Varken min läkare, kuratorn eller jag anser att jag är arbetsför. Jag utförsäkras i december om vi inte får igenom vår önskan om sjukersättning. Jag har tidsbegränsad sjukersättning. Undrar om någon här beviljats sjukpension med de nya reglerna

Ska tillägga att jag inte hade någon diagnos då jag beviljades tidsbegränsad ersättning. Det var år 2000......................

Ansökte för första gången om sjukpension förra året utan diagnos, fick avslag.

Jag beviljades permanent sjukersättning enligt de nya reglerna.

vallesmamma skrev:Varken min läkare, kuratorn eller jag anser att jag är arbetsför. Jag utförsäkras i december om vi inte får igenom vår önskan om sjukersättning. Jag har tidsbegränsad sjukersättning. Undrar om någon här beviljats sjukpension med de nya reglerna

Vad var du sjukskriven för då? Jag har varit sjukskriven sedan 2002 för PTSD. Eftersom jag blev utförsäkrad nu, och min son står i kö för aspergertest, ville min psykolog göra ett aspergertest på mig. Det gick helt åt skogen, jag bröt ihop när jag skulle lägga bilderna till en passande historia.
Enligt de nya reglerna ska ju sjukdomen vara permanent för att personen ska få vara sjukskriven. Det är tydligen inte PTSD, men hur man ska bli av med det vet jag verkligen inte

Blev du beviljad sjukersättning utan diagnos och arbetsprövning? Jag fick avslag på min första ansökan (efter 5 år med sjukpenning) för att jag inte hade gjort någon utredning och arbetsprövning. Nu har jag fått diagnos och gör en arbetsprövning på psyk, så jag har provat söka på nytt igen. Jag hoppas jag får den här gången, då jag känner att jag inte kommer klara något arbete.

FamiljenM skrev:

vallesmamma skrev:Varken min läkare, kuratorn eller jag anser att jag är arbetsför. Jag utförsäkras i december om vi inte får igenom vår önskan om sjukersättning. Jag har tidsbegränsad sjukersättning. Undrar om någon här beviljats sjukpension med de nya reglerna

Vad var du sjukskriven för då? Jag har varit sjukskriven sedan 2002 för PTSD. Eftersom jag blev utförsäkrad nu, och min son står i kö för aspergertest, ville min psykolog göra ett aspergertest på mig. Det gick helt åt skogen, jag bröt ihop när jag skulle lägga bilderna till en passande historia.
Enligt de nya reglerna ska ju sjukdomen vara permanent för att personen ska få vara sjukskriven. Det är tydligen inte PTSD, men hur man ska bli av med det vet jag verkligen inte

hade PTSD (är inte hundra att jag fick diagnos på det men hade 4 av 5 symtom då amns kulle ha minst 2 symtom och hade en orsak)
jag fick göra EMDR och det funkade. kanks ekan du fråga psykologen om det?

Jag beviljades tidsbegränsad sjukersättning på grund av svåra magsmärtor med diarré och PTSD.

Jag hade försökt gå till AF för att söka jobb men de skickade mig direkt till FK istället och sade bestämt att jag inte kunde arbeta i det skicket. Jag hade ständiga diarréer och fick positivt på ett prov för gluten och ett för mjölk.

Blev långsamt bättre, misshandlades i ett förhållande, hade mobbats under lång tid. Fick då diagnosen PTSD.

Nu kräver FK att jag gör en utredning angående arbete för att beviljas sjukpension. Jag går nu på en funktionsutredning.

Spännande att läsa hur olika man kan bli bedömd. Det har inte varit tal om att ens förlänga min sjukpenning fast jag skulle på behandling för PTSD, på Kris- och traumacentrum på Danderyds sjukhus.

Och detta trots att jag förutom den diagnosen har två npf-diagnoser och varit sjukskriven för utmattningssyndrom i flera år... Jag blev utförsäkrad ändå. Fast AF har varit väldigt blida mot mig, jag ska inte klaga.

