Det här känns mkt trevligare att diskutera än mitt tidigare ämne.....

I söndags råkade jag ut för en trevlig men oväntad sak. Jag tror man kan kalla det för en slags flört. Iaf! Vi hade haft genrep inför en konsert. Jag hade precis diskuterat en sak med dirigenten och är på väg att gå. Då har han ner alla sina noter på golvet med sin penna. I efterhand har jag börjat misstänka att han gjorde det med flit, iaf......

Noterna hamnar precis framför mig och helt naturligt böjer jag mig fram för att ta upp dem. Jag hinner dock bara med en not för han är snabbare än mig. Det är precis när jag ska räcka över den not jag tog upp som våra händer nuddar vid varandra. Instinktivt försöker jag rycka till mig min hand och tänker först ta bort den. Men han verkar inte lika rask i sina rörelser. Så för att retas lite håller jag kvar min hand. Och då trycker han sina fingrar mot mina knogar. Vi står säkert så i ngn minut. Bredvid varandra...... Efteråt tackar han med i mina öron mkt värme i rösten. Jag gissar för noten. Men han tackade inte direkt när jag först gav honom den. Vilket skulle varit naturligt. Ingen annan ser för dels är noter ivägen och dels är folk på väg ut ur rummet vi var i.

Personligen tycker jag att beröring av andras händer kan kännas mkt starkt och djupt. Särskilt om det är ngn som attraherar en. Men vad tycker ni? Är detta fråga om en flört eller bara ren tillfällighet. Han är snygg & mkt trevlig, det är han. Men han har en jättetrevlig fru och 2 barn så jag är egentligen inte intressrad. Men om han nu är gift, varför gör han så här då? Stundens ingivelse?

Sådant här kan jag verkligen gå och grubbla över ibland. Även speciella ögonkontaktstillfällen kan jag uppfatta som flört. Är jag helt fel ute? Vad tycker ni???

Ja nog flirtade han med dig lite herr dirigenten. Det var nog inget allvarligt menat men han visade att han gillar dig och uppskattar din närhet. Men eftersom han har fru och barn så får man väl hoppas att den lilla charmanta incidenten var en engångsföreteelse. Lite taktkänsla får man väl räkna med av en dirigent?

Han gillar dig!

Glimma skrev:Vi står säkert så i ngn minut.

Det låter nästan läskigt ju

Det lät tillräckligt tydligt för att till och med jag skulle fatta vad det var fråga om.

Jag tolkar det som om att han vill träffa dig på tu man hand, men, jag rekommenderar dig att inte nappa på kroken och bli en älskarinna till honom så att han bedrar sin fru, det kan aldrig sluta väl!

Tusen tack! Då misstolkade jag inte ngt den här gången iaf .... Nej jag tolkar det i första hand som en engångsgrej ! Fast lite fundersam blir man ju.... Men det är mest roligt ! Och inget jag tänker förstora upp. eller uppmuntra..Han har ofta känts som om han håller igen ngt när han pratar med mig eller vi är i närheten av varandra. Ibland nästan som att han inte tycker om mig. Fast jag har oxå tolkat det som att han är försiktig. Vilket ju han bör vara. Han vet förresten om min diagnos. Lika bra för om han ska vara min dirigent åren framöver så är det bra om han känner till mina problem. Ifall konstiga situationer skulle upsptå! Men nu var det ju han som gjorde den situationen konstig !

PS. har egentligen mina känslor för ngn annan också, så det är nog ingen större risk att det blir mer än så här.....Men man vet ju aldrig !

Miche har nog rätt, det där med otrohet gör att folk blir väldigt ledsna eller förbannade och i vissa fall dödar varandra, så man ska nog passa sig för att syssla med det.

Den förfärlige snömannen skrev:Miche har nog rätt, det där med otrohet gör att folk blir väldigt ledsna eller förbannade och i vissa fall dödar varandra, så man ska nog passa sig för att syssla med det.

