Thunderchild skrev:

ford skrev:[Hoppas du fattar skillnaden, annars finns det bara en sak kvar att säga:

-Vill du vara missanpassad och hamna utanför samhället, så varsågod!

Tack ska du ha Ford. Tydligen är det mitt val att vara missanpassad och utanför samhället i sällskap med ett flertal andra på forumet..

Mata inte trollet.

nassepuh skrev:

Thunderchild skrev:

ford skrev:[Hoppas du fattar skillnaden, annars finns det bara en sak kvar att säga:

-Vill du vara missanpassad och hamna utanför samhället, så varsågod!

Tack ska du ha Ford. Tydligen är det mitt val att vara missanpassad och utanför samhället i sällskap med ett flertal andra på forumet..

Mata inte trollet.

Nu blev jag besviken på dig nasse.. Lite mer kreativt nonsen hade jag förväntat mig från dig..

Thunderchild skrev:

ford skrev:[Hoppas du fattar skillnaden, annars finns det bara en sak kvar att säga:

-Vill du vara missanpassad och hamna utanför samhället, så varsågod!

Tack ska du ha Ford. Tydligen är det mitt val att vara missanpassad och utanför samhället i sällskap med ett flertal andra på forumet..

Jamenvafan?

Du säger ju själv att du vägrar rätta dig i ledet och anpassa dig till det som förväntas av dig i samhället. Du skriver ju t.o.m. rent ut att det är fårskocksmentalitet att sköta ett jobb, som man blivit tillsagd, oavsett vad saken gäller.

Självklart är det fel att påstå att man bara lytt order, om man skjuter judar, allvarligt slarvar med hygienen vid hantering av mat, missköter gemlingar et.c., men i normala fall bör man faktiskt anpassa sig.

-Fast du kanske känner dig rebellisk, och stark genom att t.ex. röka i hissen, trots rökförbud, för att ta ett ex.

-I så fall har du bäddat för det själv, så att säga...

-P.E.R.S.O.N.L.I.G.T A.N.S.V.A.R....

-Kan du stava till det?

ford skrev:

Thunderchild skrev:

ford skrev:[Hoppas du fattar skillnaden, annars finns det bara en sak kvar att säga:

-Vill du vara missanpassad och hamna utanför samhället, så varsågod!

Tack ska du ha Ford. Tydligen är det mitt val att vara missanpassad och utanför samhället i sällskap med ett flertal andra på forumet..

Jamenvafan?

Du säger ju själv att du vägrar rätta dig i ledet och anpassa dig till det som förväntas av dig i samhället. Du skriver ju t.o.m. rent ut att det är fårskocksmentalitet att sköta ett jobb, som man blivit tillsagd, oavsett vad saken gäller.

Självklart är det fel att påstå att man bara lytt order, om man skjuter judar, allvarligt slarvar med hygienen vid hantering av mat, missköter gemlingar et.c., men i normala fall bör man faktiskt anpassa sig.

-Fast du kanske känner dig rebellisk, och stark genom att t.ex. röka i hissen, trots rökförbud, för att ta ett ex.

-I så fall har du bäddat för det själv, så att säga...

-P.E.R.S.O.N.L.I.G.T A.N.S.V.A.R....

-Kan du stava till det?

Jag orkar faktiskt inte förklara för dig igen Ford..

Kan du inte låna lite böcker i ämnet AS och läsa på lite så att du får någon jävla susning om vad det innebär att ha AS?

Ehum, det går väl att kombinera Personligt Ansvar med AS, eller hur?

Jag tex har svårt att fatta hur de flesta människor tänker (om de tänker öht..) och har svårt att finna mej i att saker SKA vara på något visst sätt bara för att "så har det alltid varit".

Men att tycka att chefen är korkad och inte göra som han säger, det kan man inte göra utan att riskera att få sparken. Det är ju ren logisk konsekvensanalys. Där får man ju ta sitt personliga ansvar. Tycker man det är värt att få sparken för att man inte gör som chefen säger? Eller vill man ha kvar jobbet?

Det är dock oerhört svårt när man känner att man trivs på arbetsplatsen men blir avpoletterad pga diffusa kommentarer om "samarbetssvårigheter" man inte ens lagt märke till. Där är det ju mycket mycket svårare att ta något personligt ansvar. Det är ju faktiskt så att chefen har ett personligt ansvar gentemot den anställde, att ta upp just sådana frågor. Försummar chefen det, så kan man inget göra.