Min tidsbegränsade sjukersättning gick över till permanent med de nya reglerna, när det var dags för mig att ansöka. Faktum är att det var FK själva som tog det initiativet, för läkaren rekommenderade tidsbegränsad i högst tre år. Inte vet jag vad de gick efter... det har blivit tydligt att de hade helt rätt.. jag klarar inte att arbeta och kommer aldrig att göra det heller. Önskar jag gjorde det dock.

OT
Hur får man utreda PTSD? Jag vet att jag hade det, men en del säger att det kan gå över i diffusa kroniska saker.

Men jag vet inte hur man får utreda det.

Det som utlöste min PTSD anses inte kunna ge PTSD, så jag blev inte lyssnad på. Men jag hade ALLA kriterier uppfyllda i två år efter händelsen. (Utom att själva händelsen var fel, även om jag har svårt att förstå varför de tänker så, och jag tror att andra har fått PTSD av samma sak, eller, jag VET.)

Jag har alltså pratat med en psykolog, men hon tog det inte på allvar.

EDIT: Jag har svårt att tro att mer prat skulle kunna hjälpa mig (men det kanske det kan med en duktig terapeut) men det där EMDR kanske är bra?

Jag får besked inom en månad, om jag får tro den utlovade handläggningstiden. Jag har ett läkarintyg som i sammanfattning lyder: "Allt hopp är ute".

Jag kan inte tänka mig annat än att jag får beviljat. Men det är bara för att jag inte kan tänka mig hur jag annars ska kunna överleva. Från vården får jag höra "det finns ju en möjlighet, men det är väldigt svårt".

Bror Duktig skrev:OT
Hur får man utreda PTSD? Jag vet att jag hade det, men en del säger att det kan gå över i diffusa kroniska saker.

Men jag vet inte hur man får utreda det.

Det som utlöste min PTSD anses inte kunna ge PTSD, så jag blev inte lyssnad på. Men jag hade ALLA kriterier uppfyllda i två år efter händelsen. (Utom att själva händelsen var fel, även om jag har svårt att förstå varför de tänker så, och jag tror att andra har fått PTSD av samma sak, eller, jag VET.)

Jag har alltså pratat med en psykolog, men hon tog det inte på allvar.

EDIT: Jag har svårt att tro att mer prat skulle kunna hjälpa mig (men det kanske det kan med en duktig terapeut) men det där EMDR kanske är bra?

Jag vet inte hur andra gör, men i mitt fall var det nån som sa att jag hade det och så skrev jag till Kris- och traumacentrum, som behandlar det, och där jag sjukt nog varit många gånger och jobbat utan att fatta att jag själv led av PTSD.

När jag kom dit och berättade om hur jag funkar/ofunkar och vad jag varit med om (många väldigt svåra saker) så var det liksom klart. Det utreddes liksom inte, det var ganska givet på en gång. I mitt fall råder tydligen inget tvivel, man kan inte förbli frisk när det hänt så svåra saker och så många gånger.

Hur det är för andra vet jag inte. Jag vet bara att man kan självläka från en eller några svåra upplevelser där man blir väldigt rädd och känner sig helt vanmäktig, men det är om man får möjlighet att bearbeta det, och är hyfsat psykiskt frisk i botten.

I mitt fall började det så tidigt också, det spelar också in.

alfapetsmamma skrev:

Bror Duktig skrev:OT
Hur får man utreda PTSD? Jag vet att jag hade det, men en del säger att det kan gå över i diffusa kroniska saker.

Men jag vet inte hur man får utreda det.

Det som utlöste min PTSD anses inte kunna ge PTSD, så jag blev inte lyssnad på. Men jag hade ALLA kriterier uppfyllda i två år efter händelsen. (Utom att själva händelsen var fel, även om jag har svårt att förstå varför de tänker så, och jag tror att andra har fått PTSD av samma sak, eller, jag VET.)

Jag har alltså pratat med en psykolog, men hon tog det inte på allvar.

EDIT: Jag har svårt att tro att mer prat skulle kunna hjälpa mig (men det kanske det kan med en duktig terapeut) men det där EMDR kanske är bra?

