Problem av specialintressen.
7 inlägg
• Sida 1 av 1
Problem av specialintressen.
Jag skulle vilja veta om alla upplever sina specialintressen som enbart eller övervägande något bra.
För min del kan det vara så att det periodvis smyger sig in allvarligt jobbiga beståndsdelar, då inom ett konstnärligt område. Att det blir så allt överskuggande att uppnå dina självuppsatta mål, att motsvara dina egna ambitioner, att prestatiosnångesten blir besvärande, att det inte gå att tänka på annat .-när intresset för något gör dina ambitioner till övermäktiga.
När inget betyder något, tycks det dig, förutom att lyckas motsvara den bild av den prestation inom området du har satt upp för dig. Det kan då bli en källa till frustration, utmattning och prestationsångest i en ganska förödande mix och under de perioderna snarare något av en förbannelse. Det går lätt att köra slut på sig på så sätt, bränna ut sig genom eget intresse så att säga. För att inte tala om stressen när inget annat utöver det blir gjort.
Någon som känner igen sig eller är det ovanligt att specialintresse kan vara stressande och något annat än helt positivt?
har inte orkat tröska igenom alla forumtrådar för att se om det finns en likadan tråd sedan tidigare.
För min del kan det vara så att det periodvis smyger sig in allvarligt jobbiga beståndsdelar, då inom ett konstnärligt område. Att det blir så allt överskuggande att uppnå dina självuppsatta mål, att motsvara dina egna ambitioner, att prestatiosnångesten blir besvärande, att det inte gå att tänka på annat .-när intresset för något gör dina ambitioner till övermäktiga.
När inget betyder något, tycks det dig, förutom att lyckas motsvara den bild av den prestation inom området du har satt upp för dig. Det kan då bli en källa till frustration, utmattning och prestationsångest i en ganska förödande mix och under de perioderna snarare något av en förbannelse. Det går lätt att köra slut på sig på så sätt, bränna ut sig genom eget intresse så att säga. För att inte tala om stressen när inget annat utöver det blir gjort.
Någon som känner igen sig eller är det ovanligt att specialintresse kan vara stressande och något annat än helt positivt?
har inte orkat tröska igenom alla forumtrådar för att se om det finns en likadan tråd sedan tidigare.
Senast redigerad av Major X 2011-05-05 1:03:53, redigerad totalt 1 gång.
Ett problem för mig är ekonomin, mitt intresse kostar massa pengar.
Först att köpa och sedan kostnaden att ta hand om mitt specialintresse.
Ett tag gick det så långt att jag struntade i andra kostnader, bara för att samla på mig mer.
Då blir det enormt jobbigt på alla sätt.
Sedan är det inte heller bra för mig, att ha något som är så intressant att man glömmer allt annat. Jag kan när jag letar information om mitt intresse, sitta läääänge vid datorn. Då är det svårt att nå mig, enligt mina barn.
Först att köpa och sedan kostnaden att ta hand om mitt specialintresse.
Ett tag gick det så långt att jag struntade i andra kostnader, bara för att samla på mig mer.
Då blir det enormt jobbigt på alla sätt.
Sedan är det inte heller bra för mig, att ha något som är så intressant att man glömmer allt annat. Jag kan när jag letar information om mitt intresse, sitta läääänge vid datorn. Då är det svårt att nå mig, enligt mina barn.
Senast redigerad av FamiljenM 2011-05-05 1:03:53, redigerad totalt 1 gång.
Jag har också upplevt mycket av det du beskriver. Intresset kan lätt få en tvångsmässig karaktär. Jag tror dock att det ofta kan ha att göra med annat som händer samtidigt i ens liv.
Personligen skulle jag ändå inte säga att en viss tvångsmässighet och prestationsångest enbart är något negativt. Prestationsångest är ju om inte annat en utmärkt drivkraft
Så länge det inte går till överstyr och får direkta negativa konsekvenser så tycker jag inte att man ska ge upp sina intressen bara för att de ibland känns mer betungande än givande. I längden tror jag att man oftast får ut mer än vad man ger, speciellt när det kommer till kreativt skapande.
Personligen skulle jag ändå inte säga att en viss tvångsmässighet och prestationsångest enbart är något negativt. Prestationsångest är ju om inte annat en utmärkt drivkraft
Så länge det inte går till överstyr och får direkta negativa konsekvenser så tycker jag inte att man ska ge upp sina intressen bara för att de ibland känns mer betungande än givande. I längden tror jag att man oftast får ut mer än vad man ger, speciellt när det kommer till kreativt skapande.
Senast redigerad av temporary21 2011-05-05 1:03:53, redigerad totalt 1 gång.
- temporary21
- Inlägg: 213
- Anslöt: 2009-10-20
Mitt största problem är också ekonomin. Tänker hela tiden att jag ska minimera kostnaderna och "skippa den här gången" när det blir mycket. Kan tänka så och planera för att inte göra det den gången, men när det är dags så blir det likförbenat av ändå. Visst har blir jag glad men ändå arg när jag "tvånget" vann igen.
Senast redigerad av aspiemelly 2011-05-05 1:03:53, redigerad totalt 1 gång.
- aspiemelly
- Inlägg: 1813
- Anslöt: 2008-12-03
Jag tycker nog att Specialintresset både har en positiv och en negativ sida.
Det positiva för mig som har fotboll som specialintresse är att man i vissa sällskap blir väldigt uppskattad för sin kunskap eftersom det finns många som är intresserade av fotboll.
Det negativa är att jag kan ha svårt att känna av om folk är intresserade av ämnet eller inte. Jag tror att många känner igen det här att vi ibland har en tendens att hålla långa monologer utan att märka det bristande intresset.
Frågan är väll varför det ska vara så svårt för NT att visa att dem inte är intresserade på ett tydligare sätt?
Det positiva för mig som har fotboll som specialintresse är att man i vissa sällskap blir väldigt uppskattad för sin kunskap eftersom det finns många som är intresserade av fotboll.
Det negativa är att jag kan ha svårt att känna av om folk är intresserade av ämnet eller inte. Jag tror att många känner igen det här att vi ibland har en tendens att hålla långa monologer utan att märka det bristande intresset.
Frågan är väll varför det ska vara så svårt för NT att visa att dem inte är intresserade på ett tydligare sätt?
Senast redigerad av Spagazz 2011-05-05 1:03:53, redigerad totalt 1 gång.
Spagazz skrev:Jag tycker nog att Specialintresset både har en positiv och en negativ sida.
Det positiva för mig som har fotboll som specialintresse är att man i vissa sällskap blir väldigt uppskattad för sin kunskap eftersom det finns många som är intresserade av fotboll.
Det negativa är att jag kan ha svårt att känna av om folk är intresserade av ämnet eller inte. Jag tror att många känner igen det här att vi ibland har en tendens att hålla långa monologer utan att märka det bristande intresset.
Frågan är väll varför det ska vara så svårt för NT att visa att dem inte är intresserade på ett tydligare sätt?
Jag med Fotboll alltså, och hockey. Halva året var. Övergångsperiod just nu. Och det har folk svårt att förstå orsakar ångest och oro tills jag är inne i den andra sporten. Samma på hösten.
- aspiemelly
- Inlägg: 1813
- Anslöt: 2008-12-03
Återgå till Att leva som Aspergare