Jag hatar själv otrohet så det skulle aldrig falla mig in att medvetet uppmuntra & tycker inte heller jag har gjort det.....alls. Men visst blir man ändå glad. Dessutom finns det ju barn med i bilden, vilket är ännu en anledning till att hålla sig undan. Dem vill jag inte skada el. ha att göra med. Och smickrad det blir man. Kom ihåg.... det var trots allt han som började. jag tänker göra vad jag kan till att inte krångla till min tillvaro.....men som sagt bra att få höra era åsikter.

kakmonstret skrev:Ja nog flirtade han med dig lite herr dirigenten. Det var nog inget allvarligt menat men han visade att han gillar dig och uppskattar din närhet. Men eftersom han har fru och barn så får man väl hoppas att den lilla charmanta incidenten var en engångsföreteelse. Lite taktkänsla får man väl räkna med av en dirigent?

Det där med taktkänsla var bara för bra hahaha ! Nej och jag tror ju som du att inte var ngt allvarligt menat. Men ville dubbelkolla det med mina gelikar här på forumet så man inte gör bort sig.

Glimma skrev:

kakmonstret skrev:Ja nog flirtade han med dig lite herr dirigenten. Det var nog inget allvarligt menat men han visade att han gillar dig och uppskattar din närhet. Men eftersom han har fru och barn så får man väl hoppas att den lilla charmanta incidenten var en engångsföreteelse. Lite taktkänsla får man väl räkna med av en dirigent?

Det där med taktkänsla var bara för bra hahaha ! Nej och jag tror ju som du att inte var ngt allvarligt menat. Men ville dubbelkolla det med mina gelikar här på forumet så man inte gör bort sig.

Jag tyckte historien var lite rolig. Önskar någon dam kunde "tappa" handväskan eller så framför mig nästa gång på stan. Men när de ser mig drar dem den snarare åt sig *fniss* Närå...

Killar kan bli konstiga inför tjejer de gillar. Lite aviga och så. Han har väl gillat dig en tid men samvetet gnager nog. Så han är avvisande i stället.
Men i fortsättningen får han hålla noterna i styr!

Hihi tack för att du gillade mitt lilla skämt

För att krångla till det lite så kan vi konstatera att vi inte vet något om vilken typ av förhållande han och frun har. Det kanske är ok med en liten flirt. Jag tycker att de får ta ansvar för sitt förhållande, det är inte Glimmas uppgift. Men jag kan hålla med om att för det mesta blir det nog ganska bökigt. Sen kanske det blir lite som att prassla med chefen (om dirigenten nu har den rollen) och det brukar inte vara så lyckat.

Sigge du har bra poäng i det du skriver.

Det lite pinsamma i det hela var att jag dagen innan behövde meddela honom en sak per mail. I ett PS skrev jag att det var så himla bra att just han blivit vår dirigent. Han svarade inte på det mailet förräns idag och han brukar vara snabb på att svara. Vet inte om han tolkat in ngt. Så jag vet inte om han hade läst det innan. Vi har nämligen haft en samarbete med vår grannförsamling och den dirigenten har varit rätt dålig och det har varit dålig uppslutning i kören inför dessa samövningar. Därför tänkte jag bara ge min dirigent en uppmuntránde komplimang som jag hade tänkt ge länge, men inte hittat ngt bra tillfälle fram tills nu. Jaja! Gjort är gjort och han verkar ju gilla mig ändå..... Det är så svårt att veta när man kan säga det man tänker och inte. Jag tyckte inte det var en så farlig komplimang, men men.

Det kanske göra att det blir ännu trevligare att gå till kören även om det inte blir mer än en förlängd beröring. Om du står ut med att det stannar vid det.

Jag ser gärna att det stannar här.... alltså att det inte blir ngt mera så det kan jag nog stå ut med. Men lite konstigt kommer det att vara att gå på kören nästa gång förstås.

Jag håller tummarna för dig att det ska gå bra.

Om han ger mer inviter så får du berätta försiktigt att du inte är intresserad, inte minst eftersom ni kommer att ha en fortsatt relation i och med att han är din dirigent.

Du bör däremot kanske berätta att du tycker om honom som person och gärna vill att han fortsätter att dirigera dig och, om det passar dig, att han gärna får vara din vän!

Se upp & var försiktig är det enda jag säger.

Det är inte alltid lätt att veta när man ska säga vad man tänker och när man inte ska göra det. Ibland ångrar man sig att man inte bet sig i tungan men sagt är sagt..