Vanligtvis drar jag mig för att skriva om sånt här på forumet, därför att folk vanligen är så oerhört negativt inställda till samhället redan från början och bara har en massa förutfattade, negativa åsikter om hur jävligt allting är och hur illa behandlad man blir som aspie.

Trots det tänkte jag göra ett försök här, ifall det är möjligt att få någotsånär nyanserade och objektiva reflektioner och synpunkter från andra med as.

Det är nämligen så att jag snart gått klart en KY-utbildning, som jag klarat med toppbetyg, men där omdömena från LIAn (=praktiken) varit väldigt varierade. Påpekas bör att jag gått igenom hela denna utbildning, inkl LIA, som "NT", om ni förstår vad jag menar.

Flera av mina handledare har varit överhängande positiva till mig, trots att jag inte sagt ett ord om att jag skulle ha någon form av NPF, eller annat funktionshinder, medans andra gillat mig som person, men inte ansett mig hålla måttet, rent yrkesmässigt.

Frågan är nu om jag skall gå ut och förklara vad jag har för svårigheter och söka med lönebidrag, eller hålla käft och hoppas på det bästa, när jag går ut och söker jobb.

Det känns som att det kan gå hur bra som helst ifall jag håller tyst, under förutsättning att jag hamnar på rätt ställe. Hamnar jag fel kan det å andra sidan gå käpprätt åt helvete, det som är a och o är stressnivån och typen av kollegor/överordnade och om sånt kan man inget veta förrän man har börjat på ett jobb, dessvärre.

Det jag är rädd för, om jag söker med lönebidrag är å andra sidan att jag får ett jobb som jag är kraftigt överkvalificerad för, att det har negativ påverkan på lönen och att det ger mig en stämpel som hindrar min utveckling i yrkesrollen.

-OBS att jag vill ha seriösa, genomtänkta och nyanserade svar, där man på ett objektivt sätt har vägt för- och nackdelar, inte en massa projektioner från bittra negativister, tack!

Moderator Alien: Slog ihop en annan liknande tråd med denna och kompletterade i samband därmed rubriken.

Jag skulle nog vänta med att komma ut ur garderoben ett tag. Eftersom du fått bra omdömen kan du kanske få ett vettigt jobb, vilket ju är bättre än ett med lönebidrag.

Det finns så mycket fördomar om lönebidragare, och jag tror du har rätt i misstanken att man får ett jobb man är överkvalifickerad för.

Får du sen inte ett jobb som passar dig kan du nämna AS sen.

Jag tycker att du ska försöka som NT. Om det inte fungerar får du kanske gå den andra vägen.
Söker du lönebidrag direkt sitter du i den sitsen hela livet. Men gör ett försök som NT, du är ju ändå helt ny på detta.

FamiljenM skrev:Söker du lönebidrag direkt sitter du i den sitsen hela livet.

Det där tror inte jag. Lönebidrag ska ju upphöra när det inte behövs längre = när man lärt sig jobbet. Det borde man klara sig ganska länge på (även om inget i livet är för evigt).

Flia skrev:Jag skulle nog vänta med att komma ut ur garderoben ett tag. Eftersom du fått bra omdömen kan du kanske få ett vettigt jobb, vilket ju är bättre än ett med lönebidrag.

Det finns så mycket fördomar om lönebidragare, och jag tror du har rätt i misstanken att man får ett jobb man är överkvalifickerad för.

Får du sen inte ett jobb som passar dig kan du nämna AS sen.

Nu är det ju det att jag har fått blandade omdömen.

En av mina handledare gav mig förvisso högsta betyg,

En knapp majoritet av de övriga har ansett mig vara trevlig, ambitiös och fullt utvecklingsbar (om än inte "färdigutvecklad), något som man nog måste tolka som att de givit mig betyget "godkänt" och inte skulle ha några problem med att reckommendera mig till en lämplig lärlingstjänst, eller ingångsjobb, där jag skulle kunna "bli varm i kläderna" (dock som NT).

Ungefär lika många som ovan har ansett mig vara vänlig, trevlig och motiverad, men troligtvis inte rätt person för yrket

En har dessvärre totalsågat mig.