Om någon däremot säger till en "hörru, vi tycker att du inte samarbetar riktigt med de andra pga X, Y, Z" så har man ju en annan situation där man får ta fram sin konsekvensanalys igen. Sitt personliga ansvar för sin egen situation.

Samma med exemplet med rökning i hissen. Har man missat skylten där det står RÖKNING FÖRBJUDEN kan det ju hända att man gör ett misstag. Där får medpassagerarna vackert säga till. (Ja, om det inte är på ett sjukhus, där det är självklart att man inte röker inomhus, av hänsyn till patienterna!) När man så blivit tillsagd - konsekvensanalys. Om man däremot ser skylten och skiter i medpassagerarnas tillsägelser - då har det inte så mycket med AS att göra som med någon sorts allmän trotsålder.

Thunderchild skrev:

ford skrev:[Hoppas du fattar skillnaden, annars finns det bara en sak kvar att säga:

-Vill du vara missanpassad och hamna utanför samhället, så varsågod!

Tack ska du ha Ford. Tydligen är det mitt val att vara missanpassad och utanför samhället i sällskap med ett flertal andra på forumet..

Kan det vara så att de som har Asperger och är väldigt högfungerade har lika svårt att förstå andra människor som oss med Asperger som bryter ihop vid minsta stress?

Bara en Tanke

ford skrev:

Thunderchild skrev:

ford skrev:[Hoppas du fattar skillnaden, annars finns det bara en sak kvar att säga:

-Vill du vara missanpassad och hamna utanför samhället, så varsågod!

Tack ska du ha Ford. Tydligen är det mitt val att vara missanpassad och utanför samhället i sällskap med ett flertal andra på forumet..

Jamenvafan?

Du säger ju själv att du vägrar rätta dig i ledet och anpassa dig till det som förväntas av dig i samhället. Du skriver ju t.o.m. rent ut att det är fårskocksmentalitet att sköta ett jobb, som man blivit tillsagd, oavsett vad saken gäller.

Självklart är det fel att påstå att man bara lytt order, om man skjuter judar, allvarligt slarvar med hygienen vid hantering av mat, missköter gemlingar et.c., men i normala fall bör man faktiskt anpassa sig.

-Fast du kanske känner dig rebellisk, och stark genom att t.ex. röka i hissen, trots rökförbud, för att ta ett ex.

-I så fall har du bäddat för det själv, så att säga...

-P.E.R.S.O.N.L.I.G.T A.N.S.V.A.R....

-Kan du stava till det?

Slänger ditt en kråka, inflikar ett 'amen' och klyver lite hår:

Det är ju faktiskt oerhörd skillnad mellan: a) att sabba för sig själv när ett stycke härdsmälta är ett faktum och b) att sabba för sig själv på förhand.

Utan att ha "pluggat asperger" så kan jag också minnas mig att många aspiesar tränar bort många av problemen med åren, så NT-kortet som spelades ut mot Ford var ju direkt... *tänker till* ...mindre bra.

Om något så är det väl bra att mannen lärt sig hantera vissa problem? Så varför detta "viiii aspiesar hääär på fooorumet " hela tiden? Varför inte ta ett gott råd från någon som vet istället? Snacka om att skjuta sig själv i foten liksom.

Att ge råd dock (från gud vet vilket utsiktslöst perspektiv)... DET går ju bra.



En blind leder en blind leder en blind leder en blind leder en blind = AspieEMO-karusellen.

nassepuh skrev:Om något så är det väl bra att mannen lärt sig hantera vissa problem? Så varför detta "viiii aspiesar hääär på fooorumet " hela tiden? Varför inte ta ett gott råd från någon som vet istället? Snacka om att skjuta sig själv i foten liksom.

Men du har ju fel nasse.. Om Ford någonsin upplevt de problem som nämnts så skulle han säkert kunnat ge bra råd, men det är uppenbart att han inte har en susning..

Jag tycks bli ignorerad numer, men tänker likt förbannat säga vad jag tycker.

Man kan anpassa sig. Nu VET jag att det är skitsvårt för en med AS att göra just detta, MEN det är inte omöjligt. Inte när det gäller småsaker som jobb. Egentligen inte ens när det gäller större saker.

