Har jag inte alls, det.

Jag har skakat galler för MEDHJÄLP TILL grov misshandel. Genom att jag ansågs ha "främjat" brottet i olika bemärkelser i förväg och i efterhand. Däremot var jag inte ens på platsen när den grova misshandeln ägde rum.

Människor som känner mig och har träffat mig, vilket drygt 150 pers på det här forumet till skillnad från dig har gjort, kan nog vittna ganska entydigt om att jag knappast är en person man inte borde vilja råka i någon skum gränd.

Om det var tänkt som någon slags konsumentupplysning på hörsägen så betraktar jag det som en grov förolämpning. Sådana här saker ska man se till att man har på fötter innan man börjar slänga ur sig yttanden om, det är allvarliga saker att slarva med.

Jag har för övrigt själv nämnt den riktiga versionen av detta på forumet lite då och då. I mitt allra första inlägg här, min presentation i den dåvarande avdelningen för sådana, nämnde jag det direkt.

Syftar h:et du har petat in i mitt namn på något speciellt?

Tjabo skrev:Fast min herre har ju skakat galler för misshandel, man vill nog inte råka min herre i en skum gränd inte.

Vem är du själv och varför attackera Pemer på det här viset?
Ingen av oss som träffat Pemer har den bild av honom som du försöker antyda.

Det är inte bara attacken på mig som gör mig vrång, påståendet som sådant i dess förvrängda och falska form ger ju ett präktigt skandaliserande intryck i just den här tråden.

Dessutom är jeppen tydligen bara ute efter att trolla till sig en varning för att leka med hela forumet som grej. Och drar sig inte för att skada hela aspergerkollektivet på det sätt inlägget i fråga kan göra i den här tråden. Nåväl, den här gången lyckades han riktigt bra, tycker jag!

Det hade varit en förbaskad skillnad om det hade varit sant precis så som Tjabo påstår. Hade jag haft en gammal dom över mig för att själv ha begått en grov misshandel hade jag givetvis varit medveten om det och varit försiktig på ett helt annat sätt med att yttra mig i sammanhang där det skulle kunna bli som att kasta sten i glashus, eller på andra sätt ge tokiga effekter om jag först yttrar mig och någon annan sedan kommer och skvallrar om att jag ju suttit inne för grov misshandel.

Men nu är det alltså inte ens det det handlar om. Medhjälp till grov misshandel är inte samma sak som grov misshandel. Grov misshandel är du på platsen och utför, synnerligen aktivt. Medhjälp till samma sak kan vara nästan vad som helst som i någon direkt eller indirekt mening kan ha hjälpt huvudgärningsmannen kunna utföra brottet, och handlade i mitt fall alltså inte ens om att jag var med vid själva misshandeln.

Jag halkade in i vad som skulle komma att bli denna medhjälp lite pö om pö utan att veta något om vad som var på gång, och när jag fick veta vad som hade hänt hann jag i rena paniken över vad jag fick höra först hjälpa till med att gömma en del bevis innan chocken släppte och jag blev mer förbannad och valde att självklart hjälpa polisen och berätta allt jag visste.

När jag väl började berätta allt ville jag vara så hjälpsam som möjligt och berättade alldeles för öppet om allt jag visste direkt. Det var vad som kostade mig att tacket för den hjälpen blev just tre månader bakom lås och bom för min egen inblandning. Kan nog se det som ett utslag av min aspigt grundade naivitet och ärlighet.

Att jag över huvud taget hade blivit så nära vän med, och kunde förblindas så av, huvudgärningsmannen har också stått skrämmande klart i efterhand som ett jättetecken på asperger-kriteriet "oförmåga att etablera kamratrelationer som är adekvata för utvecklingsnivån". Han var ganska många år äldre och hade kommit att bli lite som en äldre bror för mig.

Rättsläkaren som gjorde §7-undersökning på mig när vi hade överklagat påföljden fängelse till hovrätten var för övrigt min diagnos på spåren, kan man tydligt se i hans utlåtanden, även om året var 1992 och diagnosen Asperger ännu inte hade börjat ställas i Sverige. Men han förordade skyddstillsyn och föreskrifter om en psykiatrisk öppenvårdskontakt som kanske hade kunnat leda till att jag var i systemen just när aspergerdiagnosen började användas, och att jag kanske hade blivit en av de första som fick den ställd.

Men hovrätten "såg" ju bättre än han att jag vad han än skrev var fullt frisk och normal och inte fanns anledning till något annat än fängelse. De dömde mig i praktiken till de många år - tio till! - som skulle återstå fram tills jag blev diagnosticerad och både jag och omvärlden kunde börja förstå mig rätt.

Trist historia.
Men det påverkar inte mitt förtroende till dig, vare sig som privatperson eller som OA-representant.

Inte mitt heller. Mer fridsam än Pemer kan man nog inte bli.

Ska inte den där Tjabo-snubben få sin hett eftesträvade varning någon gång så han håller käften?

KrigarSjäl skrev:Trist historia.
Men det påverkar inte mitt förtroende till dig, vare sig som privatperson eller som OA-representant.

+1

Admin

För flera kränkande och provokativa inlägg, nu senast mot Pemer i den här tråden, har Tjabo fått postförbud i 3 veckor.