Dead Again - thriller i två tidsepoker med Emma Thompson och Kenneth Branagh. Tror den räknas som engelsk.

Nil by Mouth, Young Poisoners Handbook, Ängeln på Sjunde Trappsteget.

Edit; Hur kunde jag glömma LITTLE VOICE

Glimma skrev:

skogsmulla skrev:Jag har en förkärlek till brittisk film och humorserier. Är jag ensam om detta? Hoppas inte. Är det någon som kan tipsa om lite brittisk film här? med betoning på Brittisk film?

Harry Potter filmerna! Shakespearstolkningarna! Mycket väsen för ingenting, Shakespeare in love, Morden i Midsomer, Stolthet & fördom den förra versionen, den senaste är inget bra, Förnuft & känsla..... Miss Murple, är det deckare eller film öht du är ute efter? Love Actually, Bridget Jones filmerna.

Inte deckare eller polisfilmer, allt annat är mer av intresse.

Lakrits skrev:Get Carter.

Lysande film om man väljer att ha Michael Caine i huvudrollen (1971), mindre bra bakfyllefilm om man hellre ser afasiambassadören Sylvester Stallone som Jack Carter (2000). Fast i det senare fallet är ju filmen omstöpt i en amerikansk tennsoldatform och kan knappast kallas kaledonisk ("brittisk" bortbytt p.g.a. allitterationsskäl).

Afasiambassadör my ass!

För er som inte visste det kan jag tala om att Stallone är det fattiga, mobbade barnet med konstigt namn och talfel från Hells Kitchen som tog revansch. Vid förlossningen drogs han ut med sugklocka, vilket skadade nerver i ansikte och talorgan. På ett fattigmanssjukhus.
Stallone står för revansch och inte "dumskalle med muskler", försök själv att skriva filmmanus som ger 100-tals miljoner dollar.
Men det är väl lag på att man måste ogilla Stallone om man är en mellanmjölkssvensk uppväxt med fruktstund i trygga villaområdet...


Det torde vara uppenbart för alla att Stallone är bättre på att spela hårding än gentlemannen Michael Caine.

Kvasir skrev:

alfapetsmamma skrev:Saving Grace?

Ja, den måste det vara. Kollade på imdb, och det stämmer bra.

(Lät bli att säga nåt om att en amerikansk eller fransk film skulle ha svårt att vara brittiskt charmig, även om den var charmig i sig...)

Point taken.

Men det är något speciellt med just brittisk film. Andra kan göra väldigt bra film, men det finns något speciellt charmigt med många brittiska filmer som inte har någon motsvarighet på andra håll. Det finns många brittiska filmer som strikt sett inte är särskilt speciella, men som ändå blir bra just pga. skådespeleriet och denna brittiska charmighet. Saving Grace, till exempel.

Jag förstod vad du menade, jag kunde bara inte motstå aspie-humorn i att påpeka det jag påpekade.

alfapetsmamma skrev:Jag förstod vad du menade, jag kunde bara inte motstå det aspie-humorn i att påpeka det jag påpekade.

Jag har full förståelse. Du gjorde ungefär vad jag kunde ha gjort i samma situation.

Kvasir skrev:

alfapetsmamma skrev:Jag förstod vad du menade, jag kunde bara inte motstå det aspie-humorn i att påpeka det jag påpekade.

Jag har full förståelse. Du gjorde ungefär vad jag kunde ha gjort i samma situation.

Och just därför kunde jag göra det. Ibland är det kul med lite klubb för inbördes om inte beundran så iaf intern humor eller förståelse.

Sorry for OT, trådstartare!!

KrigarSjäl skrev:

Lakrits skrev:Get Carter.

Lysande film om man väljer att ha Michael Caine i huvudrollen (1971), mindre bra bakfyllefilm om man hellre ser afasiambassadören Sylvester Stallone som Jack Carter (2000). Fast i det senare fallet är ju filmen omstöpt i en amerikansk tennsoldatform och kan knappast kallas kaledonisk ("brittisk" bortbytt p.g.a. allitterationsskäl).

Afasiambassadör my ass!

För er som inte visste det kan jag tala om att Stallone är det fattiga, mobbade barnet med konstigt namn och talfel från Hells Kitchen som tog revansch. Vid förlossningen drogs han ut med sugklocka, vilket skadade nerver i ansikte och talorgan. På ett fattigmanssjukhus.
Stallone står för revansch och inte "dumskalle med muskler", försök själv att skriva filmmanus som ger 100-tals miljoner dollar.
Men det är väl lag på att man måste ogilla Stallone om man är en mellanmjölkssvensk uppväxt med fruktstund i trygga villaområdet...


