Vore kul att få reda på vad ni tycker!

I det ögonblicket skulle det kännas rätt, ja.

Så till den klassiska frågan; är det inte förmätet att spela gud och tro sig ha rätt att bestämma vem som ska få leva och vem som ska dö?

Ja; tveklöst. Men ibland är omständigheterna sådana att man inte har något annat val.
Under förutsättning att man är väldigt säker på att ens handlande kommer att rädda fler liv än det tar då, vill säga.

För vad händer om du HÖR tio människor som skriker i en tågvagn; växlar in vagnen på det andra spåret och dödar den stackare som ligger på det spåret.... och det efteråt visar sig att vagnen med de skrikande människorna var TOM; och att det var bara folk som väsnades på en radio?

...och bara för att röra till det lite till ; hur värderar man ett liv? skulle du hellre rädda tio åttioåringar med i genomsnitt två år kvar att leva; eller skulle du rädda tio nittonåringar med hela livet framför sig?

Kan man inte växla in tåget så att alla dör på något sätt..?

Och "dra i spaken"... finns det ett tolkningsutrymme där?

Poängen med exemplet som jag känner igen till viss del från praktisk filosofi är väl att man gör sig skyldig till en aktiv handling som får följden att en människa dör om man drar i spaken. Om x inte drar i spaken är det underlåtelse och ingen aktiv handling som orsakar att fem personer dör. Det gör x orsakande till något annat om man vill knyta moral till juridik. Ett annan nivå på skuldskalan.

Ser någon annan att x drar i spaken om han gör det?

Varför ligger det folk på spåret?

Om de ligger på ett tågspår och inte flyttar på sej när det kommer ett tåg är det väl förbannat korkat gjort. Dessutom verkar det ligga folk på alla (bägge) spåren. Massmordssekt?

Eller så har väl nån dumpat lik på spåret och då spelar det ingen roll för de är ju redan döda.

Ansvar: Man skall inte beträda en järnvägsräls om man inte klarar av att snabbt ta sig bort.(rusande tåg etc...)
Så det här "känslomässiga" dilema är trivalt.

Men att låta vagnen rulla mot de fem är onekligen mer intresant.
Hur många kommer att klara sig?

Har alla köpt eller tänker köpa biljett?

Hur många är hemlösa?

Vilka är aspergare? Vilka är NT?

Vad är det för slags personer på de två spåren? Barn eller gamlingar? Rika eller fattiga? Entisar eller aspisar?

Spelaroll vad det är för folk på spåren!

Korkade är de, oavsett ålder, kön, hudfärg, diagnoser, längd eller andra åkommor.

Jag tycker de låter suicidala jag. Bästa vore att dra i nödbromsen. Då skulle ingen bli geggamoja och det skulle vara roligt att se deras snopna miner när de inte fick bli hopsamlade av forensikerna.

Hur många talar i mobiltelefon och frossar tårta?

Finns det inte en knapp man kan trycka på istället?

Vad händer då?

Weasley har ju en poäng i att allihop verkar knäppa. Vore lite mer intressant med ett mera realistiskt exempel med full beskrivning av folks hudfärg, AS/NT-status, släktskap, kön, ålder osv.

Point taken.
Jag trodde: diskussion om vad som utgör rätta handlingar moraliskt. Med exemplet med tågvagnen bara som utgångspunkt.
Alltid fel att aktivt döda? utilitarism? någon betydelse vilka slags människor det är? o.sv
Istället: trumfa varandra i att illustrera det oväsentliga med hela grejen.

Jag tar allt för seriöst.

För förklaring om varför det är folk på spåren klicka på länken nedan:

kanslor-och ... html#37240

Spelar det någon roll vilket av alternativen man väljer? Jag har filosoferat endel det senaste och kommit fram till slutsatsen att man bara kan göra bra val. Allt man gör e bra. Om man inser detta så blir det desutom än bättre.. Att "fela" är en mänskligt påhitt. Btw, ni får gärna citera mig på detta..

PLUR.

jag drar inte i spaken

därför om jag inte gör det så blir jag inte inblandad i det hela utan är en utomstående åskådare

Jag funderade på en sak....

....om det nu är så att om jag knuffar ner min åskådarpolare för att stanna tåget, då räknar alltså frågeställaren med att det räcker med EN person för att stanna tåget, dvs:

Om jag INTE knuffar ner åskådarpolare kommer bara en (den förste) av de som är på spåret att avlida, resten kommer att klara sej.

Så det spelar alltså ingen roll huruvida jag knuffar eller inte: EN person kommer dö oavsett.

Fast jag skulle ju plockat fram min missilbazooka....

weasley skrev:Jag funderade på en sak....

....om det nu är så att om jag knuffar ner min åskådarpolare för att stanna tåget, då räknar alltså frågeställaren med att det räcker med EN person för att stanna tåget, dvs:

Om jag INTE knuffar ner åskådarpolare kommer bara en (den förste) av de som är på spåret att avlida, resten kommer att klara sej.

Så det spelar alltså ingen roll huruvida jag knuffar eller inte: EN person kommer dö oavsett.

Fast jag skulle ju plockat fram min missilbazooka....

Jag hävdar fortfarande att den här diskussionen är irrelevant för frågeställningen. Men, du verkar vilja föra den ändå och trots att jag tycker den är totalt irrelevant så väljer jag att försöka bemöta dig i den.

Så, du kan exempelvis föreställa dig att tåget har en bromssträcka på 300 m efter det att något eller någon det kört på aktiverat sensorn som automatiskt får tåget att bromsa. Om de fem personerna befinner sig 400 m framför tåget när du puttar ner åskådaren så kommer dessa fem personer gott och väl klara livhanken. Om du inte puttar ner åskådaren och tåget får fortsätta så kommer den första personen av de fem att dö. Och antaget att dem resterande 4 personerna befinner sig på mer eller mindre samma ställe som den första så kommer även dessa dö. Tåget stannar ju knappast direkt! Om det inte är Bamse som stoppar tåget!

Alltså, anta att tåget har en bromssträcka på ett par hundra meter och att de fem personerna är fastbundna på mer eller mindre samma ställe på spåret (låt säga att dem ligger precis kloss intill varandra). Anta också att avståndet mellan åskådaren som du eventuellt puttar och de fem personerna på rälsen är längre än tågets bromssträcka.

Ett tåg har en bromssträcka på gott över kilometern.

ufo skrev:Ett tåg har en bromssträcka på gott över kilometern.

Vi kan anta att avståndet mellan åskådaren och de fem fastbundna är 1 mil istället. Eller ännu bättre: Om tågets bromssträcka är x, anta då att avståndet mellan åskådaren och de fem fastbundna är x + 100 m. Utifall att någon anser att ett tågs bromssträcka är längre eller lika med 1 mil.

md2perpe skrev:Vad är det för slags personer på de två spåren? Barn eller gamlingar? Rika eller fattiga? Entisar eller aspisar?

Vem bryr sig?

Om det fanns en spak hemma hos er som när man drar i den får en stor meteorit att störta mot jorden och utplåna hela mänskligheten,skulle ni då dra i den eller inte?