Förord
Inledning
* Besvär och skador i rygg och leder
* Psykisk ohälsa
* Cancer
* Kranskärls- och andra sjukdomar
Avslutande kommentarer

Carina Nilsson skrev:Att minska det s.k. "utanförskapet" har blivit något av ett mantra för den borgerliga politiken.

Carina Nilsson skrev:Den psykiska ohälsan ökar
Psykiska sjukdomar uppfattas ofta [liksom sjukdomar i rörelseorganen] inte som allvarliga sjukdomar och som orsak till arbetsoförmåga. Man dör inte av dessa sjukdomar, möjligen kan i mycket svåra fall självmord bli en följd, men inte heller detta tycks vara tiillräckligt för att bidra till respekt för det lidande och den funktionsinskränkning som dessa sjukdomar kan innebära. Depression, social fobi, stressreaktioner, panikångest och s.k. utbrändhet ifrågasätts ofta och i synnerhet om de innebär arbetsoförmåga. Psykoser, schizofreni m.fl tas möjligen på större allvar. Beträffande psykiska sjukdomar brister det tyvärrbåde ifråga om förebyggande insatser, vård och rehabilitering. Arbetsoförmågan framstår också här som något än mer komplicerat att bedöma än i samband med andra sjukdomar.

Detta tycks även gälla funktionshinder som ADHD, Asperger eller autism. Dessa funktionsstörningar innebär ofta att man redan i unga år, för 30-årsåldern, blir förtidspensionärer, dvs. beviljas aktivitetsersättning, soom nu enligt den borgerliga regeringen alltid ska kombineras med någon form av arbete eller sysselsättning. Förhoppningsvis ska det innebära ökade förutsättningar för de studieintresserade att studera även över gymnasienivå. Det möjligen enda positiva som den borgerliga regeringen åstadkommit på detta område är att ge ökade möjligheter till studier med ersättning från försäkringen.

Det tycks vara särskilt svårt att finna arbeten och kunna vidta anpassningsåtgärder för dem som drabbats av dessa sjukdomar. Ett allt hårdare arbetsliv, som många här vittnar om både bland LO-grupper och tjänstemän, är både orsak till ohälsa och utgör ett hinder för återgång till arbete. Inte så sällan tycks psykiska besvär vara en följd av fysisk ohälsa. Likaså, som vi vet, kan psykiska besvär, exempelvis stressysmpotom bidra till fysisk ohälsa. Här [i boken] har ett fall av fibromyalgi och stressreaktioner tagits upp som ett sådant exempel. Även vårdinsatser och experthjälp bl.a. i form av terapi tycks vara särskilt svårt att erhålla för psykiskt sjuka för att inte tala om rehabilitering. Vid utmattningsdepression har t.ex. trädgårdsarbete visat sig vara värdefullt men tillämpas trots detta i mycket begränsad omfattning. De sociala kraven i arbetslivet har ökat alltmer. Risken för mobbning och social kränkning har samtidigt ökat och drabbar särskilt känsliga och sårbara personer. Våld och hot har också fått en åkad utbredning i arbetslivet och kan innebära posttraumatiska stressymptom - PTSD - som även kan leda till påtaglig och långvarig ohälsa.

Psykisk påverkan i form av sämre koncentrationsförmåga, sämre minne och sömnsvårigheter tillhör de symptom som helt kan nedsätta en individs arbetsförmåga. Som framgår av en del fall redovisade här är det inte ovanligt att man på grund av sin ohälsa tvingas avbryta sin arbetsträning eller försök att arbeta. En försiktig återgång i deltidsarbete med en eventuellt succesiv uppgång i arbetstid kan i vissa fall vara att föredra. Dessa sjukdomar kan inte så sällan innebära isolering från andra och risk för passivisering i högre grad än för andra sjukdomar. Att dessa sjukdomar ifrågasätts är i synnerhet påtagligt i samband med ansökan om arbetskadeersättningar, där kraven på s.k. skadliga faktorer i arbetet är särskilt höga och lagens undantag utnyttjas flitigt.

Sjukskriven på grund av stress och depression
Utmattningssyndrom och pressad av rehabilitering
Maud kan inte konkurrera på arbetsmarknaden
Depression och MS
Fibromyalgi och kronisk trötthet
Epilepsi - arbetsolyckca
Fobi och ångest efter misshandel
Klarade anpassat arbete - fick inte lönebidrag
Aktivitetsersättning pga Aspergers syndrom
Orkar inte studera pga ångest och depression
Psykiska problem pga mobbning
ADHD kräver stödinsatser
Hyperaktivitet och Aspergers syndrom
Sextioåring med koncentrationsproblem
Ätstörningar och depression
"Absurt att få ut henne på arbetsmarknaden"

Det finns skäl att syna det också språkligt märkliga ordet "utanförskap". Den logiska motsatsen "innanförskap" används sällan, en skulle kunna vara en modern benämning på herrskap, på dem som har en position från vilken man talar om utanförskap, ett tillstånd som undantagslöst gäller andra.

En sparkad generaldirektör hamnar aldrig "i utanförskap", lika med "i underläge". Sahlin skulle inte drömma om att stämpla avgångne exministern Lars Leijonborg som del av det ökande utanförskapet, språkbruket blir därför en påminnelse om sociala och ekonomiska klasskillnader. Om aristokratin förr kännetecknades av att slippa arbeta för sitt uppehälle skryter nutidens mest privilegierade med att arbeta uppåt 70 timmar i veckan. Arbete liksom hälsa har blivit adelsmärken.

tahlia skrev:Ahem...

"Förhoppningsvis ska det innebära ökade förutsättningar för de studieintresserade att studera även över gymnasienivå. Det möjligen enda positiva som den borgerliga regeringen åstadkommit på detta område är att ge ökade möjligheter till studier med ersättning från försäkringen."

De enda som får studera med ersättning från sjukförsäkringen är de som fick permanent sjukersättning beviljad innan de nya reglerna trädde i kraft. Hon kanske borde ha faktakollat lite bättre?