Många här på forumet resonerar "jag har AS alltså skall alla anpassa sig efter mig och jag behöver inte göra ett skit för att ändra på mig, för jag har ju AS". Vilket skitsnack! Det gör mig förbannad ibland att många gömmer sig bakom det faktum att de har AS och de flesta som gör det är de som fick diagnosen tidigt. Vi andra har redan anpassat oss i hög grad till olika fenomen i vardagen och jobbet, helt enkelt eftersom vi inte haft en susning om att vi har AS.

Visst, vissa saker är jättejobbiga, många får problem med ångest och många ramlar ned i depression. Men att hela tiden försöka komma undan anpassning på något som helst plan med att säga att det är "NT-tjafs, fårskock" och att "jag har minsann AS och är bättre än dem" är bara att spä på alla fördomar som finns om människor med AS. Av vilka många jag ärligt börjar undra om de verkligen bara är fördomar eller har verklighetsbakgrund.

Jag klarar inte ett jobb pga min AS, så jag VET att det inte alltid går. MEN, anledningen till att jag inte kan är för att jag får sådan enorm ångest när jag har tider inbokade och saker som "måste" göras.

När det gäller den sociala biten (som för mig består av skolbesök och utvecklingssamtal) får jag faktiskt bjuda till lite. Det samma när det gäller uppfostran av min jänta som INTE har AS. Det skall vara en tillgång att veta om sin diagnos. För mig hjälper det mig genom att jag kan inse att min yngsta dotter inte alls ser saker på mitt sätt, och jag får således dyka djupare ned i hur just HON ser på saker. Det är ett enormt hjälpmedel för mig att veta att jag inte fungerar som henne. Men jag ser väl inte ned på folk som INTE har AS. Varför skulle jag göra det? Avundsjuka?

Thunderchild skrev:

nassepuh skrev:Om något så är det väl bra att mannen lärt sig hantera vissa problem? Så varför detta "viiii aspiesar hääär på fooorumet " hela tiden? Varför inte ta ett gott råd från någon som vet istället? Snacka om att skjuta sig själv i foten liksom.

Men du har ju fel nasse.. Om Ford någonsin upplevt de problem som nämnts så skulle han säkert kunnat ge bra råd, men det är uppenbart att han inte har en susning..

Och hur vet du det? Jag håller med Ford och jag har AS-diagnos.

Det verkar som om kvinnor med AS (och Ford?) bättre fattat hur det går till i arbetslivet. Vill man vara med där, så gäller det att anpassa sig. Och chefen har alltid rätt!

tahlia skrev:Jag tycks bli ignorerad numer, men tänker likt förbannat säga vad jag tycker.

Man kan anpassa sig. Nu VET jag att det är skitsvårt för en med AS att göra just detta, MEN det är inte omöjligt. Inte när det gäller småsaker som jobb. Egentligen inte ens när det gäller större saker.

Är jobb småsaker? Vad är isåfall större saker?

Jag begriper att folk tänker olika men nu blev jag fundersam.

Hej!

Min erfarenhet är att om man är på ett jobb så gör man som chefen säger och knystar inte. Ger chefen inga direktiv tar man egna initiativ och gör det som behövs. Kan man inte vara flexibel, någorlunda stresstålig och klarar att samarbeta med sina arbetskamrater passar man inte in.

Men sen finns det ju olika former av anpassade jobb också.

På daglig verksamhet ska arbetet anpassas till individen. Där förekommer ingen stress, förutom den som skapas av individen själv. Ofta får man jobba i snickeri, brodera långstygnstavlor, sticka, trycka på tyg, jobba med lera, göra pärlplattor, måla m.m.

På en praktikplats som anordnas av daglig verksamhet är det mer jobb-liknande men arbetet är anpassat till inividen och vad den klarar av. En ur personalen på arbetsplatsen fungerar som handledare åt den som praktiserar där. Stress förekommer bara om den som praktiserar där klarar av det.

På ett anpassat jobb som t.ex. Samhall eller andra företag som bara anställer handikappade kan man oftast inte bli uppsagd såvida man inte missköter sig. Man får sparken om man kommer berusad till jobbet upprepade gånger, är ledig alla måndagar för man är bakfull eller kommer för sent mer än någon enstaka gång.

Men har man sjukbidrag kan ingen tant i världen tvinga en att jobba. Man gör det frivilligt.