Mot bakgrund av detta blir det ganska svårt att sia om utfallet av ett ev. jobb som "NT", men även om möjligheterna att få ett sånt jobb, av hänsyn till referenserna.

barracuber skrev:Lönebidrag ska ju upphöra när det inte behövs längre = när man lärt sig jobbet.

"Skall" göra det ja, men vad som sen händer är ju en annan sak. Tror det är väldigt svårt att få ett lönebidrag omsatt till vanlig anställning. Chefen tjänar ju på att man är där "gratis" och kan hitta alla möjliga förevändningar för att det skall förbli så.

Jag skulle definitivt ha prövat som NT först, särskilt som du ju gått utbildningen som NT (utan att nämna diagnoser alltså). Det måste väl ändå vara bättre för den egna självkänslan att ha en riktig anställning?! Samtidigt som du får mer pengar för det.

Tar du lönebidrag kan det bli svårt att komma ut i riktig anställning sedan, och det syns ju sen på meritförteckningen också. Och då blir det svårt öht med andra jobb i framtiden. "Jag ser att du haft lönebidrag förut..." säger kanske en potentiell chef på en anställningsintervju.

Är du inne i "handikappsvängen" med lönebidrag och specialarrangemang så får du nästan räkna med att du är det för resten av livet. Det låter kanske neggigt, men det är så det ser ut i samhället. Aspergers syndrom räknas inte som någon positiv merit på arbetsmarknaden. Så det bästa är att försöka klara sig som NT så länge som möjligt.

Frågan är intressant och viktig för många av oss.

Att "spela" NT kan verka lockande ifall man tror att man fixar själva jobbet. Samtidigt ställs ju exakt samma krav på en som på en NT - det verkar lite farligt (i min egen backspegel). Jag själv, när jag började jobba, visste ingenting om Asperger eller NPF - det fanns inte på kartan. Det slutade med att jag gick in i väggen flera gånger samt krisade mentalt och var borta från arbetet flera veckor. Alla - mina kollegor och chefer - kände till detta. Jag kan tänka mig att jag blev stämplad som "psykiskt instabil". Men det är som sagt en gissning - jag ska inte säga för mycket eftersom jag ännu inte har diagnos; min utredning startar till hösten.

ford skrev:Mot bakgrund av detta blir det ganska svårt att sia om utfallet av ett ev. jobb som "NT", men även om möjligheterna att få ett sånt jobb, av hänsyn till referenserna.

Man kan inte bli omtyckt av alla. Fråga de handledare som gett dig bäst betyg/omdömen om du kan få uppge dem som referenter när du söker jobb.

Heliora skrev:Tar du lönebidrag kan det bli svårt att komma ut i riktig anställning sedan, och det syns ju sen på meritförteckningen också.

Är det nån naturlag som säger att det syns på meritförteckningen? Hur syns det? Beror inte det på hur man själv väljer att formulera sin egen meritförteckning och CV?

Jag har haft lönebidragsjobb, varit sjukskriven länge och efter det fått två riktiga anställningar. Förvisso gick det åt helvete med de två, men det berodde på mina svårigheter och inte på tidigare lönebidrag. Men jag fick jobben som vanligt, inga specialgrejer. Jag sökte själv.

Jobben var inga för någon högre utbildningsnivå dock, nattarbete som smörgåsberedare samt jobb på fabrik.

Det är också svårt att få jobb om man har varit sjukskriven länge.

Man kan "fuska" lite (om det nu ska kallas det), och få referenser från ett ställe utan att de uppger hur man var där, och praktik kan man kalla det mesta som inte var anställning, och praktik har många nu för tiden haft utan att vara sjuka eller handikappade.

barracuber skrev:

Heliora skrev:Tar du lönebidrag kan det bli svårt att komma ut i riktig anställning sedan, och det syns ju sen på meritförteckningen också.

Är det nån naturlag som säger att det syns på meritförteckningen? Hur syns det? Beror inte det på hur man själv väljer att formulera sin egen meritförteckning och CV?

