Bjäbbmonstret skrev:Hallå regnif! Bra att du är ute igen. Ta väl vara på dig!

Oj, vilket välkomnande
Tack, Bjäbbis!

Visst, jag har märkt att om jag inte får (dag-)drömma, vara inspirerad, se saker och samband som andra inte ser, då blir jag sjuk. Först pykiskt krasslig, vilket senare övergår i rent somatiska symptom. Mediciner som hämmar inspirationen, glädjen, gör mig psykiskt sjuk, även om andra tycker jag verkar friskare när jag sitter apatisk. Det är ju inga "utbrott" längre.

Man borde få övning i att vara sig själv, istället för övning att vara som alla andra. Då tror jag mycket depression skulle försvinna spårlöst.

Bra beskrivet, Karro. Känner igen mig. Inte för att jag har behov av att just dagdrömma, men att få vara mig själv och följa mina intressen och göra det jag känner mig motiverad till, i min egen takt.

Har just börjat medicinera Setralin (SSRI), andra dagen med en halv tablett.
Tycker mig uppleva att hjärnan har lugnat ner sig lite.
Jag var sjukskriven i två år 04-05 på grund av utbrändhet, blev föreslagen SSRI av en psykiatriker som avfärdade min AS efter att a ställt ungefär 20 frågor.

Jag valde att inte medicinera. Det som fick mig att återgå till arbete var att jag promenerade mellan 2 och 5 timmar om dagen, i skog eller vid havet.

Kanske jag återgått något tidigare till arbete om jag medicinerat.

Vad som fått mig att börja medicinera nu är in insikt om min AS, och mina problem att tolka omvärlden och det sociala spelet. Dessutom inser jag att min oförmåga att förstå och misstolka mina medmänniskor, också ofta innebär att jag blir missförstådd.
Jag hoppas ja skall klara mig från att åter bli utbränd, ar stora problem med att förstå vissa saker på min arbetsplats, men hoppas att jag kan sluta att försöka analysera, vad som händer.
Kanske om hjärnaktiviteten minskar att jag funderar mindre. Men på sikt tror jag att jag skal avstå från medicinen, är rädd att den minskar min kreativitet.

Hej alla Utbrända!

Glad att läsa att ni fortfarande lever - ett klart +!!!!

Jag har som sagt framhärdat i att droga ned mig med kroppseget melatonin och sova dygnet runt. Detta som alternativ till en psykiatriska vård som inte finns att få här i alla fall eller självmord. Bra val?

Men hur bryter man? Jo, jag behöver EN vän att träffa (som en darttavla ungefär), som är supertolernat, m a o aspergare! Allt tar den tid det tar och jag kan inte tänka och planera.

Blev förvånad över hur snabbt jag lyckades bada och klä på mig. Jag älskade mig själv för att jag lyckats köpa vindskyddande överdragsbyxor med dragkedja utmed hela benen, lätta att få på. Blev även förvånad över att mopeden startade efter några månaders vila. Inga problem med att tanka på tankomat. Märkligt Hela världen tyckte INTE jävlas med mig!

Surrade omkring ett tag med mopeden utan att förorsaka några olyckshändelser. Wow! Am I still alive? And everybode else? How come?

Min skinnjacka funkade förstås och mina nya vindskyddande byxor FUNKADE!!! De var gjorda av sofistikerade, avancerad polyester, passande för skideliten (Läs:moppe-eliten)

LIVET FUNKADE!

<a href="http://www.sweetim.com/s.asp?im=gen&lpver=3&ref=11" target="_blank"><img src="http://cdn.content.sweetim.com/sim/cpie/emoticons/000203FD.gif" border="0" title="Click to get more."></a>

fast både mopeden och jag legat i dvala...

Min AS-vän och jag satt i solen på uteplatsen, jag tog av mig mina fotokromatiska glsögon ( ) och söp in det helande ljuset.

SHINE ON ME - LET THE LIGHT OF HEAVEN SHINE ON ME!

(Ljus är ett biverkningsfritt helande livselixir.)

PS. Jag håller med Karro och Inger om att man måste värna om kreativiteten! Utan den är livet inte mycket värt, om ens något...

Karro: Självklart är ständigt mediterande i ett kloster ett nyttigt sätt att leva på (åtminstone för en kortare tid. I buddistiska kloster kan man sitta ett år och sedan gå därifrån. Ur kristna kloster är det lite svårare att ta sig ut, och in.)

Kristna kloster har krav på fullgod hälsa. Vet inte hur de ställer sig till aspergare. Man arbetar ofta hårt, med att odla maten, laga den, ta emot gäster, ha utåtriktad verksamhet etc. Samarbetsförmåga är förstås nädvändigt.

LILITH_ skrev:L-tyrosin som höjer dopaminnivåerna, kan det vara något?

