Ufo:

Om inte teorin intresserar dig så kan du väl helt enkelt skita i den.. Vad får du ut av att spela korkad och hålla på och provocera?

Allt jag har gjort är att presentera en i mitt tycke intressant teori för eventuella intresserade på forumet.

Om du har några vettiga synpunkter emot teorin så lyssnar jag gärna. Annars tycker jag faktiskt att du kan ta och stänga igen..

nassepuh skrev:Alkohol orsakar autism:

Alkohol orsakar brist på förmåga att flytta delar av träd!

Savanten Svante skrev:Alkohol orsakar brist på förmåga att flytta delar av träd!

Månne videon är en djup (alt: efterkonstruerad) metafor för "alkisars" behandling av aspar?

Pan Stranou skrev:Det är inget att tro, AS ÄR genetiskt betingat.

Slag mot huvudet, psykogenes... Nonsens. Ofattbart att folk förlitar sig på detta.
Ett slag mot huvudet leder inte till genomgående tätbildning av neuroner i hippocampus, avsaknad av purkinjeceller i cerebellum, mindre corpus callosum, större skallstorlek och annan över- respektive underutveckling som i större eller mindre omsträckning hör samman med autism.

Det lär dröja innan vi vet hur hjärnan fungerar, om vi någonsin kommer att förstå det fullt ut. Vad är det som säger att psykogenes eller slag mot huvudet inte kan orsaka samma symptom/störning som ärftlig A S? Det ena utesluter inte det andra.

Slag mot huvudet har exempelvis framkallat savant-syndrom hos personer, i vissa delar av hjärnan slutar eller minskar aktiviteten och i andra delar av hjärnan ökar aktiviteten.

Hjärnan är inte statisk som man trodde förut. Hjärnan är till stor del plastisk och kan reparera sej själv i ganska hög grad.

Deprimerade personer får efter ett tag en mindre hippocampus* än icke-deprimerade.
Tussar man ihop ett gäng aphannar som inte känner varann sen förut så utvecklar de som slutligen blir hackkycklingarna en liten liten brist på dopamin i hjärnan och kan på så sätt lättare bli drogberoende. Närmare beskrivning av fenomenet finns att läsa i Scientific American.

Jag kan bara tänka att det inte går att utesluta arvet från miljön men heller inte miljön från arvet.

Däremot är jag starkt misstänksam till att neandertalare, von Däniken eller Flurpingarna egentligen har med saken att göra.



*eller var det hypothalamus det hette? finns det nåt som heter så?

weasley skrev:Jag tror aspergare egentligen kommer från yttre rymden, för jag har läst von Däniken.

Ja eller från Pnumerna och Dirdirerna på Planeten Tchai kanske?
vad var det 216 ljusår från Solen?
(Jack Vance)

Tror att mina AS-drag kommer från min mamma.
Det är möjligt möjligt att min Far har lite drag också, lite smådrag som han hade i sin barndom men som försvann efter 10-års ålder.

När jag var sex år ramlade jag och stötte pannan i vardagsrumsbordet, ett djupt hack som det blödde massor ur blod från. Har haft ett ärr där sedan dess.
Skadad frontallob utan att jag vet om det ?

Å ena sidan kan jag se klara likheter med min pappa och även med andra släktingar på hans sida. Å andra sidan har jag många, många på min mammas sida med olika former av "bokstavsdiagnoser". En del med tydliga autistiska drag, en del med större svårigheter åt ADHD-hållet.

Om det nu är ärftligt - vilket jag tror - ärvs det helt skilt från av ADHD? Eller hänger de ihop på något vis? Visst har miljön betydelse, det har den alltid inte minst för om något blir ett funktionshinder eller inte ("In the land of the blind...") och en förälder som inte är likadan kan möjligen stötta och kompensera en del av svårigheterna och hjälpa till att träna en del förmågor tex kring socialt umgänge.

Själv har jag AS men har en son med AS+ADHD och jag ser både att jag har svårigheter att inte själv dras med när det blir jobbigt för honom (då jag skulle behöva stå vid sidan och se klart istället) och att jag har lättare att förstå hur han fungerar och vad som händer när det blir fel på olika sätt.

Sen är ju det här med att leva sig in i hur andra människor upplever saker och reagerar inte direkt min starkaste sida.

Angående ärftlighet!

Autism hos tvillingar:

Enäggstvillingar är genetiskt identiska. I flera studier har forskare jämfört tvillingar där minst en har ett autismspektrumtillstånd. Ärfligheten var 90%.

Därför kan man vara överens om att ärftlighet är den viktigaste faktorn. Men den stora frågan är varför ärftligheten inte är 100%. Vilka andra faktorer styr.

Jag såg en dokumentär för flera år sedan om människor som blivit skallskadade i olyckor. En hade skadad frontalloben vilket hade gjort honom "autistisk". Tyvärr har jag glömt bort namnet på dokumentären men den var brittisk.

