Jag är fortfarade ganska ny här.
Jag utreddes 1999 på Grågåsen i Lund av Lena Nylander med team i något slags projekt de hade.
Jag blev remitterad dit av min dåvarande läkare som misstänkte att jag var autistisk. Nu kommer jag inte ihåg så mycket av utredningen eftersom jag vid den här tidpunkten var gravt övermedicinerad. Men jag tror att den varade en dag, mina föräldrar fick frågor om min barndom och jag pratade nog med läkaren och psykologen. I alla fall fick jag diagnosen DAMP.

Nu bor jag i Nyköping och har efter kontakt med Habiliteringen blivit uppsatt i kö för utredning av eventuell Asperger.
Jag har läst på en hel del om Asperger och där är så mycket jag känner igen. Även andra personer med vårdutbildning har noterat detta hos mig.
Jag har läst papprena från min utredning och den personen de beskriver är inte jag egentligen, utan jag som jag blir med för mycket mediciner i kroppen.

Mamma får dessutom panik vid tanken på att jag skulle ha Asperger eller någon form av autistika drag. Troligen för att jag har en autistisk lillebror som räkanas som gravt handikappad som förutom autism dessutom har en utvecklingsstörning.
I alla fall, just nu står livet stilla medan jag väntar på utredning, jag har ingen aning när det blir men när jag sattes upp i kön i oktober sades det ½ - 1 års väntan. Mina erfarenhete av vården säger mig att det nog egentligen betyder 1½ år.

Nu antar jag att utredningen ser olika ut på olika håll i landet men vad ungefär kan jag vänta mig när det väl rullar igång?
Är inte en dag lite kort för en utredning?
Jag kom visserligen på återbesök för TOWA test tror jag det hette (man sitter vid en datorskärm, utan klocka i 20 minuter med en knapp i handen sen skall man klicka varje gång det kommer upp en rektangel i övre delen men inte i nedre delen av skärmen).

Jag antar också att habiliteringen tror att den ligger något i mina misstankar efter som de ger mig en andra utredning när det kan vara svårt nog att få en ibland. En del tycker att det inte borde spela någon roll om jag har endast ADHD diagnos eller Asperger alternativt Asperger/ADHD, men det gör det enligt min mening för så länge jag "bara" är diagnostiserad med ADHD är jag fast med den vanliga psykatrin som tyvärr har misslyckats med att hjälpa mig sen 1986.

Moderator: Kompletterade rubriken.

Utredningar tar betydligt längre tid än en dag om de ska vara grundligt utförda och ha chans att komma fram till något vettigt.
Min tog ungefär tre månader med allt som allt runt tio olika mötestillfällen på 1-3 timmar vardera.
Men det varierar säkert.

Hemskt att du inte fått adekvat hjälp av psykiatrin på så många år.
Tyvär är det inte helt ovanligt.

Stå på dig!

Tack för ditt svar! Ja, jag tycker att den verkade lite väl kort men det är svårt för mig att komma ihåg speciellt mycket från den tiden. Glömde säga att de gjorde ju även magnetröntgen och blodflödesmätning och kom fram till att jag hade " lågt flöde temporalt o frontalt" men det resultatet la man bara till journalen utan närmare kommentar eller förklaring vad det innebar.

Jag hoppas på att få tillfälle att berätta mer om mina svårigheter när jag inte är tungt medicinerad. Jag har även en bonussyster (det är en egenvald syster) som kommer att vara med mig vid utredningen och som är mer öpeen för att erkänna de svårigheter jag har.

Det var underbart att få komma till mötet som vi hade innan de beslutade om jag skulle beviljas en ny utredning eller inte.

När jag kom därifrån var jag glad och förhoppningsfull, kände att jag att hade blivt lyssnad på och förstådd iställer för som när jag träffat min psykiatriker frusterad, ledsen och missförstådd.

Välkommen hit och lycka till med ny utredning!

Min tog... fem sex träffar med psykolog som gjorde WAIS och annat, och tre (om jag minns rätt) träffar med läkare som gjorde anamnes osv. Sen sågs vi allihop för att prata om resultatet. De hade tänkt att jag bara skulle träffa psykologen, men det kändes fel, så jag bad att få se läkaren också.

Förutom att de missade att jag har PTSD, som jag antar skevar bilden en hel del, så tycker jag utredningen var okej. Det tog dock lång tid innan jag fick den, och då via vårdgarantin och en del tjat.

Vad bra att du äntligen får utrett hur landet ligger.

Det kan ta tid att göra en utredning. I mitt fall tog det nästan två år innan de kunde ställa diagnos. Jag gränsar mot "vanlig" autism i mångt och mycket och har en del inslag av Tourettes syndrom, så det var svårt för utredarna att hålla sig inom ramarna för diagnoskriterierna. Att det gick så snabbt för dig att få en DAMP-diagnos beror nog mycket på att de var ganska nytt i Sverige, att ge AST- och NPF-diagnoser. Idag är de i regel noggranna, men kan naturligtvis avspisa en del patienter om symptomen är svaga. Mina utredare var, trots den stora tidsåtgången, måna om att jag skulle processas färdigt, så att de kunde ta emot nästa patient från den långa kön här i Uppsala.

(Hej förresten, alfapetsmamma!)

Tack för era svar.
Jag ser fram emot utredningen, att få beskriva min vardag och alla de svårigheter jag har för någon som förstår vad jag pratar om och inte bara tittar konstigt på mig.

Det känns också bra att få göra en utredning när jag är klar i huvudet istället för nerdrogad med psyk medicer som jag var första gången.
Jag hade en så omfattande medicinlista vid den här tidpunkten att den vanligaste reaktionen från sjuksköterskor som såg den första gången var att titta klentroget på mig och säga "och du är vaken?"

