Jag tycker amöbor verkar rätt häftiga, finns det någon sort som lämpar sig att ha som husdjur? I ett akvarium/terrarium då, antar jag.

Ska du studera dem med mikroskop då?

Det finns väl några sorter som är synliga för blotta ögat? studera mikroorganismer i mikroskop är nog också rätt kul, men mikroskop är lite dyra. Å andra sidan behöver jag inget akvarium då.

Detta ska vara den största amöban, vilken kan bli ett par millimeter.
[WikiEng]Chaos_(amoeba)[/WikiEng]

Det här är den som oftast brukar avbildas.
http://en.wikipedia.org/wiki/Amoeba_proteus

Sen finns det ju slemsvampar som är riktigt stora, fast de är ju inte riktiga amöbor.

Wohoo vad cool den är. Men ska jag studera när den äter måste jag ha ett mikroskop. Plötsligt känns det väldigt angeläget att skaffa ett sånt.

Slemsvampar har jag kanske haft i köket. Jag lät en halvfull mjukostburk stå framme ett tag, då bildades något slemmigt i den. När jag hällde socker på slemmet växte det och fyllde snart upp hela burken.

Intressant att de kan ha flera kärnor i en cell, de där amöborna.

Fördelen med amöbor, monocellulära svampar och bakterier är att du redan har ett uppsjö arter och grupper på, i och omkring dig. Däremot är det oftast svårt att hålla t.ex. amöbor utanför petriskålar och provrör utan att de dör eller försvinner i mängden av alla kontaminanter som far omkring i luften och sätter sig på alla ytor som kan tjäna som substrat.

För att en koloni skall hålla sig livskraftig måste du odla den på ett medium som passar, och sedan ympa om, ympa om, ympa om, ympa om, ympa om och så vidare. Agar finns säkert att köpa i mindre volymer och sedan är det en fråga om vad apoteket har att erbjuda. Din lokala affär kan också hjälpa till. En av mina svampar odlar jag på Graniniagar, vilket är agar, glukos och Granini grönsaksjuice (sju grönsaker, ni vet). Men om du håller dig till de vanligaste bakterierna och jästsvamparna, så klarar de sig på det mesta.

Varför inte börja med att experimentera på vanlig bakjäst eller på det du får på en agarplatta bara genom att trycka tummen mot den?

Lakrits skrev:Varför inte börja med att experimentera på vanlig bakjäst eller på det du får på en agarplatta bara genom att trycka tummen mot den?

Aha, det ska jag göra!

Den förfärlige snömannen skrev:Intressant att de kan ha flera kärnor i en cell, de där amöborna.

Laglösa rackare

Den förfärlige snömannen skrev:

Lakrits skrev:Varför inte börja med att experimentera på vanlig bakjäst eller på det du får på en agarplatta bara genom att trycka tummen mot den?

Aha, det ska jag göra!

Jag ser fram emot att ha dig som student på vår grundkurs nästa vår. Äntligen en (måhända en smula överdrivet) intresserad student!

Jag vill också ha ett mikroskop! Tänk att kunna se på toffeldjur, blodceller och hur hårets fjällskikt beter sig i olika typer av rengöringsprodukter.

Tyvärr räcker det inte med billiga mikroskop om man vill se ordentligt.

Några av mina agarmedielänkar:

Shroomery - egentligen för drogsvampar, men recepten är universella (fast inte på Thomas DiLeva-vis).

The Spore Works - också den här sidan vänder sig till drogsvampodlare, men utrustningen går att använda lika bra till annan svamp. Dessutom är den mesta utrustningen i tillverkning av agar och agarplattor för svampar likadan som för andra mikroorganismer.

Jag minns att jag i gymnasiet gjorde en intressant grej, gelekulor av något slag med jäst i. Sen hälldes de i en behållare och sockerhaltigt vatten med en temperatur av 37 grader fick rinna genom den. Resultatet var en snabb produktion av alkohol

Jag försökte genomföra detta alldeles nyss med gelatin, men misslyckades med att göra kulor av blandningen.

Jag lägger ner det där och ska göra en sån där agarblandning när jag hittat en affär som säljer det jag behöver. Så kan jag odla nåt mer eller mindre roligt.

Den förfärlige snömannen skrev:Jag försökte genomföra detta alldeles nyss med gelatin, men misslyckades med att göra kulor av blandningen.

Det är stor skillnad på gelatin och agar agar eftersom det förra är animaliskt och det senare är vegetabiliskt protein. Men om du ändå gör gelatin kan du göra ett litet experiment. Du behöver:

Burkananas
Ananas (frukten)
Gelatin
Formar, t.ex. petriskålar eller kakformar (styv papp el. metall)

Koka ihop gelatinet enl. beskrivningen på förpackningen, det skall vara stelt så ta den övre måttgränsen som riktmärke. Häll upp den varma gelatinlösningen i minst 3 petriskålar eller minst 3 kakformar. Låt stå tills dess att gelatinet har stelnat och blivit helt svalt i alla formarna.

