Forumet hjälper?
44 inlägg
• Sida 1 av 2 • 1, 2
Forumet hjälper?
Jag kan känna att forumet har hjälpt mig att utvecklas, eller att hitta tillbaka till mig själv(?) Svårt egentligen att sätta namn på det hela, men jag har väldigt länge varit för naiv. Umgåtts med fel människor, och dragits in i situationer som inte känts bra för mig. Men på något konstigt vis kan jag känna att jag blivit tuffare sen jag började läsa på forumet (och nu också börjat skriva). Det är som om jag inte längre är lika snäll mot folk, börjat hävda mig själv och säger vad jag behöver och tycker. Sammantaget har jag blivit ärligare mot mig själv, och är inte lika brydd om att vara till lags eller anpassa mig till andra människor/situationer.
Senast redigerad av Tonic 2011-05-05 0:24:46, redigerad totalt 1 gång.
Så skoj. Grattis! Jag känner att forumet hjälpt" mig ibland. Skriver av mig, får råd om vissa saker samt avkopplande ibland samt lite rensar hjärnan från annan för en stund. ärligt talat, tycker jag att du skriver klokt och bra hittills.
Senast redigerad av sommar 2011-05-05 0:24:46, redigerad totalt 1 gång.
Tycker att forumet har fått mig att förstå mycket av mina problem. Däremot tycker jag att jag mår betydligt sämre för tillfället. Det beror på att mycket som jag förtränger i vardagen, kommer upp när jag läser i de olika trådarna. Men på sikt tror jag att det kommer att hjälpa mig, att jag får en bättre förståelse för mina problem. Bland annat insåg jag inte vilka stora problem jag hade att tolka den sociala koden hos andra människor. Det är som att vara färgblind, om man är det vet man inte om det, om ingen upplyse en. Men när det gäller ta tolka människor är det ingen som förklarar hur man tolka andra människor.
Senast redigerad av lasseivägen 2011-05-05 0:24:53, redigerad totalt 1 gång.
- lasseivägen
- Inlägg: 4798
- Anslöt: 2009-07-20
- Ort: På havet kaparkapten inte Rövare
Forumet innebär förvisso en social skolning. Man kan köra sitt race tills man kört in i väggen och då inser man att vissa förändringar behövs. Så är det ju också IRL.
Forum är på många sätt svårare än IRL då kroppspråket saknas. Det blir mycket lättare att missförstå någon eller att tycka illa om någon. Det har tagit tid för mig att inse att jag inte ska bli irriterad på en provokativ avatar eller dumt namn och att jag måste inse att jag har väldigt lätt för att misstolka personer av den anledningen. Insikt tar tid.
Forum är på många sätt svårare än IRL då kroppspråket saknas. Det blir mycket lättare att missförstå någon eller att tycka illa om någon. Det har tagit tid för mig att inse att jag inte ska bli irriterad på en provokativ avatar eller dumt namn och att jag måste inse att jag har väldigt lätt för att misstolka personer av den anledningen. Insikt tar tid.
Senast redigerad av Debbido 2011-05-05 0:24:53, redigerad totalt 1 gång.
Härligt att höra Tonic
Kommunikation i realtid är inte min grej.
För mig är det tvärtom, det är skönt att slippa "tolka" kroppsspråket, att i lugn o ro få ta in det skrivna.Debbido skrev:Forum är på många sätt svårare än IRL då kroppspråket saknas.
Kommunikation i realtid är inte min grej.
Senast redigerad av ufo 2011-05-05 0:24:53, redigerad totalt 1 gång.
Får det också lättare i text än irl.
Man slipper ju gissa tycker jag, text är oftast mer exakt än prat.
Däremot har det varit tämligen lätt på träffarna.
Det har faktiskt gjort mig mer bekväm i andra samanhang med, liksom "relaxed", inte så speedad, har insett att man inte behöver svara omedelbart.
Fast i en hetsig situation är direkta svar ruskigt effektiva och folk som vill sätta sig på en sätter sig inte på en då.
Vad som sägs är mindre viktigt, bara det går snabbt men bäst effekt om det även är korrekta saker man säger.
Man slipper ju gissa tycker jag, text är oftast mer exakt än prat.
Däremot har det varit tämligen lätt på träffarna.
Det har faktiskt gjort mig mer bekväm i andra samanhang med, liksom "relaxed", inte så speedad, har insett att man inte behöver svara omedelbart.
Fast i en hetsig situation är direkta svar ruskigt effektiva och folk som vill sätta sig på en sätter sig inte på en då.
Vad som sägs är mindre viktigt, bara det går snabbt men bäst effekt om det även är korrekta saker man säger.
Senast redigerad av nano 2011-05-05 0:24:53, redigerad totalt 1 gång.
ufo skrev:Härligt att höra TonicFör mig är det tvärtom, det är skönt att slippa "tolka" kroppsspråket, att i lugn o ro få ta in det skrivna.Debbido skrev:Forum är på många sätt svårare än IRL då kroppspråket saknas.