Hälsningar

Lilla Gumman

tahlia skrev:Man kan anpassa sig. Nu VET jag att det är skitsvårt för en med AS att göra just detta, MEN det är inte omöjligt. Inte när det gäller småsaker som jobb. Egentligen inte ens när det gäller större saker.

Jag klarar inte ett jobb pga min AS, så jag VET att det inte alltid går. MEN, anledningen till att jag inte kan är för att jag får sådan enorm ångest när jag har tider inbokade och saker som "måste" göras.

Är du ens medveten om hur du säger emot dig själv??

Stackars du kan inte jobba för att du får ångest.. Men alla vi andra vi kan visst bara vi anstränger oss lite.. ???

Ufo har väl egentligen redan rätt ut det:

Mår man dåligt av att göra som chefen säger på ett visst jobb så kan man antingen stå ut eller sluta. Ingen kan rimligen klaga på något av valen (såvitt man inte befinner sig på en atollö ovh vägrar befatta sig varken med fisk eller med kokosnötter). Ingen har heller klagat på Ufo. Såvitt vi vet, åtminstone.

Nu har vi ju en följddebatt här, om hur pass aspig Ford och hans meningsfränder är. Jag räddar själv maskrosor, precis som Ufo och har svårt för Fords lakoniska suckan, följd av orderlydande, över en korkad chef. Kanske NT-tecken hos Ford men än sen? Han får väl vara hur oförstående han vill, så länge han accepterar andras tankar när de förklaras för honom? Utan alltför mycket aggression medan missförstånd råder? En god princip att följa, för hela gänget. Ta åt er, ni aggressiva.

Sist: Det må vara alla ursäktat att vara oresonabel också, så länge man har ljusa stunder däremellan. Vilket samtliga jag tänker på har.

Jag tycker faktiskt inte jag är det minsta oförstående, jag säger bara som det är, att vill man ha, och behålla ett jobb så får man sköta det så som chefen vill, eller som man kommit överrens om, med chefen. Gör man inte det, utan tror att man ska leka tonårsrebell, så gäller bara; "hejdå, och tack för den här tiden".

Om man sedan inte trivs med sin chef och hans idéer, och det inte heller går att påverka honom har man fyra alternativ

1. Stå ut tills du hittat ett jobb som passar dig bättre

2. Stå ut tills du har pengar och kunskaper nog att starta eget (även som egenföretagare måste du dock anpassa dig, efter vad som önskas av kunden, samt vad som är ekonomiskt lönsamt, glöm inte det)

3. Stå ut därför att du ser andra fördelar med att ha kvar ditt jobb (bra lön, nära till arbetsplatsen, trevliga arbetskamrater, trygg anställning, eller vad det nu kan vara).

4. Lek tonårsrebell och få sparken, samt (med all rätt) förlorad försörjning 2,5 månader framåt, om du inte lyckas hitta ett annat jobb med en gång (det är så länge man blir avstängd från a-kassan, om man fått sparken, därför att man misskött sig).


Alla människor har olika åsikter om hur saker och ting skall göras, samt vad som är rätt och fel, och om alla bara gjorde vad de själva kände för och sket i vad chefen och/eller kollegorna tyckte hade ingenting funkat på en arbetsplats, eftersom det hade blivit kaos.
Därför behövs anpassning.
Tänk dig själv om det fanns ett lager där alla de anställda hade egna uppfattningar om hur man skulle organisera det som förvarades där, och gjorde precis vad de själva kände för:
Då hade varorna stått i en enda röra, och ingen hade kunnat hitta en enda grej, i värsta fall hade dessutom saker blivit förstörda, och säkerheten äventyrats.
Ännu värre hade det blivit på en byggarbetsplats, där huset i värsta fall hade rasat, därför att alla snickare och betongarbetare hade gjort på olika vis, som var för sig var bra, men som inte passade ihop.

-Kanske finns det skäl till att det behövs ett kollektivt tänkande samt respekt för chefen på en normal arbetsplats?

ford skrev:1. Stå ut tills du hittat ett jobb som passar dig bättre

2. Stå ut tills du har pengar och kunskaper nog att starta eget (även som egenföretagare måste du dock anpassa dig, efter vad som önskas av kunden, samt vad som är ekonomiskt lönsamt, glöm inte det)

3. Stå ut därför att du ser andra fördelar med att ha kvar ditt jobb (bra lön, nära till arbetsplatsen, trevliga arbetskamrater, trygg anställning, eller vad det nu kan vara).

