Har en tjej på min arbetsplats som vänder på saker och ting, ända sen jag började för ett och ett halv år sen har hon gjort det, hejar jag en morgon svarar inte hon , hejar hon så måste jag svara, allt ska vara på hennes villkor och hon har tydligen svårt att ta kritik enligt en av de jag jobbar med, avskyr henne till och från, och utan henne där skulle det vara lite lättare att kommunicera och jobba där..tyvärr är det så. Det är tydligen hennes personlighet som är så, har hört detta ifrån andra.


Tycker att hon delvis är bithig, snarstucken och elak, uppe på fika-rummet går det sällan och är Mycket svårt att hålla en avkopplad och trevligt samtal med henne, det känns som hon utesluter mig när jag sitter uppe där med andra, tittar knappt på mig, mycket fult gjort!!

Hej Chrilleb. Jag har varit med några år i arbetslivet och träffat på liknande personligheter som du beskriver och andra som jag inte alls fungerar med.

Vad jag lärt mig är: Jag kommer aldrig att förändra någon annan. Antingen måste jag acceptera personens besvärliga sidor eller så måste jag hitta på vägar för att undvika personen. Är det en chef som gör livet surt för mig är det idé att leta efter en annan arbetsgivare om det är möjligt.

Jag har också lärt mig att jag är känsligare än de flesta andra. Jag borde ju ha högre till tak än andra eftersom jag har mina små egenheter, men tyvärr funkar jag inte så. Snälla, timida människor drar jag alltid jämt med, oavsett hur speciella de är, men personer med ett undertryckt maktbegär eller helt enkelt en elak ådra, som medvetet eller ännu oftare, omedvetet, vill göra andra ledsna, de reagerar jag kraftigt på och mår dåligt av.

Det bästa skulle ju vara att känslomässigt helt negligera sådana personer.

jojmamma: Tack, ska tänka på det, annars trivs jag ju bra på min arbetsplats, det är bara vid samtal med denna tjej det känns pressat och ej avspänt, svårt att undvika nån , för på min arbetsplats beskriver en del att "vi är som en familj", med många trevliga medarbetare ( utom henne då som är lite speciell och konstig ).


Brukar inte nervärdera folk annars men hon tar första priset.

Sluta hälsa på den jäveln.

Jag blir lite förvirrad av rubriken. Är surpottan din chef? I så fall blir det lite extra knepigt.

Vaken skrev:Sluta hälsa på den jäveln.

Nej, fortsätt hälsa. Det är ingen maktkamp, du vinner inget på att starta en konflikt med någon speciellt inte på din arbetsplats. Fortsätt hälsa och var trevlig och hoppas på att andra ser det, inser att du är en trevlig prick och på så sätt kan du vinna fördelar. Vad vinner du på att svara med samma mynt? Antagligen ingenting. Känner du att du måste göra något, så ta upp det rakt och konkret utan att vara otrevlig. Antingen med en chef eller personen som stör dig. Vad du än gör, gå inte och sura och sluta hälsa eller liknande.

Har en arbetskamrat som jag har svårt för, annars tycker jag att samtliga är ok. Man måste ju inte gilla alla personer, funkar ju faktiskt att jobba ihop med folk som är väldigt olika, om man bara accepterar och känner att man accepteras som man är.
Personen som det inte funkar med, han uppfattar tydligen mig som något jag inte är. Tråkigt att folk inte kan respektera andras integritet, utan försöker tränga sig på. Jag vill altid ha både mentalt och fysiskt avstånd till arbetskamrater. för att känna mig något sånär bekväm.

jojomamma skrev:Hej Chrilleb. Jag har varit med några år i arbetslivet och träffat på liknande personligheter som du beskriver och andra som jag inte alls fungerar med.

Vad jag lärt mig är: Jag kommer aldrig att förändra någon annan. Antingen måste jag acceptera personens besvärliga sidor eller så måste jag hitta på vägar för att undvika personen. Är det en chef som gör livet surt för mig är det idé att leta efter en annan arbetsgivare om det är möjligt.

Jag har också lärt mig att jag är känsligare än de flesta andra. Jag borde ju ha högre till tak än andra eftersom jag har mina små egenheter, men tyvärr funkar jag inte så. Snälla, timida människor drar jag alltid jämt med, oavsett hur speciella de är, men personer med ett undertryckt maktbegär eller helt enkelt en elak ådra, som medvetet eller ännu oftare, omedvetet, vill göra andra ledsna, de reagerar jag kraftigt på och mår dåligt av.

Det bästa skulle ju vara att känslomässigt helt negligera sådana personer.

Mycket bra skrivet, håller helt med.

Håller också med sssssm om att det är bäst att hälsa tillbaka om du blir tilltalad, men var i övrigt så neutral du kan och undvik personen så ofta det går. Försök att inte ta hennes bitchighet personligt utan tänk att det är hennes problem.

Håll kärringen kort och ta inte åt dig personligen.

jojmamma:


Men de ska inte få förändra mig till att bli snarstucken som hon :/
Killen jag jobbar med säger att hon tar kritik dåligt och är inte jag inne på mejeriet är det inte många som ställer upp.

Krigarsjäl:


Ja..haha..det är nästan så jag borde göra, hålla henne kort, även fast hon är ansvarig och chef så är det ju bägges åsikter som bör vägas in och lyssnas till och känner jag mig utstött så blir det ett fall för arbetsmiljöverket och AF att få känna till, bra ! )


Mvh Christer

Chrilleb skrev:jojmamma:
Men de ska inte få förändra mig till att bli snarstucken som hon :/
Killen jag jobbar med säger att hon tar kritik dåligt och är inte jag inne på mejeriet är det inte många som ställer upp.

Du har fått flera goda råd. Fortsätt vara dig själv och försök hitta på något "skydd" så att du inte far illa av den här personens beteende och försök att inte starta ett krig, vad jag menar att skruva upp olika negativa beteenden mot varandra. Jag vet att det är jättesvårt. Jag har hamnat i en och annan uppskruvad konflikt i mitt liv där jag nu önskar att jag kunnat agera proffesionellt och neutralt istället.

Jag vet inte om jag ska skriva det här men jag kan inte låta bli. Den här personlighetstypen ofta är extremt rädda för att bli övergivna (behöver inte stämma i ditt fall). Att tydligt distansiera sig, t.ex. välja ett annat bord vid fikat, säga vänligt Hej men gå direkt med en kommentar "Jag har ett samtal jag måste ringa". Det kan ge intressanta reaktioner. Fast kanske kan man se detta som en onödig krigshandling.