Jag har läst mycket på forumet folk med aspergerdiagnos som skriver och alla verkar helt olika när det gäller hur aspiga dom är. En del har aspergersymtomen som man "ska" ha enligt diagnoskriterierna, andra saknar flera aspergersymtom, och en del verkar inte ha några alls mer än att känna sig lite annorlunda andra. Detta tycker jag är konstigt. Något är fel. Det är nåt som inte stämmer och jag köper inte förklaringen att "alla är olika" för det förstår jag också att alla är olika, men det är inte det jag pratar om här.

Jag läser en bok om aspergers där det står så här:

"Normalitet
Det finns stora stora variationer i befolkningen när det gäller sociala färdigheter. På samma sätt är förmågan att tolka sociala situationer och förmågan till empati och samspel mycket varierande. I normalbefolkningen finns också de drag och beteenden som är beskrivna vid Aspergers syndrom. Vissa människor är strikta och pedantiska, andra kan vara "märkliga" och excentriska och några är enstöringar. Man kan i normalbefolkningen också hitta personer som har ett begränsat eller särpräglat socialt beteende, som är överdrivet upptagna av detaljer eller som oftast är fullständigt uppslukade av sina specialintressen, antingen i arbetet eller under sin fritid."

Alltså måste det finnas en stor grupp som inte ska ha diagnos, som inte har aspergers syndrom, men som ändå fått det på något sätt. Egentligen är dom NT med några aspiga drag?

Gruppen "NT med aspiga drag" behöver inte alls vara särskilt stor. Det mest konstiga med dig, Albulena, är att mönstret i din skrift skiftar kraftigt. Vad beror det på?

Eller tvärtom, många "excentriska NT" kanske i själva verkar har (subklinisk) AS?

Kriterierna kanske är mer rigida än de som ger diagnoser? Dvs har man aspiga drag plus stora besvär av detta, så räcker det för diagnos. Diagnoskriterierna är inte heller huggna i sten utan kan ändras i takt med ökad kunskap om AS.

Det jag skriver beror på humöret jag är på, har jag tråkigt o mår dåligt så blir jag arg ofta men om jag mår bra och gör något eller tänker på något så har jag energi att kolla på google först så jag stavar rätt, kolla ord jag inte förstår, vara snäll mot andra och gladare. Om det är det du menade när du frågade.

Antigen som Alien säger eller så kanske dom sätter diagnos för lätt.

Hm, very well.

Det är svårt att bevisa att man har Aspergers syndrom. Sådana här diskussioner är meningslösa på grund av att man inte kommer någonstans. Är du orolig över att du är en "NT med aspiga drag"?

Jag har nog träffat på både sådana som har en aspergerdiagnos, men som (i mina ögon) är helt symptomfria, och personer med aspergerdiagnos som är betydligt mer handikappade av sitt tillstånd än jag.

Den första gruppen får mig att känna mig oerhört funktionshindrad och sär, medan den andra snarare får mig att känna mig i det närmaste frisk.

I alla diagnoser - särskilt de som bygger på subjektiva bedömningar baserat på en mängd olika data, både kvantifierbara resultat och rena observationer efter samtal - så kommer yttergrupperna i populationen att överlappa närliggande diagnoser om det, som i fallet med AS, finns närbesläktade tillstånd och en komorbiditet. Jag hoppas att man kommer att kunna minska överlappningarna så mycket som möjligt för att kunna ge patienten en så korrekt diagnos som möjligt. Om det gör att AS visar sig var en blandning av flera andra tillstånd eller om det behöver byta namn för att bättre spegla populationens symptom, så må det vara hänt.

Alien skrev:Eller tvärtom, många "excentriska NT" kanske i själva verkar har (subklinisk) AS?

Kriterierna kanske är mer rigida än de som ger diagnoser? Dvs har man aspiga drag plus stora besvär av detta, så räcker det för diagnos. Diagnoskriterierna är inte heller huggna i sten utan kan ändras i takt med ökad kunskap om AS.

Kriterierna är väldigt hårt skrivna, bl.a för att de ursprungligen användes för att välja ut deltagare till forskning (och nu låter det som labbråttor...). När man sätter diagnosen ska man INTE sitta och bocka av kriterier utan använda sin professionalitet, bedömningsförmåga i den mån man har nån och se helhetsbilden.

Jag personligen tror det är många fler som har mer eller mindre autismspektrum-drag än de som har diagnos av nåt slag. Dvs jag tror snarare på underdiagnostisering än överdito. (Ovanpå all feldiagnostisering där man ser depressionen, utmattningssyndromet men inte ser npf-et under.)

När många pratar om över- och under-diagnostisering så undrar jag ganska ofta om vad man försöker diagnosticera. Är det endast de som behöver behandling/hjälp som ska ha diagnos då bör det ju vara under-diagnostiserat, eftersom alla med AS inte behöver hjälp.

Fast får man ingen diagnos är man inte aspergare oavsett om ens symtom är detsamma.

Vi har precis just haft den här diskussionen redan, i denna tråd:

ar-det-for- ... 14508.html

alfapetsmamma skrev:Kriterierna är väldigt hårt skrivna, bl.a för att de ursprungligen användes för att välja ut deltagare till forskning [...]

Det skulle möjligen kunna göra den där idiotin med krav på belägg från barndomen vare sig det finns vittnen eller ej och vare sig eventuella vittnen är förträngare eller normalitetsnojiga eller ej litet lättare att begripa. Men är ju ingen nödvändig förklaring tyvärr.