4. Lek tonårsrebell och få sparken, samt (med all rätt) förlorad försörjning 2,5 månader framåt, om du inte lyckas hitta ett annat jobb med en gång (det är så länge man blir avstängd från a-kassan, om man fått sparken, därför att man misskött sig).

Tror jag inte. Jag leker fortfarande tonårsrebell och jag har varit anställd på samma ställe i 13 år. Jag har aldrig fått sparken. Jag gör inte som andra säger till mig att göra om de inte kan motivera varför man gör så. Jag har också gjort en massa de sista 13 åren som ingen sagt att jag skulle göra, och om jag sagt det, så skulle jag garanterat inte fått gjort det för chefen. Trots detta så har jag hand om precis den del av vår verksamhet som jag själv vill, och gör för det mesta på det sätt jag finner bäst. Under senaste året har jag dessutom nästan tagit över elektronikkonstruktionsbiten också, trots motstånd från chefens håll.

Ditt resonemang är alltför svart-vitt Ford. Vill man komma dit man vill måste man ibland göra tvärtemot vad chefen säger. Det gäller bara att göra det på "rätt sätt".

rdos skrev:
Tror jag inte. Jag leker fortfarande tonårsrebell och jag har varit anställd på samma ställe i 13 år. Jag har aldrig fått sparken. Jag gör inte som andra säger till mig att göra om de inte kan motivera varför man gör så. Jag har också gjort en massa de sista 13 åren som ingen sagt att jag skulle göra, och om jag sagt det, så skulle jag garanterat inte fått gjort det för chefen. Trots detta så har jag hand om precis den del av vår verksamhet som jag själv vill, och gör för det mesta på det sätt jag finner bäst. Under senaste året har jag dessutom nästan tagit över elektronikkonstruktionsbiten också, trots motstånd från chefens håll.

Ditt resonemang är alltför svart-vitt Ford. Vill man komma dit man vill måste man ibland göra tvärtemot vad chefen säger. Det gäller bara att göra det på "rätt sätt".

Nu är det väl också så att du är civilingenjör, om jag minns rätt, med allt vad det innebär i form av eget ansvar och självständigt arbete.
På ett vanligt knegarjobb funkar det inte riktigt så, men precis som alla karriärscoacher o dyl. så utgår du från akademikernas verklighet.
Dessutom gäller det, precis som du säger att göra det "på rätt sätt": svårt nog för de flesta nt:s, men nästintill omöjligt för många med as. att inse vad chefen skulle komma att uppskatta i efterhand.

Nu är nog Ford ute på farligt spår...

Skall endast bildade arbetstagare ha rätt att yttra sig. Alla andra knegare skall veta hut, knipa truten och göra som sig blir tillsagd att göra

Eller?

Thunderchild skrev:

tahlia skrev:Man kan anpassa sig. Nu VET jag att det är skitsvårt för en med AS att göra just detta, MEN det är inte omöjligt. Inte när det gäller småsaker som jobb. Egentligen inte ens när det gäller större saker.

Jag klarar inte ett jobb pga min AS, så jag VET att det inte alltid går. MEN, anledningen till att jag inte kan är för att jag får sådan enorm ångest när jag har tider inbokade och saker som "måste" göras.

Är du ens medveten om hur du säger emot dig själv??

Stackars du kan inte jobba för att du får ångest.. Men alla vi andra vi kan visst bara vi anstränger oss lite.. ???

Det är inte det jag säger. Läs innantill. Får du ångest du inte kan kontrollera så går det liksom inte att anpassa sig. Däremot har jag fått anpassa mig på flera andra plan där fysikt illamående och kräkningar inte står ivägen. Jag sade dessutom att "jag VET att det inte alltid går". Men när man inte ens anstränger sig utan sätter sig tillbaka och säger "nej det tänker jag inte göra för jag har AS" då är man rätt uppblåst.

JOR skrev:Nu är nog Ford ute på farligt spår...

Skall endast bildade arbetstagare ha rätt att yttra sig. Alla andra knegare skall veta hut, knipa truten och göra som sig blir tillsagd att göra

Eller?

