"Sänder på tusen kanaler" av Mikaela Aspelin. Den handlar om borderline, en skötare på psyket rekommenderade mig att läsa den (även om jag på senare tid inte visat mig ha borderline).

The wrong kind of blood, av Declan Hughes, är en deckare i PrivateInvestigator-stil och utspelas i Dublin.

Thurizas skrev:Jag har flera av hans böcker som skrivits på 90talet och framåt men har inte läst alla än, jag har avverkat böckerna så som du har gjort, de från 80talet först,det har bara blivit så.
Ja! den där jävla sexscenen förstörde boken, så är det med flera av hans böcker dom skulle bli bättre utan sexscenerna dom tillför inget i handlingen.Det känns bara som utfyllnad.Jag håller med dig om politik dravlet med.

Har du läst Draktårar? jag är osäker på när den skrevs. Minns jag rätt så är det inte en enda sexscen i den. Det är bara en liten snuskig unge som gillar sig själv lite mycket som är lite tvivelaktig. Den har lite deckarkänsla över sig, och jag har svårt för deckare, men den går helt klart att läsa.

Draktårar har jag inte heller hunnit med att läsa. Jag brukar köpa en hel del böcker på Tradera och en second hand affär, som båda brukar ha ganska många böcker av Dean Koontz, men jag har inte varit inne på någon av dessa ställen på ett par månader. Men när jag väl är det ska jag försöka komma ihåg att titta efter både Draktårar och Gömstället.

Jag läser Intrång av David Morrell. Den handlar om ett gäng urban explorers som tar sig in i ett gammalt hotell och stöter på något vansinnigt hemskt, vad vet jag inte än.

Apropå Dean Koontz som några här nämnde: hans Himlen är Nära är f-n den sämsta bok jag har läst. Jag avskyr hans ideologi där t.ex. alla som inte är kristna, utan tror på vetenskapen, automatiskt är onda.

David Morrel och Dean Koontz är samma skrot o korn.

Men smaken är ju som baken..

Kahlokatt skrev:Apropå Dean Koontz som några här nämnde: hans Himlen är Nära är f-n den sämsta bok jag har läst. Jag avskyr hans ideologi där t.ex. alla som inte är kristna, utan tror på vetenskapen, automatiskt är onda.

Är det verkligen så? Då måste han ha svängt sedan jag läste honom sist (jag slutade för flera år sedan). Jag har läst många av hans thrillers på engelska och tyckte han var en lysande thriller- och SF-författare. Även om han upprepade sig i bok efter bok. Däremot ger böckerna sällan något bestående intryck, vllket kan vara mitt fel snarare än Koontz. Jag tycker ytterst få böcker ger något bestående intryck. Fast jag kan ändå älska och respektera författaren. Exempelvis Viskningar är fortfarande en av de mest spännande böcker jag läst. Dock tröttnar jag ifall bok efter bok handlar om exakt samma sak.

Jag har märkt att jag kan läsa en bok en gång och tycka den är världens bästa. Nästa gång jag läser om den är den bara sådär. Det visar kanske att jag bara läser halvbra ej tidlösa författare. Men faktum kvarstår att de tidvis givit mig enorma läsupplevelser. Det kan bero på att de varit skickliga på att ta in tidens impulser. Men vad annat kan en författare göra? Beroende på ambitioner.

Just nu läses:

Kung Ubu av Alfred Jarry.

Har just läst Förintelseindustrin och Beyond Chutzpah av Norman Finkelstein.

Psykofarmaka - Läkemedelsbehandling av psykiska sjukdomar av Odd Lingjaerde.

"Spanska Inbörderskriget", av Antony Beevor.

Jag hade tänkt köpa en bok som mer fokuserade på Franco, men killen i bokaffären sa att ovannämnda bok var det närmaste han hade. Så jag fick kompromissa. Det kan bli intressant ändå, jag vet inte hur ni andra hade det, men jag fick under tolv års skolgång knappt höra någonting om det spanska inbördeskriget, trots att det inte var alltför länge sedan det utkämpades.

Läste precis ut Vit oleander av Janet Fitch, tio år efter alla andra, ungefär.

alfapetsmamma skrev:Läste precis ut Vit oleander av Janet Fitch, tio år efter alla andra, ungefär.

Men flera år före mig (om jag inte skyndar mig att hinna till den i bokhyllan)

Att skriva, Stephen King.

Lakrits skrev:

alfapetsmamma skrev:Läste precis ut Vit oleander av Janet Fitch, tio år efter alla andra, ungefär.

Men flera år före mig (om jag inte skyndar mig att hinna till den i bokhyllan)

Den har sina poänger, helt klart, men den skulle vunnit på att skippa hälften av alla metaforer, namndroppandet och det felaktiga bruket av utrikiska (av vilket jag bara kan bedöma franskan ordentligt). Sen är översättningen ganska sopig, hon kan inte riktigt skilja på när det ska vara deras och sina, det stör mig fantastiskt.

Bara titeln fungerar avskräckande för mig.
Vit oleander.
Nästan lika pretentiöst-patetiskt som Fröken Smillas känsla för snö.

Botaniker som jag är köpte jag den enkom baserat på namnet. Jag känner inte till något om den egentligen

KrigarSjäl skrev:Bara titeln fungerar avskräckande för mig.
Vit oleander.
Nästan lika pretentiöst-patetiskt som Fröken Smillas känsla för snö.

Jo, jag undvek den när den kom, av det skälet samt för att den haussades så (avskräckande på mig). Sen lånade jag den av nån som jag tycker om och som gillat den väldigt.

Lakrits skrev:Botaniker som jag är köpte jag den enkom baserat på namnet. Jag känner inte till något om den egentligen

Lee Child - Gone Tomorrow. 12:e boken om Jack Reacher.

"Kors på halsen" (betyder ca "jag lovar", vet inte om man säger så på svenska också?) Det är en norsk bok där tre syskon skriver om självskadebeteende, den yngsta systern beskrivs som en av de svåraste självskadarna i Norge.

Inga bilder, synd, jag känner för att bli triggad, efter att ha blivit censurerad på Zebraforum; "Jag har inga skärsår på överarmarna" var för magstarkt för dem... *mummel mummel*

"Äkta vara"

Har läst "Lusen" av, ja, vem var det nu?

Snart läst klart 'Myggor och Tigrar' av Maja Lundgren.

Var på Myrorna igår och kom på att jag kunde leta efter en av hennes tidigare böcker, Pompeji, och hittade den i pocket för 5 kronor. Sålunda är det oroliga nästabokproblemet löst.