YES!!! TACK FÖR TIPSET!

<a href="http://www.sweetim.com/s.asp?im=gen&lpver=3&ref=11" target="_blank"><img src="http://cdn.content.sweetim.com/sim/cpie/emoticons/00020322.gif" border="0" title="Click to get more."></a>

Jag tänkte testa, men skulle först till VC och lämna blodprov för sköldkörtelprov. De hade inte hört talas om att det finns mer utförliga tester, att det snabba, enkla, ofta missar sanningen: Hypotyreos. Pga min utmattning tog det en evighet innan jag tog mig dit. Förväntar mig ingenting annat än resultat: Normalt!

Fast jag VET att det är fel på min ämnesomsättning, hormonbalans, binjurebark. Jag vet därför att jag väl är den enda nu levande ”kvinnan” som aldrig fick mens (amenore’), men inte heller snopp, pga för låga östrogenmängder. Löste problemet några år med lågdos p-piller.

Problem med hypofysen som är chef över en mängd körtlar, b l a sköldkörteln och binjurebarken, leder både till fetma och till UTMATTNING!

http://www.kostkoll.se/blog.php?bid=419&print=1

Om endokrinologiska problem är roten till utmattning och depression så ska man INTE ha serotoninhöjande medicin, som bara leder till ännu större utmattning.

NU går jag mina egna vägar: Jag mixar proteinpulver med L-tyrosin samt alger innehållande selen + jod. Jag höjer dopaminet och sänker serotoninet. Jag gör tvärtemot psykmaffians ABC-bok eftersom jag har en unik hjärna.

Resultat: Jag är piggare! Jag tar mig ut oftare och är mer aktiv. Jag hoppas även på viktnedgång efter den övervikt jag fick av Lyrica.

Debbido skrev:Jag tänkte testa, men skulle först till VC och lämna blodprov för sköldkörtelprov. De hade inte hört talas om att det finns mer utförliga tester, att det snabba, enkla, ofta missar sanningen: Hypotyreos. Pga min utmattning tog det en evighet innan jag tog mig dit. Förväntar mig ingenting annat än resultat: Normalt!

Normalt, för blodproven kan inte mäta vad som händer i cellen/cellväggen. Där finns flera saker som kan gå fel.

Bror Duktig skrev:

Debbido skrev:Jag tänkte testa, men skulle först till VC och lämna blodprov för sköldkörtelprov. De hade inte hört talas om att det finns mer utförliga tester, att det snabba, enkla, ofta missar sanningen: Hypotyreos. Pga min utmattning tog det en evighet innan jag tog mig dit. Förväntar mig ingenting annat än resultat: Normalt!

Normalt, för blodproven kan inte mäta vad som händer i cellen/cellväggen. Där finns flera saker som kan gå fel.

Det finns ju de som får Levaxin efter ett standardtest. Men inte jag...trots att jag fört diet sedan jag fyllde 20 år. Då kollapsade ämnesomsättningen. Gick upp 20 kg på ett år och började sedan livstidsbanta. Vården vägrade ge mig en total endokrinologisk utredning, fast de vet att "flera saker kan gå fel".

Tänk, så menlös den vanliga vården är! Man ska vara nästan död innan de greppar in.

En kvinna på radio berättade att hennes tre barn varit sjuka i åratal. Hon anmäldes till soc för vanskötsel av barnen. Tyska läkare fann att de alla hade Borelia!

Debbido skrev:Tänk, så menlös den vanliga vården är! Man ska vara nästan död innan de greppar in.

Ja det är som om de inget gör om de inte kan riskera att åka dit för att inte ha gjort något. Och det gör de inte om de tar standardprov och inte utreder vidare.

En kvinna på radio berättade att hennes tre barn varit sjuka i åratal. Hon anmäldes till soc för vanskötsel av barnen. Tyska läkare fann att de alla hade Borelia!

Typiskt Sverige.

Tänk att lab-sköterskan sa: Jasså, finns det andra typer av test på sköldkörteln? Scandlab? Va? Du, kan du inte printa ut en sida från internet så vi kan läsa om det?

Sure! Visst kan jag utbilda sjukvårdspersonalen om de bara ger mig rejält betalt! Trögheten i vården gör mig vansinnig.

Så, jag är helnöjd med att laborera med mina dopaminhalter på alldeles egen hand. Skulle bara behöva flytta till länder där fler droger går att beställa på nätapoteken. Sverige är rätt så hårt spärrat idag. Så kan man ju läsa in hjärnans kemi på nätet och sedan testa fram något som passar MIG! Att generellt, på alla, höja serotoninhalten - ska man ens ha betalt för en så banal sysselsättning?

Jag har helt gett upp hoppet om att få träffa en psykiatriker i denna livstid. Ringde varje vecka hela mörkerdepressionen igenom. FUCK!