Den läkare som satte ut min långa medicinlista uttryckte sin glädje över min förändring för när vi träffades "var jag som en liten zombie"

Min vardag fungerar inte alls och har egentligen aldrig gjort det, är långtidsjukskriven sen 1993.

Har efter evighetslång väntan fått datum för den nya utredningen 16, 17 och 18 maj på Cereb AB i Stockholm. Jag ser fram emot utredningen samtidigt som jag är nervös.
Var så pass tungt medicinerad under den förra att jag inte direkt minns något av den.

En del undrar varför jag vill ha en ny utredning och menar att jag är ju ändå jag även om jag skulle få en ny diagnos.

Förvisso men en ny diagnose skulle innebära att jag fick tillgång till Habiliteringen istället för att fortsätta harva runt med psykiatrin där det aldrig fungerar särskilt bra för mig.

Jag vet andra som blivit hjälpta där, men det fungerar inte för mig.

mnordgren:

Slog ihop med en tråd om samma ämne.

Önskar dej lycka till! Bra du fått ditt datum.

Jag håller tummarna för att det blir bra.

Hoppsan tänkte inte på att det blev två trådar, lite förvirrad blev jag dock letade länge efter den andra.
Nåja, har nu fått papprena få Cereb med mer exakta tider de två första dagarna är mellan 9:00 och 17:00 och sista dagen är bara någon timme.
Sen var det med en hel drös papper som skall fyllas i, tyvärr hittar jag inte dem just nu.
Men det var självskattninsskalor och sånt både för Asperger och ADHD.
Fast nu undrar jag vad vi skall göra alla de timmarna när jag redan svarat på alla dessa frågor?

Jag har ett OSA på en låg- och mellanstadieskola och kom idag att ha ett längre samtal med en av speciallärarna när jag hjälpte henne med hennes dator.

Jag nämnde att jag skall göra en utredning i maj, varpå hennes första fråga efter ha kollat att jag inte tyckte hon var för frågvis var "har du Asperger?"
Nja, sa jag, skall på utredning för det och sen pratade vi om ämnet en lång stund.
Det var så skönt att slippa spela normal en stund och prata med någon som har kunskap om NPF.
Hon har tidigare jobbat på habiliteringen.

Avis på dig som får gå till Cereb! (Jag har en gång varit med när Hanna därifrån hade handledning med skolfolk, och är väldigt förtjust i henne och dem efter det.) Jättemycket lycka till nu!

Tack! Jag är nervös men ser ändå fram emot det.

Imorgon är det dags, lyckligtvis ligger det nära E4an så vi slipper snurra runt i Stockholm.
Jag både förväntansfull och nervös. 3 hektiska dagar kommer det att bli.
Eftersom jag har OSA (offentlig skyddad anställning) räknas det som arbete så jag behöver inte skriva upp det som missad arbetstid.

VeganGeekGirl skrev:Imorgon är det dags, lyckligtvis ligger det nära E4an så vi slipper snurra runt i Stockholm.
Jag både förväntansfull och nervös. 3 hektiska dagar kommer det att bli.

Lycka till!

Jag vill bara önska dig lycka till!

Tack!

Nu har det börjat! Starten var inte helt lovand men kokande motor i mittfilen mitt i rusningstrafiken. Lyckligtvis fick vi hjälp snabbt och det ringdes efter en gratis bärningsbil som fraktade oss till närmsta mack.
Efter 1½ h försening var framme. Fick ett väldigt positivt intryck av psykologen.
Han var lite förvånad att ingen funderat åt Aspergerhållet innan när det gäller mig. Samt konstaterade att ADHn nog var det sekundära problemet.

Sen gjorde delar av WAIS IV. Trodde aldrig det skulle ta slut och började fundera efter en stund om jag inte var lite korkad ändå. Skall jag göra resten imorgon. Psykologen förklarade att det blev så långtråkigt var för att jag kom så pass långt i testen

Vi slutade tidigare än planerat vilket blev lite jobbigt för mig som har svårt med ändrade planer. Men vi var tvungna att unvika kryptrafiken så inte motorn skulle börja koka igen.

Lämnat in alla formulär där jag fyllt i det mesta, strukit över en del och lämnat lite kommentarer. Sen pratade vi lite om hur mitt liv sett ut fram till nu.

Tillbaka igen i morgon, då kommer vi att köra en annan bil och förhoppningsvis ha lite lättare att hitta.

Andra dagen på utredningen. Mer WAIS IV, ADOS, mentaliseringsundersökning, Instrumentell kommunikation samt diverse prat. Som det verkar just nu står diagnosen mellan Asperger och Autismliknande tillstånd eftersom de inte har någon riktig barndomsanamnes på mig. Skall dit igen i morgon för att träffa läkare. Samt sammanfattning med psykologen. Sen skickas resultatet till Habiliteringen här i Nyköping. Så får vi se hur det hela slutar.
Just gjorde ett empatitest på datorn också med resultatet 11/80 poäng.

Utredningen är nu klar och att efter alla frågor var besvarade, testsvar värderade och tocke sånt blev diagnosen till slut: Autistiskt Syndrom eller i dagligt tal autism. Både läkare och psykolog tyckte det hela var solkart och förundrades att jag inte fått diagnosen tidigare.

Nu skall papprena skickas till Habiliteringen här i Nyköping och vad jag förstår kommer jag att bli "inskriven" där och slippa psykiatrin!

Nu är jag dock lite fundersam på hur detta skiljer sig från Aspergers Syndrom. Jag är väl inte på fel forum? Nu är jag dock för trött för att ta reda på mer. Måste vila först.