Kommunikation i realtid är inte min grej.
Håller med.
När jag försöker beskriva i tal slår ofta hjärnan knut på sig och ut ur munnen kommer något helt annat än det som var tänkt.
När man skriver kan man ju se om formuleringen övernsstämmer med det som var tänkt, och korrigera.
Senast redigerad av lasseivägen 2011-05-05 0:24:53, redigerad totalt 1 gång.
- lasseivägen
- Inlägg: 4798
- Anslöt: 2009-07-20
- Ort: På havet kaparkapten inte Rövare
Ja forumet är kanonbra på många sätt. Här får man perspektiv på saker och ting när det behövs. Och man lär sig när det är dags att säga ifrån och inte. Alltid bra att höra andras åsikter även om man inte alltid, förstås, håller med. Man får någonstans att skriva av sig med personer som har samma diagnoser och förstår på ett annat sätt.
Senast redigerad av Glimma 2011-05-05 0:24:53, redigerad totalt 1 gång.
Jag har fått fler vänner än jag någonsin hade haft förut sedan jag hittade folk av min egen sort här på forumet. Efter en tids "lurkande" lade jag upp användarkonto och började skriva för tre år sedan idag, en "födelsedag" jag firar med stor glädje!
Senast redigerad av Pemer 2011-05-05 0:24:53, redigerad totalt 1 gång.
Jag har fler vänner på nätet än IRL. Jag måste anstränga mig så mycket IRL för att tolka vad som sägs och inte sägs. Dessutom måste jag stänga ute kringbruset, och det är inte så enkelt. Jag brukar vara helt slut efter t ex fika med mina vänner. Därmed inte sagt att jag inte gillar att t ex fika med mina irl-kompisar. Det tar bara så ENORMT mycket energi.
Jag kom till det här forumet alldeles efter min diagnos. En diagnos som kom som en blixt från klar himmel. Visst har jag alltid varit udda och uppfyllt kraven för en asperger-diagnor sedan jag var en tvärhand hög men att acceptera det är en annan sak.
För att undvika missförstånd kan man använda sig av smilies. Då uppstår förhoppningsvis inte så mycket tvetydigheter.
Jag kom till det här forumet alldeles efter min diagnos. En diagnos som kom som en blixt från klar himmel. Visst har jag alltid varit udda och uppfyllt kraven för en asperger-diagnor sedan jag var en tvärhand hög men att acceptera det är en annan sak.
För att undvika missförstånd kan man använda sig av smilies. Då uppstår förhoppningsvis inte så mycket tvetydigheter.
Senast redigerad av Juddy 2011-05-05 0:24:53, redigerad totalt 1 gång.
Juddy skrev:Jag måste anstränga mig så mycket IRL för att tolka vad som sägs och inte sägs. Dessutom måste jag stänga ute kringbruset, och det är inte så enkelt. Jag brukar vara helt slut efter t ex fika med mina vänner. Därmed inte sagt att jag inte gillar att t ex fika med mina irl-kompisar. Det tar bara så ENORMT mycket energi.
Är det här något som de flesta med aspergers har problem med?
Senast redigerad av Tonic 2011-05-05 0:24:53, redigerad totalt 1 gång.
Tonic skrev:Juddy skrev:Jag måste anstränga mig så mycket IRL för att tolka vad som sägs och inte sägs. Dessutom måste jag stänga ute kringbruset, och det är inte så enkelt. Jag brukar vara helt slut efter t ex fika med mina vänner. Därmed inte sagt att jag inte gillar att t ex fika med mina irl-kompisar. Det tar bara så ENORMT mycket energi.
Är det här något som de flesta med aspergers har problem med?
Vet inte om det gäller de flesta. Men gott o väl MÅNGA.
Senast redigerad av ufo 2011-05-05 0:24:53, redigerad totalt 1 gång.
Kroppsspråk, vad är det? (ironisk)
Eftersom jag inte kan tolka det (tittar sällan på folk) så saknar jag det inte här.
Jag har också haft hjälp av forumet. Att äntligen hitta folk som liknar en själv känns som en lättnad. Jag har börjat tycka att det inte är något större fel på mig själv tack vare det. Vi är ju så många som har ett liknande sätt att vara och vilka kloka och trevliga människor vi verkar vara i allmänhet!
Eftersom jag inte kan tolka det (tittar sällan på folk) så saknar jag det inte här.
Jag har också haft hjälp av forumet. Att äntligen hitta folk som liknar en själv känns som en lättnad. Jag har börjat tycka att det inte är något större fel på mig själv tack vare det. Vi är ju så många som har ett liknande sätt att vara och vilka kloka och trevliga människor vi verkar vara i allmänhet!
Senast redigerad av svartamolnet 2011-05-05 0:24:53, redigerad totalt 1 gång.