Skallskador och infektioner kan vara ett önsketänkande hos en del som vill skaffa barn i framtiden. Det vore skönt att säga att mina symptom inte sitter i arvsanlagen. Alla vill väl ha friska barn?

Många babblar på om att Asperger är en gåva och att Einstein hade det, för att rättfärdiga vissa saker (skaffa barn, känna sig betydelsefull).

junkandshit skrev: Men den stora frågan är varför ärftligheten inte är 100%. Vilka andra faktorer styr.

Det vore mer förvånande för mig om ärftligheten var 100% av många anledningar. Inte minst kan det ju inom autism spektrumet finnas gränsfall.
I sådana gränsfall krävs det säkerligen inte mycket till för att enäggs tvillingar utvecklas tillräckligt annorlunda för att den ena ska undgå en diagnos medan den andra får en.

Skallskador och infektioner kan vara ett önsketänkande hos en del som vill skaffa barn i framtiden. Det vore skönt att säga att mina symptom inte sitter i arvsanlagen. Alla vill väl ha friska barn?

Jag vet inte om jag håller med dig där. Friska barn? Det är klart. Men jag är inte sjuk, inte mina barn heller. Och jag hör till dem, som faktiskt inte skulle vilja vara annorlunda än jag är - det skulle vara några kilo lättare då...

Förr - under uppväxten, speciellt tonårstiden - var det jobbigt. Men att jag skulle vara annorlunda än andra föll mig aldrig in. Att jag inte begrep mig på dem eller de sig på mig reflekterade jag aldrig över, uppriktigt sagt. Och jobbig uppväxt kan man ha av hur många skäl som helst och det finns de som haft det mycket värre än jag av helt andra skäl.

Så nej, mina anlag är inget skäl för mig att inte skaffa barn. Jag är inte sjuk.

Har också funderat mycket på detta

Kan se ärftliga faktorer. men har som barn även jag slagit i huvet i asfalten krafigt, men det var först i skolåldern vad jag själv vet om.

Ser inte själv att det bero på detta eftersom jag kännt den grundkänsla jag har hela mitt liv så länge jag kan minnas, och minns saker gör jag innan detta hände.

Så det skulle då möjligen kunna vara sociala faktorer i uppväxten som en rimlig möjlighet, tycker ju att den varit jobbig. Men min egen tanke om det är att jag tyckt det varit jobbigt just för att jag kännt som jag jort och att ingen annan tycts sett detta som något naturligt eller något som går att förstå sej på.

Kanske är det en kombination av allt, vad vet jag !Vad vet vi ?.

Vad jag vill få sagt är att om det inte e ärftliga faktorer så måste det ju nästan vara så att det beror på något som andra mörkar för mej.
Det enda som dock inte mörkats för mej är att det är höljt i allt ljus att ingen tycks förstå just mina djupaste känslor och tankar, känna och tänka som jag. Eller kanske handlar det om att förså hur starka och viktiga dessa känslor och tankar är för mej, för att jag överhuvud taget ska kunna känna det meningsfullt att så att säga "känna av att det finns ett meningsfullt liv att leva på denna planet".

Jag undrar ofta om allt baseras på någon forma av rädsla, att det jag känner som min livsmening är andra bara så jävla rädda för att gå på djupet med. Jag menar att andra kanske känner precis likadant men e bara så jäkla rädda att konfronteras med det. Tänker på detta att kunna erkänna för oss själva vad vi egentligen är, alla våra goda och onda sidor, fina och de fula osv. Kan det vara så enkelt ??

Jag känner igen mer och med NPF i farsan. Vi kan tappa kontakten buslänge, och det är ingen av oss som blir upprörd över det.

Hör man inte av sig till morsan någon dag mer än "vad som var sagt" blir hon hysterisk, och det är alltid jag som "måste börja försöka förstå" henne, och hur orolig hon blir. Hon, min styvfar eller min lika NT-iga syrra behöver aldrig riktigt förstå mig, det är jag som är den som ska "förstå"...

Och allt det nästan mer efter att jag fick den här diagnosen...

Ärftligt tror jag.

Jag vet ingen annan i min släkt som har/hade AS, men jag tycker mig se små likheter i pappa (han och jag är i övrigt väldigt lika), och även farfar av det lilla jag minns.
Det finns dessutom ADHD i släkten på pappas sida, och damp på mammas sida av släkten så andra neurologiska funktionshinder finns det helt klart.

