Hejsan är helt ny här och har läst många trådar. Mitt bekymmer är att min son(10) inte har några kompisar. (Han ska utredas igen nu med Asperger som fokus). Han märker hur syrran jämt har kompisar och komenterar detta. idag tog han telefonen och ringde upp en kille som han leker med på rasterna. Mamman i familjen svarade att pojken säkert ville leka och att de inte bestämt söndagsprogrammet än då familjen åt frukost. Efter en halvtimme ringde pojken och sa att han hade en del ärenden. Min son ringde då vidare till en annan pojke. Denne tackade nej då han skulle leka med en annan pojk. Nämligen den pojken min son ringt först. detta var svårt för sonen att förstå.. mamman hade ju sagt att de kunde leka?. Jag blev sjukt ledsen och oerhört besviken på mamman som inte känner att ärlighet är någonting att lära till sina barn.(även om min son sa att det kändes ok fast lite snopet.)

Jag är nu alltså på jakt efter kompisar med likadana intressen. data/tv-spel fantasylekar. vi bor i solna Hör av er om det finns fler ledsna föäldrar med ensamma killear som inte har någon att leka med. vi kanske kan göra grejer ihop?
MVH
Andrea

Hej!
Vad tråkigt för din son (o dig). Min son är 9 o har inga kompisar "privat". Han går i liten sk "aspergerklass". På fritids "umgås" han ibland med de andra killarna. Jag känner mig oxå ledsen ibland för detta med kompisar. Men har förstått att sonen vill ha det på detta viset. Vi har bjudit hem en klasskamrat o hans mamma + varit hos dem. Vår son orkar bara mindre stunder m umgänge. Och de gör väl inget direkt ihop. Är i samma rum men gör olika saker.
Vi bor oxå i Solna!!
Jag däremot har uppskattat stunderna tillsammans med klasskamratens mamma.

Välkommen samspeciel!