Jag vet inte hur andra gör, men i mitt fall var det nån som sa att jag hade det och så skrev jag till Kris- och traumacentrum, som behandlar det, och där jag sjukt nog varit många gånger och jobbat utan att fatta att jag själv led av PTSD.

När jag kom dit och berättade om hur jag funkar/ofunkar och vad jag varit med om (många väldigt svåra saker) så var det liksom klart. Det utreddes liksom inte, det var ganska givet på en gång. I mitt fall råder tydligen inget tvivel, man kan inte förbli frisk när det hänt så svåra saker och så många gånger.

Hur det är för andra vet jag inte. Jag vet bara att man kan självläka från en eller några svåra upplevelser där man blir väldigt rädd och känner sig helt vanmäktig, men det är om man får möjlighet att bearbeta det, och är hyfsat psykiskt frisk i botten.

I mitt fall började det så tidigt också, det spelar också in.

Ett kris- och traumacentrum låter ju bra. De vet säkert mer än de jag pratar med.

Jag funderar på om jag kan ha självläkt. Kanske, kanske inte. Jag får inte många spontana återflashar längre och klarar att se/höra om det som påminner rätt bra (men kan få hjärtklappning och panikkänslor). Jag har bearbetat målmedvetet själv, bl.a. utsatt mig för det som triggar tills reaktionen minskat.

En del säger att man kan lida av det ändå utan att riktigt veta om det, utan ha mer diffusa problem. Och då är det ju svårt för mig att veta.

Bror Duktig skrev:
En del säger att man kan lida av det ändå utan att riktigt veta om det, utan ha mer diffusa problem. Och då är det ju svårt för mig att veta.

Det stämmer nog. Själv är jag rejält påläst om psykologi och psykiatri, men jag hade normaliserat allt jag har som är PTSD-relaterat, så jag såg det inte som sjukt på det viset. Det kan nog vara så i mångas fall. Sök hjälp kring det igen, tycker jag. Eller börja med att läsa på Kris- och traumacentrums hemsida eller andra sajter, för att se om du fortfarande kvalar in för det?

Glömde säga att jag tror att mycket som jag relaterat till mina npf-diagnoser nog snarare är PTSD-relaterat. Ska bli spännande att se hur jag är när jag är färdig med EMDR!

Sorry för OT, förresten... Ska det här flyttas skulle jag gärna se att det blev till en slutnare avdelning...

alfapetsmamma skrev:

Bror Duktig skrev:
En del säger att man kan lida av det ändå utan att riktigt veta om det, utan ha mer diffusa problem. Och då är det ju svårt för mig att veta.

Det stämmer nog. Själv är jag rejält påläst om psykologi och psykiatri, men jag hade normaliserat allt jag har som är PTSD-relaterat, så jag såg det inte som sjukt på det viset. Det kan nog vara så i mångas fall. Sök hjälp kring det igen, tycker jag. Eller börja med att läsa på Kris- och traumacentrums hemsida eller andra sajter, för att se om du fortfarande kvalar in för det?

Jag tittade på deras sida nu.

Jag ser att jag har problem med irritation, sömn, koncentration m.m. men inte det som direkt relaterar till händelsen, mer än ibland när jag påminns. Jag drömmer aldrig om det längre.

Man kanske kan maila dem (kriscentrum) och fråga vad de tror, vet du om det går?

Jag gick regelbundet i psykiatrin när det var som värst, och hade ingen aning om att sådant här fanns. Jag tjatade som fan om händelsen och att jag inte kunde fungera eller något, men de sade ingenting. Det står bara i journalen att jag "pratar mycket om xxx så vi försöker tona ned". Jag förklarade att jag fick full panik flera gånger om dagen, att jag grät säkert halva dagen, att jag nog ville dö hellre än att behöva ha ett sådant minne o.s.v. men de fattade inte.

När jag själv kom på vad det var, så sade psykologen som sagt, att den sortens händelse inte kan ge PTSD.