Ang. orsaker till AS. talas det oftast om att de är ärftligt/genetiskt betingat, men det talas oxå om att det kan ha orsakats under graviditeten eller vid födelsen eller ev. precis efter födelsen (osäker på det sistnämda), men det har ännu inte kunnat påvisas. Kan ev. oxå vara så att det ligger i generna oxå hände ngt. vid födseln -tillstötte så AS. utbröt. Hade det inte hänt ngt vid födseln hade AS. inte utbrutit. Har inte heller kunnat påvisas ännu.
Dock når ärtfligheten som orsak bara 90% hittills iaf.
För min del kan knappt ärftliga drag hittas (men kan ju finnas omedvetet). Dock tror jag inte det är enbart ärftlighet i mitt fall. Det lutar mkt. åt förlossningsskedet. Möjligen en kombination.

Om AS. kan utbryta pga. slag mot huvudet ställer jag mig lite tveksam till, men tror inte man ska utesluta tankar kring det.

Morfar.

Slog i bakhuvudet rätt allvarligt en gång men det kan knappast förklara mina specifika avvikelser, inte heller morfars.

Slag mot huvudet orsakar förvärvad hjärnskada, inte AS.
Däremot kan kanske slag mot huvudet i fosterstadiet, dvs fosterskador, utgöra en orsak till AS.

AS bedöms ju vara ett MEDFÖTT funktionshinder, så tänkbara orsaker skulle väl isåfall kunna vara ärftlighet, fosterskador och förlossningsskador, och kanske även slumpen?!

Pratar vi om ogynnsamma uppväxtvillkor så är vi nog inne på personlighetsstörningar istället. Och tangerar även Eva Kärfves skuldbeläggande av föräldrar.

Ogynnsam uppväxtmiljö kan nog förvärra AS, men inte orsaka det.

Med mycket misstänkt NPF i släkten som jag har så kan man ju vara benägen att tro att det är därför som man har det.
Men jag tror dock mer på att de personlighetsdrag jag har som har lett till en s k AS-diagnos är ett arv från tidigare fysiska inkarnationer, och att man troligen vanligen inkarnerar in i en familj där det finns fler själar på liknande våglängd.

Är det ingen som hört om den där sugklockan man använder vid svåra förlossningar? Den har det ju surrat ganska mycket om den som boven i dramat till ett par diagnoser och skador. Brorsan fick t.o.m höra det från sin diagnosläkare, att det hade sannolikt något med den där sugklockan han var med om när han föddes. Har även pratat med bekanta som är diagnostiserade inom autismspektrumet och hela högen blev tagna med den där sugklockan. Ren slump eller kan det ligga något i det?

Ingen Stålkvinna skrev:Är det ingen som hört om den där sugklockan man använder vid svåra förlossningar? Den har det ju surrat ganska mycket om den som boven i dramat till ett par diagnoser och skador. Brorsan fick t.o.m höra det från sin diagnosläkare, att det hade sannolikt något med den där sugklockan han var med om när han föddes. Har även pratat med bekanta som är diagnostiserade inom autismspektrumet och hela högen blev tagna med den där sugklockan. Ren slump eller kan det ligga något i det?

Tack för det! Jag har endast lyckats hitta fakta på ett enda ställe på nätet att den kan vara boven i dramat el snarare barnmorskan o. iofs. lustgasen om det blir för mkt. ( se längre ner) o. det var från Danmark. I övrigt står det bara; problem vid förlossning, men inga specifikationer. Då min mamma frågade läkaren i utredningsteamet om den svåra förlossningen med sugklocka bl.a. sa bara läk typ; "nä du ska inte oroa dig för det. AS. sägs vara ärftligt." Antagligen pga. att det ännu inte kunnat påvisas att det kan orsaka AS. Jag reagerade, men blev mållös o. feg . Dock påpekade jag senare i ett formulär där man skulle svara på hur man upplevt bemötande osv. då man blev utredd, att jag tyckte det var fel av henne att säga så. Det är inte sugklockans fel utan barnmorskans som inte säger ifrån när patienten ska släppa lustgasen o. iom det blir det för mkt. lustgas (i för stor dos är den "farlig") , patienten kan inte jobba o. det blir isåf. syrebrist som orsakar AS. och/eller ngt. fel annat i hjärnan om allt inte går tillräckligt snabbt eller patieneten/mamman o. bebisen inte har en j*la tur.
Jag tänkte nämna sugklocka tidigare i tråden, men det kändes för intimt, men när det nu nämts såg jag tänkte jag att det kan vara bra o. utbyta disk. kring liksom kring mkt. annat.

Ytterligare förstärks det "Ingen stålkvinna" skriver eftersom jag i min släkt knappast kan hitta ärftliga drag, möjligen om jag haft lusten att släktforska men tveksamt att hitta ngt. av större betydelse. Ngt. litet kanske fanns latent o. så förstärkte förlossn. det så AS. utbröt, så orsaken är en komb. av två faktorer. Eller så är det enbart förlossningsskedet som är orsaken.

Och för mig verkar indicierna peka åt motsatt håll. Två släkter sådär halvfulla med "begåvade original" och resten halvoriginal; kanske eventuellt en förlossningsskada.