Det torde vara uppenbart för alla att Stallone är bättre på att spela hårding än gentlemannen Michael Caine.

eftersom Stallone inte är brittisk så ser jag inte hur detta hör hemma här.
Lakrits skrev om den brittiska filmen och jämförde med den omgjorda.

och helt off topic.. Stallone kommer alltid vara en dansande naken man för mig efter jag som ung såg Italian stalion(the party at kitty and stud's som den hette först)
http://www.imdb.com/title/tt0065904/
Jag kan inte ta den mannen seriöst efter detta. För andra är han rocky, för mig är han alltid sunkig mjukporr.

En riktigt underhållande Brittisk film är Trångt i kistan som den heter på Svenska (Death at a funeral på engelska) dock är detta ett sammarbete mellan flera länder men utspelar sig i England. regissör och författare är dock britter.

KrigarSjäl skrev:

Lakrits skrev:Get Carter.

Lysande film om man väljer att ha Michael Caine i huvudrollen (1971), mindre bra bakfyllefilm om man hellre ser afasiambassadören Sylvester Stallone som Jack Carter (2000). Fast i det senare fallet är ju filmen omstöpt i en amerikansk tennsoldatform och kan knappast kallas kaledonisk ("brittisk" bortbytt p.g.a. allitterationsskäl).

Afasiambassadör my ass!

För er som inte visste det kan jag tala om att Stallone är det fattiga, mobbade barnet med konstigt namn och talfel från Hells Kitchen som tog revansch. Vid förlossningen drogs han ut med sugklocka, vilket skadade nerver i ansikte och talorgan. På ett fattigmanssjukhus.
Stallone står för revansch och inte "dumskalle med muskler", försök själv att skriva filmmanus som ger 100-tals miljoner dollar.
Men det är väl lag på att man måste ogilla Stallone om man är en mellanmjölkssvensk uppväxt med fruktstund i trygga villaområdet...


Det torde vara uppenbart för alla att Stallone är bättre på att spela hårding än gentlemannen Michael Caine.

Ah... Det påminner mig. Stallone har figurerat i porrfilm också. Jag gissar att det är de filmerna du refererar till?

För övrigt har afasi ingenting med intelligens att göra. Som väldigt intelligent (du ger det intrycket) skåning, torde det vara klart som korvspad

En härlig TV-serie: Heartbeat (svensk titel Tillbaka till Aidensfield).

Shooting Fish är en riktig feelgood-rulle.
Barry Lyndon är ett Kubrickmästerverk som är filmat under naturliga ljusförhållanden.

skogsmulla skrev:En riktigt underhållande Brittisk film är Trångt i kistan som den heter på Svenska (Death at a funeral på engelska) dock är detta ett sammarbete mellan flera länder men utspelar sig i England. regissör och författare är dock britter.

Slutet på den här rullen är helt obetalbart kan jag säga!

KrigarSjäl skrev:

barracuber skrev:Söker namnet på en engelsk serie med bl a Jimmy Nail från 80-talet som handlar om ett gäng arbetslösa byggjobbar som jobbar som gästarbetare i Tyskland. Den fick en uppföljare för några år sedan.

Kommer inte ihåg namnet, men i den senare var de väl i Kuba?

Läste precis om Jimmy Nail på wikipedia och seriens originalnamn är Auf Wiedersehen, Pet. ("Pet" betyder ungefär "gumman" eller "raring"). Den svenska titeln var (ungefär) Vin, kvinnor och tegel. Den har gjorts i tre omgångar, den första kom 1983. Den första utspelar sig i Tyskland, det kan stämma att nån av de andra utspelas i Kuba.

barracuber skrev:Den jag tänkte på heter Whoops Apocolypse och är en halvlyckad drift med kalla kriget med bland annat Rik Mayall, John Cleese och Alexei Sayle.

Det där var länge sedan! Jag minns en TV-serie först, på svensk tv, halvsent på fredagskvällar, tror jag, mitten/slutet av 80-talet någon gång, och sedan en långfilm jag hittade och hyrde, några år senare. Som jag knappt minns.

En engelsk film jag som släkt- och släktforskningsintresserad måste rekommendera är "Kind hearts and coronets" ("Sju hertigar" på svenska) från 1949, med den sedermera Sir Alec Guinness i sju roller som olika medlemmar av samma högadliga släkt.

woho!! Rik Mayall från Bottom och The young ones (Hemma värst på svenska) Brittiska komediserier är underbara!!

Helt hysteriskt (Absolutely fabulous på engelska) är även det en helt underbar humorserie.

Vicar from dibley (osäker på stavning) är ännu en till riktigt härlig serie.

Father Ted även den är totalt underbar

Underbara Ivanhoe & robin hood finns ju i massor av versioner.

Death at a Funeral är en riktig rolig film, en av mina favoritkomedier. Alan Tudyk är underbar i den filmen! Och så klart den hypokondriska Howard. Klassiska: "Everything's so fucking green", från Uncle Alfie. Underbar film.

