Finns det någon med erfarenhet, då min nu snart 13 åriga dotter har börjat inse att hon är ju annorlunda, hon vet om sin diagnos men har nog aldrig innan reflekterat över det så sett.
Men nu har det kommit med stormsteg...

Hur kan jag hjälpa henne, för på skolan (vanlig) så pratar man ju inte om funktionsnedsättningen som jag fått veta att man gör på asperger skolan/klass att man pratar om det och försöker få eleverna att acceptera och se dom starka sidorna...

Vars kan man vända sig? Är det HAB eller finns det böcker att läsa om tonåren och asperger?

Det finns en egentlig barnbok med korta meningar på engelska som heter "All cats have aspergers" det tycker jag är rolig, det är roliga foton på katter och aspergerdrag som passar till i texten.

Stenbock66, Det låter som en bra idé att höra med dem från hab. En duktig psykolog kan komma med bra tips, kanske träffa din flicka och dig ett par gånger för samtal, ge förslag på böcker osv.

Om jag får lov att ge ett gott råd baserat på egen erfarenhet så är det att det finns vissa nackdelar med att informera klasskamrater. Sedan har jag i efterhand insett att det är bättre att ta sig tid att hitta rätt skola även om detta i många fall regleras i samband med vilken kommun man tillhör. Acceptera inte bara första bästa gymnasieskola när det blir aktuellt utan ta dig tid och besök felra om det finns möjlighet att välja.

Grejen är ju att det är extra känsligt nu i tonåren, alla vill ju vara som alla andra, eller hur?
Jag vet ju inte hur mild eller grov asperger din dotter har, barnen med grövre AS brukar inte ta det så hårt, medans dom med en mildare grad kan ta det väldigt hårt.

Mina råd till dig är att dottern måste få träffa många olika personer med AS så hon får en bild över hur det är. Kanske något kortis? Samt någon form av förebild som har aspergers syndrom, detta kan hjälpa väldigt mycket. Finns det någon skådespelare eller annan framgångsrik person med as?
Av egen erfarenhet vet jag att detta är extremt viktigt eftersom många tappar självförtroendet. Jobb och framtida drömmar börjar sakta sina pga funktionshindret.

Hon kommer att acceptera sin diagnos när tiden är rätt. Accepterade inte min diagnos förrän förra året då jag skulle fylla 15. Jag tror att din dotter skulle behöva träffa folk i sin egen ålder med AS och jag tror att det kan vara bra. Man inser att man är annorlunda men man är precis som en vanlig människa med svårigheter. (Hoppas att detta inte lät fel Är inte den bästa på att förklara saker hehe)