- svartamolnet
- Inlägg: 1232
- Anslöt: 2009-09-25
Pemer skrev:Jag har fått fler vänner än jag någonsin hade haft förut sedan jag hittade folk av min egen sort här på forumet. Efter en tids "lurkande" lade jag upp användarkonto och började skriva för tre år sedan idag, en "födelsedag" jag firar med stor glädje!
GRATTIS!
[img]http://www.postimage.org/templates/images/smiley/greetings/5.gif[/img]
Senast redigerad av AAA 2011-05-05 0:24:53, redigerad totalt 1 gång.
ufo skrev:Tonic skrev:Juddy skrev:Jag måste anstränga mig så mycket IRL för att tolka vad som sägs och inte sägs. Dessutom måste jag stänga ute kringbruset, och det är inte så enkelt. Jag brukar vara helt slut efter t ex fika med mina vänner. Därmed inte sagt att jag inte gillar att t ex fika med mina irl-kompisar. Det tar bara så ENORMT mycket energi.
Är det här något som de flesta med aspergers har problem med?
Vet inte om det gäller de flesta. Men gott o väl MÅNGA.
Det verkar väldigt jobbigt. Ungefär som om hjärnan måste tolka allting manuellt tänker jag? För egen del tror jag att tolkandet går automatiskt.
Senast redigerad av Tonic 2011-05-05 0:24:53, redigerad totalt 1 gång.
Det är ofta skillnaden med mycket av allt sådan, ja. Att det tolkandet vanligen går automatiskt för icke aspergare, medan hjärnan just måste tolka allting manuellt för aspergare.
Senast redigerad av Pemer 2011-05-05 0:24:53, redigerad totalt 1 gång.
Jag blev förvisso precis medveten om att detta forum existerar men jag förstår situationen du, Tonic, beskriver. I cirka 15 år har jag levt efter alla dessa sociala regler jag aldrig förstått mig på och hela tiden intalat mig själv att så som jag mår och känner inför dessa, så är det för precis alla.
Det är på senare år som jag har börjat ifrågasätta huruvida det faktiskt är "normalt" att bli så mentalt utmattad av det vardagliga sociala liv som skola och arbete har givit/ger att jag i vissa perioder funderar på om det är värt att fortsätta leva.
När jag ramlade över information om Aspergers syndrom så tappade jag hakan i lättnad och fascination över att det faktiskt finns svart på vitt något som beskriver det jag aldrig kunnat förklara själv.
Jag är ganska omtumlad och håller fortfarande på att smälta all information jag tagit del av men det är inget annat än ett sjumilakliv i rätt riktning för min del - Jag har redan börjat leva som mitt rätta jag och för första gången accepterat det oavsett vad min omgivning tycks tycka.
Att skriva ett sådant här långt inlägg i ett forum är ett exempel på något jag aldrig skulle ha gjort förut. Det känns så jävla skönt att inte ens behöva låtsas skämmas över att säga att det här forumet känns som mitt nya hem.
*Edit: Jag är snart 20 år fyllda men det var i femårsåldern mina besvär började. Anade att det kunde misstolkas.
Det är på senare år som jag har börjat ifrågasätta huruvida det faktiskt är "normalt" att bli så mentalt utmattad av det vardagliga sociala liv som skola och arbete har givit/ger att jag i vissa perioder funderar på om det är värt att fortsätta leva.
När jag ramlade över information om Aspergers syndrom så tappade jag hakan i lättnad och fascination över att det faktiskt finns svart på vitt något som beskriver det jag aldrig kunnat förklara själv.
Jag är ganska omtumlad och håller fortfarande på att smälta all information jag tagit del av men det är inget annat än ett sjumilakliv i rätt riktning för min del - Jag har redan börjat leva som mitt rätta jag och för första gången accepterat det oavsett vad min omgivning tycks tycka.
Att skriva ett sådant här långt inlägg i ett forum är ett exempel på något jag aldrig skulle ha gjort förut. Det känns så jävla skönt att inte ens behöva låtsas skämmas över att säga att det här forumet känns som mitt nya hem.
*Edit: Jag är snart 20 år fyllda men det var i femårsåldern mina besvär började. Anade att det kunde misstolkas.
Senast redigerad av Ualim 2011-05-05 0:24:53, redigerad totalt 2 gånger.
Välkommen Ualim!
Grattis Pemer!
Jag "fyllde" år igår upptäckte jag när jag läst ditt inlägg...
Pemer skrev:Efter en tids "lurkande" lade jag upp användarkonto och började skriva för tre år sedan idag, en "födelsedag" jag firar med stor glädje!
Grattis Pemer!
Jag "fyllde" år igår upptäckte jag när jag läst ditt inlägg...
Senast redigerad av Miche 2011-05-05 0:24:53, redigerad totalt 1 gång.
Återgå till Att leva som Aspergare