt i världen att hoppa av skolan precis när du vill, din skolplikt är över.

Satanen skrev:Så dem kommer prata om mig och fråga mig en massa frågor som jag inte kommer kunna svara på eftersom jag bara blir så förvirrad och ångestfylld.

Visst, sådant händer mig med. När en grupp samlas för att ställa mig mot väggen blir jag mållös, eller eventuellt aggressiv och börjar skrika åt dem. Båda beteendena bekräftar deras värsta misstankar.

Dumma människor!

Fast numera vet jag att det är vanligt vid AS, så det är bara att ta det med en klackspark och undvika alla typer av sådana rättegångar. Öga-mot-ögasamtal fungerar bättre. Som AS har man helt enkelt mycket svårt och det är väldigt ansträngande att hantera flera personer samtidigt. Visste de något, så visste de det.