Skär under tiden burkananasen i bitar och lägg dem mellan hushållspapper för att få bort överflödig sockerlag. Tvätta av kniven och skär sedan den färska ananasen i bitar. OBS! Tvätta alltid kniven mellan behandling (d.v.s. tillskärning) av de olika preparaten!

Placera bitar av burkananasen i form #1, bitar av färsk ananas i form #2 och ingenting i form #3. Ställ formarna i rumstemperatur. Vänta ett par timmar eller så.

Efter de där två timmarna eller så går du och tittar efter vad som har skett med gelatinet i de olika formarna. Fundera på varför det har förlöpt som det har gjort och vad det kan ha för implikationer nästa gång du gör tårta.

Får jag gissa att burkananasens gelatin är oförändrad som den som inte har ananas?
Möjligtvis pga de jästsvampar som bor i skalet på frukten. Dvs de man använder för alkoholtillverkning?

Det skulle innebära att den konserverade frukten skulle vara ganska oduglig utan tillsatt jäst?

carl skrev:Får jag gissa att burkananasens gelatin är oförändrad som den som inte har ananas?

Javisst är det så.

carl skrev:Möjligtvis pga de jästsvampar som bor i skalet på frukten. Dvs de man använder för alkoholtillverkning?

Nej, när du skalat ananasen och skurit fruktköttet i bitar är skalets parasiter irrelevanta eftersom skalet inte kommer i närheten av gelatinet.

carl skrev:Det skulle innebära att den konserverade frukten skulle vara ganska oduglig utan tillsatt jäst?

Nej. Det har ingenting med jästsvampar att göra.

Så, någonting i färsk ananas som inte längre finns tillstädes i konserverad ananas bryter ner gelatin. Förslag?

Liten extraledtråd.

Vad har man gjort med den konserverade ananasen som kan ha förändrat den? Och vad är det i den konserverade ananasen som har förändrats?

Tag en titt i kylskåpet och fundera över vad burk- och kylskåpsvaror har gemensamt trots att de förvaras i så olika miljöer.

Jag var tvungen att tjuvkolla . Och såg då att ananasen innehåller två proteinnedbrytande enzym, vilka förstörs av hög värme vid konserveringen.

carl skrev:Jag var tvungen att tjuvkolla . Och såg då att ananasen innehåller två protein nedbrytande enzym, vilka förstörs av hög värme vid konserveringen.

Duktigt tjuvtittat.

De där jästsvamparna du tog upp förut är relevanta här. Proteaserna som du letade reda på hör till växtens försvar mot angripande svampar och bakterier. Skalet är en fysisk barriär, men inne i fruktköttet, där all näring är lättillgänglig, måste växten lita till kemisk krigföring.

Så man bör inte använda färsk ananas på tårtan utan konserverad?

Alien skrev:Så man bör inte använda färsk ananas på tårtan utan konserverad?

Precis! Guldstjärna

[EDIT]: Jag måste säga att ni imponerar. Vi har haft den här frågan (i lite annorlunda och lite svårare, mer kortfattad form) på tentor för grundkursen i biologi, och ibland får man de mest fantasifulla förslag på det som har hänt. Då skall ni veta att de har gjort experimentet ett par månader före tentan, så de borde ha det i färskt (och konserverat) minne.

Då blir jag litet orolig för hur mycket färsk ananas hinner bryta ner den ätande innan den ätande har brutit ner den.

Detta blev ju en intressant tråd. Jag kommer vara ledig halva nästa termin på grund av att jag går om ett år på chalmers och redan är klar med några kurser, men jag är nog inte behörig till några biologikurser eftersom jag inte läst gymnasiebiologi. Överväger att ta en kemikurs istället, en termin ren matte har fått mig att börja tröttna.

Verkligen kul Lakrits! De som får ha dig som lärare får skatta sig lyckliga.

Jag har faktiskt hört om mörar egenskaperna förut med ananasen tex att man ska lägga den på kött innan stekning/grillning. Sen att man kan bli irriterad i munnen av att äta färsk ananas ska visst vara ganska vanligt.
De som använder burkananas till köttet lär då bli ganska besviken.

Fast det gäller ju att lägga ihop 1 och 2

Zombie skrev:Då blir jag litet orolig för hur mycket färsk ananas hinner bryta ner den ätande innan den ätande har brutit ner den.

Som tur är fungerar HCl [2pH] i kombination med våra kroppsegna enzymer väldigt bra de också. Fast jag har alltid undrat över om min navel inte egentligen är ett ärr från en ananasrelaterad olycka...