Det kan bli svårt om det är en dålig sak att ha en period då man inget har gjort alls.

Men det är inte omöjligt, som sagt så har jag fixat jobb efter sådant, lönebidrag, AMI-vistelse, sjukpenning i flera år. Det går, men är säkert svårare.

Jo, jag fick jobb som taxichaffis också, trots mångårig sjukskrivning. Klarade det inte p.g.a. dåligt lokalsinne, men ägaren ringde upp flera gånger och ville ha mig - jag hade lärt mig mätaren så snabbt så jag kunde inte vara dålig tyckte han. Jag fick själv här tjafsa för att slippa jobbet. Jag har aldrig varit så stressad som när jag skulle hitta områden. Kartor visar ju inte hur områdena hängde ihop, för att ha nytta av en kartan jag fick, så måste man ha bättre lokalsinne än jag. Och jag körde så långa sträckor för att leta mig fram, att det skulle ha dragits på lönen som privatkörning. 90 % av lönen. En person höll på att missa flyget p.g.a. mig.

barracuber skrev:Frågan är intressant och viktig för många av oss.

Att "spela" NT kan verka lockande ifall man tror att man fixar själva jobbet. Samtidigt ställs ju exakt samma krav på en som på en NT - det verkar lite farligt (i min egen backspegel). Jag själv, när jag började jobba, visste ingenting om Asperger eller NPF - det fanns inte på kartan. Det slutade med att jag gick in i väggen flera gånger samt krisade mentalt och var borta från arbetet flera veckor. Alla - mina kollegor och chefer - kände till detta. Jag kan tänka mig att jag blev stämplad som "psykiskt instabil". Men det är som sagt en gissning - jag ska inte säga för mycket eftersom jag ännu inte har diagnos; min utredning startar till hösten.

Problemet är att jag, enligt min egen upplevelse hade klarat mig utmärkt som NT på vissa arbetsplatser, medans det hade gått åt helvete på andra.
Tempot och typen av chefer och arbetskamrater verkar här vara av central betydelse.

@Bror Duktig

Då fattar jag. Man får alltid nån form av intyg på företag där man jobbat. Fast senaste åren har jag varit på ganska många företag utan att få något intyg, vilket kanske är dumt - då framgår det ju inte att jag gjort något. Ofta har det varit så korta perioder att det ställer mer frågor än det besvarar. Har man inget intyg kan man ju inte lämna något. Då kan man ju formulera som man själv vill.

Heliora skrev:

ford skrev:Mot bakgrund av detta blir det ganska svårt att sia om utfallet av ett ev. jobb som "NT", men även om möjligheterna att få ett sånt jobb, av hänsyn till referenserna.

Man kan inte bli omtyckt av alla. Fråga de handledare som gett dig bäst betyg/omdömen om du kan få uppge dem som referenter när du söker jobb.

Problemet är att jag inte vet hur pass stor risken är att en arbetsgivare kommer att fråga efter referenser från de ställen som jag skulle ha valt att inte uppge, i synnerhet då en av de handledare som haft åsikten att jag "varit en trevlig kille, men inget lämpligt ämne för yrket" jobbar på ett oerhört välrenommerat företag, med mycket gott rykte.

Sedan försvåras allt av att jag varit säsongsarbetare och måste arbeta minst 7 månader i streck efter min examen, om inte a-kassan skall bli så låg att jag inte kan klara mig utan socialbidrag. Därför blir det extra "farligt" med en provanställning som NT, eller ett sommarjobb, där det kan finnas goda chanser till förlänging, om de är nöjda (och ofta är det ju så man kommer in på arbetsmarknaden, efter en utbildning).

ford skrev:Problemet är att jag inte vet hur pass stor risken är att en arbetsgivare kommer att fråga efter referenser från de ställen som jag skulle ha valt att inte uppge, i synnerhet då en av de handledare som haft åsikten att jag "varit en trevlig kille, men inget lämpligt ämne för yrket" jobbar på ett oerhört välrenommerat företag, med mycket gott rykte.

