Zombie skrev:Var och en som har kritik att komma med men stödjer OA:s övergripande syfte är välkommen att gå med och arbeta för sina förbättringsidéer inom föreningen.

Ibland önskar jag att jag hade orkern och motivationen, inte minst för att jag avskyr att göra inget alls. Men när resonemangen är så långt ifrån varandra blir det mer som att slåss för sina idéer, och slagits har jag gjort nog med både vård, myndigheter och skola.
Hoppas dock att det blir bra "i slutändan" så att säga.

De är inte seriösa för att väldigt många av dem har NOLL relation till diagnoserna (och är väldigt "präktiga", men dessvärre inget annat än stereotyper). Som seriös förening så drar man inte upp en massa kriterier som inte ens är relevanta utan bara är rent önsketänkande.

Kvasir skrev:Att vända på diagnoskriterierna, vare sig man gör det på det där sättet eller bara försöker "läsa kriterierna baklänges" är värdefullt. Det hjälper till att förstå hur andra människor och omvärlden fungerar.

Men det är inte bara det som kriterierna gör. Man försöker lansera helt omöjliga stereotyper kring hur sanningsenliga och präktiga vi är. Hade det verkligen varit sant så skulle jag inte protesterat alls, men de stämmer inte.

Kan ju faktiskt ligga någonting i.

Vi får väl skriva våra egna kriterier då.

Som referens till mina påstående om Aspie kriterierna så hänvisar jag till följande blogginlägg: http://blog.rdos.net/?p=41

Tack, det där var ju faktiskt lite intressant.

Jag tycker det är jättevettigt att inte bara prata problem, enligt mig är det det största problemet med diagnosticeringskriterierna, de letar inte möjligheter utan bara problem.

Man skulle säkert kunna passa motsvarande väl in på andra kategoriseringsmallar.
Storleken på den grupp man inte passar väl ihop med gör inte att man är varken är inkompetent eller felaktig.

Prova att tänka tanken att jämföra sinnen med en alien från andra sidan galaxen.
Troligen skulle skillnaden vara rejäl, endera kompatibla eller fullständigt inkompatibla.
Obs, det säger heller ingeting om gillande eller ogillande gentemot varandra.
Båda skulle existera oberoende av varandra.

nano skrev:Jag tycker det är jättevettigt att inte bara prata problem, enligt mig är det det största problemet med diagnosticeringskriterierna, de letar inte möjligheter utan bara problem.

Det beror på att det är just medicinska diagnoskriterier, som är till för att ställa diagnos och inget annat.

Det finns säkert en massa fysiologiska sjukdomar som kan ha vissa positiva sidor också, men det står inte i diagnoskriterierna om de inte är relevanta för att ställa diagnosen. Däremot kan de nämnas i andra sammahang, t.ex. läroböcker.

Att klaga på att diagnoskriterierna bara tar upp negativa saker är ungefär som att läsa felsökningsinstruktionerna för en teknisk apparat och undra om apparaten inte är bra till någonting alls?

Jepp, det har du rätt i, dessutom tycker jag man får den känslan av diagnoskriterierna för AS så jag tycker det är vettigt att göra något av det positiva man kan hitta också.

Instämmer med Kvasir.

Däremot är det väl inget som hindrar att OA tar upp även positiva drag på sin hemsida, under en rubrik som klart skiljer dem från diagnoskriterierna som de är respektive som vi med inifrånkunskap kan se eller ana att de borde vara.

I princip - om det bara inte vore så att allt utom de redan fastlagda diagnoskriterierna är så förbannat svårt att komma fram till om det ska bli vettigt också, just för att var och en tycker så mycket och förnuft och förmåga att gå ut ur sig själv brukar gå ut där känslor och starka personliga minnen går in.

Jag tycker nog att det vore bättre om man beskrev nuvarande kunskapsläge eftersom detta faktiskt ger en hel del positivt oxå, och framförallt ifrågasätter en massa gamla föreställningar. Och aktuellt kunskapsläge är något konkret som inte är så mycket öppet för olika tolkningar och sånt.

Vad du tycker väger mycket lätt, rdos. Du är inte ens medlem så varför ska vi lyssna på dig?

Självklart ska man lyfta fram bra saker med AS och gärna också vinkla de negativa sakerna lite annorlunda och inte acceptera NT-beteenden som det enda rätta beteendet. Men det ligger inte inom ramarna för diagnoskritererna, utan måste göras i andra sammanhang.

KrigarSjäl skrev:Vad du tycker väger mycket lätt, rdos. Du är inte ens medlem så varför ska vi lyssna på dig?

Kanske för att jag vet lite mer än dig?

rdos skrev:Jag tycker nog att det vore bättre om man beskrev nuvarande kunskapsläge eftersom detta faktiskt ger en hel del positivt oxå, och framförallt ifrågasätter en massa gamla föreställningar. Och aktuellt kunskapsläge är något konkret som inte är så mycket öppet för olika tolkningar och sånt.

Vad nu det aktuella kunskapsläget är. Det finns rätt många olika teorier som inte alltid stämmer så bra överens med varandra, så ska man säga det som är någorlunda säkert blir det inte så mycket. Men man kan förstås göra en lång beskrivning som diskuterar olika alternativa teorier.

En annan variant som kan vara ganska bra, men snarare som komplement till, än ersättning för, beskrivningar kan vara att ett antal sinsemellan ganska olika aspergare får göra varsin beskrivning av sig själva, som ett sätt att konkretisera båda olika AS-drag och problem och ge en bild av den stora variation som finns. Sådana beskrivningar kan naturligtvis vara anonyma.