Nu framför inte jag mina åsikter om hur det borde vara, jag framför fakta om hur det rent praktiskt funkar ute i arbetslivet.
Ju högre position du har, desto mer kan du göra som du själv vill; jag har aldrig sagt att det är så jag tycker att det skall vara, bara att det är så det är.

Sedan har jag inte heller sagt att det är fel att yttra sin åsikt på en vanlig arbetsplats, felet är att vägra lyda order, åtminstone om man på längre sikt vill behålla jobbet.
Veta hut sade jag inte heller att man skulle göra, tycker man att chefen beter sig illa kan man mycket väl framföra det på ett sakligt, icke-aggresivt sätt, och om inte det hjälper kontaktar man facket, men när det gäller utförandet av arbetet, så har chefen alltid rätt, så länge det är förenligt med lagar och avtal. Vissa skitsaker, som att man någon gång råkar dra över arbetstiden en 10-15 min (bara det inte sätts i system), eller att dom nya arbetskläderna kommer 14 dagar försent bör man däremot se mellan fingrarna med, om man inte vill att chefen skall börja hugga på dig, för minsta lilla skitsak du gör fel.
Det första året, eller när man är provanställd bör man dock vara extra försiktig med vad man säger till chefen, för det är då man skall få in en fot på arbetsplatsen, och göra bästa möjliga intryck, för att få stanna.

Jag gav däremot två exempel på hur det skulle kunna gå på ett bygge, eller i ett lager, om alla bara sket i vad chefen och arbetskamraterna sade, och började köra sitt eget race istället.

-Fattar du nu, vad jag menar?

Nog går du allt på som de flesta entisar gör när man protesterar smått.

Mor till mig när jag var liten:
"Därför att det är så!"
"Därför!"
"Se på bror, han diskar, alltså, skall du också diska"
osv.

Ufo uttrycker frustration, du svarar med "så är det, svälj det och fortsätt gneta, gnällis!"

ford skrev:
Jag gav däremot två exempel på hur det skulle kunna gå på ett bygge, eller i ett lager, om alla bara sket i vad chefen och arbetskamraterna sade, och började köra sitt eget race istället.

-Fattar du nu, vad jag menar?

För många år sedan innan jag ens hade hört talas om AS så fick jag en rejäl uppsträckning av min handledare på praktiken jag hade. Han beskyllde mig för att "köra mitt eget race".

Jag hade aldrig hört uttrycket förut och svarade förvånat och spontant: "Finns det något annat sätt??"

När ska du fatta att jag inte leker tonårsrebell utan att jag har ett problem som kallas AS där det ofta är väldigt svårt att följa andras rutiner och utföra uppgifter som känns helt meningslösa utan att må så dåligt av det att du blir sjuk.

Hade det inte varit ett problem så hade jag sannolikt inte fått en diagnos. Hur du fått din diagnos är för mig en av universums största olösta gåtor..

Det var förövrigt Sokrates (historiens första kända aspergare?) som myntade begreppet "fårskock" då han menade de som gör som alla andra utan att själva ta ställning.

Böjer man sig framåt säger Bäää och tar den i röven så tillhör man definitivt fårskocken..

ford skrev:Nu är det väl också så att du är civilingenjör, om jag minns rätt, med allt vad det innebär i form av eget ansvar och självständigt arbete.

Jag har jobbat på vanliga "knegarjobb" med. Det var onekligen intressant och jag fick som sagt inte sparken där heller. Fast jag fungerar ju så att det bara är saker jag är speciellt intresserad av som jag "kör mitt eget race" med. I de "knegarjobb" jag hade fanns inget som var stimulerande. Jo, förresten, att stapla gurklådor så högt som möjligt med eltruck. Jag byggde en pyramid med 5-6 meter på högsta punkten, och jag blev inte sparkad för det heller. Snarare fick jag en tillsvidareanställning där också som jag hade ca. 1 år innan jag slutade på egen begäran och började studera på LTH.

ford skrev:Dessutom gäller det, precis som du säger att göra det "på rätt sätt": svårt nog för de flesta nt:s, men nästintill omöjligt för många med as. att inse vad chefen skulle komma att uppskatta i efterhand.

Det lär man sig när man jobbat lite. Har man ingen arbetslivserfarenhet så säger det sig själv att man inte vet riktigt hur man beter sig på en arbetsplats. Då bör man ju hålla en låg profil, t.ex. genom att ta ett monotont jobb där man inte behöver ifrågasätta allt möjligt.