Jag har timvickat på flera olika ställen men har bara några få ställen representerade genom referenterna och har aldrig varit med om att de på anställningsintervjuer (jag har varit på massor av sådana) skulle ha frågat varför jag inte har referenser där eller därifrån.

Man väljer själv vad man vill ha referenser ifrån (och frågar personerna innan förstås) och ingen brukar ifrågasätta det.

ford skrev:[Problemet är att jag inte vet hur pass stor risken är att en arbetsgivare kommer att fråga efter referenser från de ställen som jag skulle ha valt att inte uppge, i synnerhet då en av de handledare som haft åsikten att jag "varit en trevlig kille, men inget lämpligt ämne för yrket" jobbar på ett oerhört välrenommerat företag, med mycket gott rykte.

Ford, du verkar helt klart vara realist och det är en bra början.

Det svåra i dagens samhälle är inte att vara en stjärna - en Anna Bergendahl, en Madonna, en Bill Gates. När de kommer på att de är stjärnor så är saken klar. De har så mycket "going for them" att de som regel får idel positiva omdömen. Inget snack om saken. Alla gillar dem. . Ingenting negativt alls.

Majoriteten - som inte är stjärnor utan högst "normala" människor - får kämpa sig fram dag för dag. Detta är det svåra. Funkar vi här, funkar vi där? Inte minst vi som har funktionshinder, vi är extra utsatta.

Bra tråd i vilket fall.

ford skrev:Sedan försvåras allt av att jag varit säsongsarbetare och måste arbeta minst 7 månader i streck efter min examen, om inte a-kassan skall bli så låg att jag inte kan klara mig utan socialbidrag. Därför blir det extra "farligt" med en provanställning som NT

Men om du tar lönebidrag på en gång så får du väl ändå inte det tillgodoräknat för A-kassan, för lönebidrag räknas väl inte som riktigt jobb?

Eller har jag fel? Jag är ingen specialist på reglerna där.

Du har fel, lönebidrag är inte en anställningsform, utan endast ett bidrag som en arbetsgivare får, ifall han anställer någon med funktionshinder och låter den personen arbeta efter sina förutsättnningar.

Anställningsformerna är desamma som för alla andra och ger såväl pension, sjukpenning, som a-kassa. Man har också lön enligt gällande avtal (problemet är bara att lön enligt avtal, för en lönebidagare vanligtvis = minimilön enligt avtal, eftersom lönen annars måste förhandlas upp).

Den som är anställd med lönebidrag går alltså inte "på bidrag", utan tjänar en riktig lön, som alla andra. Den som går på bidrag är arbetsgivaren som anställer den funktionshindrade.

Det står inte heller i ditt anställningsbevis, tjänsteintyg eller arbetsgivarintyg, att du jobbat med lönebidrag. Det enda sättet för en framtida argbetsgivare att få reda på det är om du själv, eller din tidigare arbetsgivare berättar det.

ford skrev:Nu är det ju det att jag har fått blandade omdömen.

En av mina handledare gav mig förvisso högsta betyg,

En knapp majoritet av de övriga har ansett mig vara trevlig, ambitiös och fullt utvecklingsbar (om än inte "färdigutvecklad), något som man nog måste tolka som att de givit mig betyget "godkänt" och inte skulle ha några problem med att reckommendera mig till en lämplig lärlingstjänst, eller ingångsjobb, där jag skulle kunna "bli varm i kläderna" (dock som NT).

Ungefär lika många som ovan har ansett mig vara vänlig, trevlig och motiverad, men troligtvis inte rätt person för yrket

En har dessvärre totalsågat mig.

Mot bakgrund av detta blir det ganska svårt att sia om utfallet av ett ev. jobb som "NT", men även om möjligheterna att få ett sånt jobb, av hänsyn till referenserna.

Är det ett yrke som verkligen passar dig då? Eller kanske det finns olika arbetsuppgifter inom yrket och de tyckte att du inte passade för just de arbetsuppgifterna?

ford skrev:Den som är anställd med lönebidrag går alltså inte "på bidrag", utan tjänar en riktig lön, som alla andra.