Glimma: Underbara historier! "Ivanhoe" från 1982 är en av mina favoriter när det kommer till riddarfilmer.

UK är har många bra skådespelare och behagligare engelska.

barracuber skrev:Angel Heart - om den räknas som engelsk? (Rourke, de Niro)
The Rutles - parodin på Beatles

Fler tv-serier:

The Flame Trees of Thika - EDIT: barn/ungdomsserie som utspelar sig i Afrika under förra sekelskiftet
Jeeves and Wooster
Mr Bean
Apocalypse Now
The Office - den engelska förstås

Jag stryker Angel Heart självmant. Det enda som möjligen kan vara engelskt med den är att regissören Alan Parker är Londonfödd. Annars är det en rätt ok film om man gillar Rourke i sina bättre stunder och Robert de Niro.

barracuber skrev:

KrigarSjäl skrev:

barracuber skrev:Söker namnet på en engelsk serie med bl a Jimmy Nail från 80-talet som handlar om ett gäng arbetslösa byggjobbar som jobbar som gästarbetare i Tyskland. Den fick en uppföljare för några år sedan.

Kommer inte ihåg namnet, men i den senare var de väl i Kuba?

Läste precis om Jimmy Nail på wikipedia och seriens originalnamn är Auf Wiedersehen, Pet. ("Pet" betyder ungefär "gumman" eller "raring"). Den svenska titeln var (ungefär) Vin, kvinnor och tegel. Den har gjorts i tre omgångar, den första kom 1983. Den första utspelar sig i Tyskland, det kan stämma att nån av de andra utspelas i Kuba.

Detta är tydligen allra första scenen där Oz (Jimmy Nail) medverkar. Nästan en liten ministandup när han tvingas strippa för engelska tullen!

"Yi know the reason I left this country in the first place. didn't you, huh?
I'll tell ya. In a word: Margaret Bloody Thatcher - that's why!
When I had it I was up to here with what she created!
Bloody wasteland!
..."

Inte helt enkelt skriva ner hans Newcastledialekt (<a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Geordie">geordieaccent</a>)

Keeping Up Appearances Skenet bedrar är en härligt sjuk komediserie!

Miche skrev:Keeping Up Appearances Skenet bedrar är en härligt sjuk komediserie!

Haha... Den är ju helt underbart vrickad!

Kes - Falken (1968) - Om en pojke och hans vänskap med en falk. (Ken Loach)
Mitt namn är Joe (1998) - Medelålders man hjälper alla han kan. Av Ken Loach.
Somers Town (2008) - Samma regissör som gjorde This Is England
Hooligans (2006) - Intressant om fotbollshuliganer, masspsykos, hjärntvätt och grupptryck.
The Browning Version (1994) - Om en universitets(?)lärare och hans relation till sina elever, i synnerhet en av dem (inget bögeri).
Irina Palm (2008) - Kvinna i 50-taggen tar i brist på annat jobb som avrunkerska för att få råd till sin sonssons operation. Både rolig och gripande, inte minst hennes dräpande kommentarer till kvarterets skvallerkärringar och deras fördomar.
All Or Nothing (2002) Mike Leigs rulle om dysfunktionell familj, med farligt fet son och alkoholiserad fader.
Råttfångaren/Ratcatcher (1999) - Om en pojkes hårda uppväxt och det moraliska förfall som fattigdom kan medföra.
Harold And Maude (1971) - Fin berättelse om vänskap mellan gammal gumma och liten grabb. Cat Stevens står för filmmusiken.
Hallam Foe (2007) - En yngling undersöker omständigheterna kring moderns död.
Young Adam (2003) - Skotsk kriminaldrama.
Gods And Monsters (1998) - En ung trädgårdsmästare tar jobb hos en äldre gentleman som visar sig vara regissören bakom 30-talets Frankensteinfilmer.
Butterfly Kiss/Fjärilskyssar (1995) - Lesbisk Bonnie & Clyde?
Carla's Song (1996) - Skotsk busschaufför blir kär i en Nicaraguanska som flytt från sitt hemland.
Sweet Sixteen (2002) - Social/diskbänksrealism av Ken Loach.
Red Road (2006) - En kvinnlig övervakare får efter en genomgång av övervakningsbanden syn på mannen som rattfull kört över hennes barn. Kvinnan söker upp honom för att hämnas. Ingen ren hämndhistoria a'la Sleepers utan handlar snarare om förlåtelse och försoning.

Sedan har vi ju förstås Bondfilmerna.

Räknas irländska filmer? I så fall dessa:

Song For A Raggy Boy (2002) - Utspelar sig på en uppfostringsanstalt med sadistisk personal.
Mickybo & Me (2005) - Två grabbar på flykt undan vuxenvärlden.