Kvasir skrev:Vad nu det aktuella kunskapsläget är. Det finns rätt många olika teorier som inte alltid stämmer så bra överens med varandra, så ska man säga det som är någorlunda säkert blir det inte så mycket. Men man kan förstås göra en lång beskrivning som diskuterar olika alternativa teorier.

Menade nog inte utifrån teorier, utan utifrån empiriska data. Det finns ju numera rätt mycket kring bredden på autismspektrum (extremt heteogent), den genetiska bakgrunden, och inte minst en hel del utifrån studier av olika behandlingsmetoder. Sedan kan man iofs gärna tolka in fynden utifrån neurodiversity för att få en mer positiv bild. Detta skulle nog bli mer trovärdigt än att bara ta upp en massa positiva drag som någon gärna vill koppla ihop med AS.

Kvasir skrev:En annan variant som kan vara ganska bra, men snarare som komplement till, än ersättning för, beskrivningar kan vara att ett antal sinsemellan ganska olika aspergare får göra varsin beskrivning av sig själva, som ett sätt att konkretisera båda olika AS-drag och problem och ge en bild av den stora variation som finns. Sådana beskrivningar kan naturligtvis vara anonyma.

Visst, det är nog oxå en bra idé.

rdos skrev:Menade nog inte utifrån teorier, utan utifrån empiriska data. Det finns ju numera rätt mycket kring bredden på autismspektrum (extremt heteogent), den genetiska bakgrunden, och inte minst en hel del utifrån studier av olika behandlingsmetoder. Sedan kan man iofs gärna tolka in fynden utifrån neurodiversity för att få en mer positiv bild. Detta skulle nog bli mer trovärdigt än att bara ta upp en massa positiva drag som någon gärna vill koppla ihop med AS.

OK, men även där finns fortfarande problemet att många studier är för små eller för dåliga för att ge några tillräckligt säkra resultat, och det går säkerligen att hitta studier som är motstridiga. Likaså har vi det gamla kära ämnet om hur man ska tolka statistiska studier, där det ofta finns en tendens att försöka tolka in kausaliteter när det bara finns korrelationer.

Hur är det med den genetiska studien som bl.a. Baron-Cohen var inblandad i, där man identifierade över 20 gener i tre olika grupper som skilde vid autism. Vet du något om den, om den verkar tillförlitlig?

Så har vi den där oerhört intressanta brittiska studien om att det skiljer i kortisolnivåer, men det var en så liten studie att den har tveksam signifikans, och skulle behöva följas upp av större studier.

Men om man skriver en längre text kan det vara värt att välja ut en del intressanta studier som inte verkar helt fel, men påpeka att det statistiska underlaget ofta är för dåligt för att säkert säga något.

Jag blev ganska imponerad senast vi var på möte i barn-habs autismkurs. De delade ut diverse informationsblad, och ett av dem var faktiskt en ganska omfattande översikt över olika alternativa teorier om autism och behandlingsmetoder med kommentarer, men inte kommentarar som enbart sablade ner teorierna, utan diskuterade tankarna bakom teorierna och vad som fanns av studier i ämnet.

KrigarSjäl skrev:Vad du tycker väger mycket lätt, rdos. Du är inte ens medlem så varför ska vi lyssna på dig?

Att någon inte är medlem gör ju inte att denne har varken sämre eller bättre av någonting, såsom fakta eller åsikter i varken sämre eller bättre format.

Som oss alla så säger också rdos kloka saker.

Många verkar ha en nidbild av aspergers, även bland folk som gör utredningar i vården. Kan inte OA gå ut och informera om att man inte måste vara väldigt autistisk för att ha aspergers?

Ja Tonic, jag håller med. Det borde vara en självklar del i vårt kommande arbete med att informera. Jag tror det kommer.

Det finns redan någon eller kanske flera(?) som informerar om detta och mycket mer. Bland annat Torbjörn Anderson från Andet utbildning och förlag.

Låter inte som någon bra idé. I kommande DSM kommer ju antagligen aspergers att helt tas bort, och alltsammans kommer att handla om autismspektrum. Att försöka markera ett vi-dom revir då låter inte som någon gångbar filosofi.

Bättre då att informera om att autismspektrum innehåller allt ifrån gravt handikappade, till människor som man öht inte kan se att de har autistiska drag, framförallt genom att de anpassat sig väldigt väl.

Som sagt, dina ord väger lätt i OA-sammanhang.

Lär inte uppåt 10% av befolkningen ha autistiska drag?

Nu får vi väl se hur DSM-V påverkar svenska förhållanden och ICD. Om det är så som det verkar enligt den andra tråden jag startade om olika diagnoskriterier, så verkar det vara så att diagnoser formellt ska anges enligt ICD i Sverige. I de fall man använder DSM så omkodar man tydligen till motsvarande ICD-kod i journaler etc.

Då uppstår ett antal intressanta frågor. Kommer ICD följa efter DSM? Om inte så kommer AS och andra varianter finnas kvar som officiella diagnoser i Sverige. Att tillämpa DSM-V skulle då bli märkligt, och troligt är att de som väljer att utgå från DSM då fortsätter använda DSM-IV, för att de koderna går att överföra lätt till ICD.

Om däremot ICD så småningom följer efter DSM, vilket förmodligen kommer dröja betydligt längre, så hamnar saken i annat läge.

Oavsett vilket så håller jag med om att OA gärna bör informera allmänt om hela autismspektrum även om OA i sin verksamhet inriktar sig på en mindre del av detta spektrum. Även om begreppet asperger skulle försvinna även ur ICD så kommer det finnas anledning att specificera närmare än bara ASD i många fall, och OAs verksamhet kommer då rimligen fortfarande inrikta sig på det som i nuläget kallas AS, HFA och liknande. Inget hindrar ju att man fortsätter använda begreppet asperger även om det försvinner som specifik diagnos.