Men tjänar man verkligen precis lika mycket som en utan lönebidrag? Jag har fått för mig att lönen är lägre...

ford skrev:Det står inte heller i ditt anställningsbevis, tjänsteintyg eller arbetsgivarintyg, att du jobbat med lönebidrag.

Okej, det borde alltså också betyda att man kan skriva det som vanlig anställning på ett CV utan att behöva ljuga eller skriva att det varit lönebidrag?

Flia skrev:Är det ett yrke som verkligen passar dig då?

Nu är inte jag ford, men jag svarar ändå:
Det kan man ju inte veta innan man fått pröva!

Jag tycker att du har en lite nedvärderande antydan i ditt inlägg, Flia. Jag skulle inte tycka om att få höra något sådant när man precis gått färdigt en utbildning.

Heliora skrev:

Flia skrev:Är det ett yrke som verkligen passar dig då?

Nu är inte jag ford, men jag svarar ändå:
Det kan man ju inte veta innan man fått pröva!

Jag tycker att du har en lite nedvärderande antydan i ditt inlägg, Flia. Jag skulle inte tycka om att få höra något sådant när man precis gått färdigt en utbildning.

Han prövade ju ett yrke, och det var prövandet han fick omdömen om.
Jag hoppas inte han tar det för elakt, det var en analyserande fråga.

Heliora skrev:

ford skrev:Den som är anställd med lönebidrag går alltså inte "på bidrag", utan tjänar en riktig lön, som alla andra.

Men tjänar man verkligen precis lika mycket som en utan lönebidrag? Jag har fått för mig att lönen är lägre...

Som sagt: det är avtalsenlig lön, men den blir vanligtvis lägre, eftersom de flesta har förhandlat upp sin lön, så att de tjänar mer än vad avtalet kräver.

Går du med lönebidrag kan det bli mycket svårt att motivera varför du skall tjäna mer än vad avtalet kräver och på så vis blir lönen i praktiken oftast lägre, undantaget sådana arbetsplatser där alla har samma lön och lönen alltså inte är någon förhandlingsfråga.

Flia skrev:

Heliora skrev:

Flia skrev:Är det ett yrke som verkligen passar dig då?

Nu är inte jag ford, men jag svarar ändå:
Det kan man ju inte veta innan man fått pröva!

Jag tycker att du har en lite nedvärderande antydan i ditt inlägg, Flia. Jag skulle inte tycka om att få höra något sådant när man precis gått färdigt en utbildning.

Han prövade ju ett yrke, och det var prövandet han fick omdömen om.
Jag hoppas inte han tar det för elakt, det var en analyserande fråga.

Jag förstår vart du vill komma Flia och precis som du säger så är det ju prövandet jag fått omdöma om (annars vill jag ändå tacka Heliora för visat stöd).

Skulle man resonera på ditt vis ang om det skulle vara något jobb som hade passat mig så skulle det innebära att inget jobb hade passat mig, för de problem jag haft har inte varit relaterade till någon specifik arbetsuppgift, utan mer till personliga egenskaper såsom tankspriddhet/glömska, behovet av att tänka och reflektera kring saker i högre grad än en genomsnitts-Nt, innan man förstått det fullt ut o.s.v.

Ganska universella grejer, som ger ungefär samma konsekvenser oavsett yrke, men som bara är ett handikapp i en organisation där det finns mycket stress, konkurrens och revirtänk och inte där folk hjälps åt, är toleranta och tempot inte högre än att det finns tid till att rätta till ett och annat misstag, som folk inte tycker är allt i världen (under förutsättning att man reder ut det på egen hand och inte belastar sina kollegor i alltför hög grad, något som jag inte heller har några problem med att fixa).

På ett sådant ställe finns det tvärtom stora möjligheter för mig att vara en resurs, även som "NT", eftersom jag har en hel del starka sidor, som kommer till sin rätt först när man inte blir "hackkyckling".

Det är viktigt att komma ihåg att det även funnits många handledare som varit nöjda med det jag presterat, trots att jag egentligen varken gjort bättre, eller sämre ifrån mig, när jag varit hos dom, än hos dom som inte ansett mig hålla måttet, vilket jag tar som bevis för mitt antagande ovan.