Hej!

Hoj är ju Stockholmarnas slang för cykel. I södra Dalarna säger man "hoj" eller "hoj, hoj" när man menar hej.

Grummelväder är när det är gråmulet ute, antingen regnar och/eller åskar det, eller så ska sådant väder börja snart. Grummel kommer ju av något som är grumligt, d.v.s. oklart. Till exempel kaffegrummel = kaffesump. Fast kaffegrummel känner jag ingen som säger, vet inte varifrån det kommer. Men det finns på nätet i SAOL, tryckt 1929.

http://www2.saob.se/osa/index.phtml
https://svenska.se/tre/?sok=grummel&pz=1

Jag gillar dialektala ord och tar dem gärna till mig.

Vilka dialektala ord gillar du? Känner du till några ord som har flera olika betydelser? Kanske kan du några totalt obegripliga ord?

Hälsningar

Lilla Gumman

Moderator: Ersatte ej längre fungerande länk.

Söckent, däven, maé, bubba, överstyvt, styvt.
(tråkigt, lack/less/trött/uppgiven, kräftbete, kräfta, jättebra/överlägset/klockrent, bra)

Kom inte på fler just nu. Detta är nordvästra Småland och där undviker man mer än gärna bokstäverna R, D, mjukt I och mjukt Y.

Bohuslän:

VÁ de Í som va ude me kanoden?
Var det ni som var ute med kanoten?

Ekrann (vet ej stavning men det är vad jag hör)
Lite grann

Vegga
Vecka

De ble nået beddre
Det blev lite bättre

Göteborg:

Knô
Träng/knuffas (i en buss t.ex. där det är mycket folk)

Tyket
Tja, jag kan inte översätt det... det är helt enkelt tyket. "Retsamt" fast med mer allvar kanske?

Mot
Avfart från motorväg

Flô på dig
Flytta på dig

De va änna skôj
Det var "liksom" skoj (kan någon ett bättre ord för "änna"?

De va la skôj
Det var väl skoj

Värmland:

Töligt = jobbigt, tråkigt
Butta = knuffa
gör - (görbra! görmycket!) = jätte
schleten = sliten

"Mot" som Bror Duktig nämnde här vi i Värmland också.

I Sthlm kan man få punga ut 25 lakan under bordet för en lägenhet (Hoppas de som flyttade in kunde lägga riktigt fina lakan under bordet.)

I Sverige åker väl alla omkring på en räkmacka om man har det riktigt lyxigt? I Polen så sitter man som en munk i massor med smör istället.

Donken eller Gyllene Måsen som den oxå kallas verkar förlora mark till Max här i Sthlm och det uppskattar jag helt klart.

Mins pappas och mins läppsglans har jag nu hört sägas av 2 olika personer, en trend?

mondo beyondo skrev:Mins pappas och mins läppsglans har jag nu hört sägas av 2 olika personer, en trend?

Det man spontant kommer att tänka på är väl det äldre systemet, där både possessivprononomenet och huvudordet kasusböjs:

N minn pabbi
G míns pabba
D mínum pabba
A minn pabba

Efterställt possessivpronomen är dock vanligast:

N pabbi minn
G pabba míns
D pabba mínum
A pabba minn

Framförställt possessivpronomen använder man när man vill understryka att det rör sig om MIN pappa och inte någon annans.

Just pabbi slutar på -a i alla oblika kasus, så där får vi bara ett s. Dubbla s får vi däremot t.ex. i fallet minn hundur:

N minn hundur
G míns hunds
D mínum hundi
A minn hund

HGJ skrev:

mondo beyondo skrev:Mins pappas och mins läppsglans har jag nu hört sägas av 2 olika personer, en trend?

Det man spontant kommer att tänka på är väl det äldre systemet, där både possessivprononomenet och huvudordet kasusböjs:

N minn pabbi
G míns pabba
D mínum pabba
A minn pabba

Efterställt possessivpronomen är dock vanligast:

N pabbi minn
G pabba míns
D pabba mínum
A pabba minn

Framförställt possessivpronomen använder man när man vill understryka att det rör sig om MIN pappa och inte någon annans.

Just pabbi slutar på -a i alla oblika kasus, så där får vi bara ett s. Dubbla s får vi däremot t.ex. i fallet minn hundur:

N minn hundur
G míns hunds
D mínum hundi
A minn hund

Vi får faktiskt hela tre genitiv-s när possessivpronomenet är efterställt:

N hundurinn minn
G hundsins míns
D hundinum mínum
A hundinn minn

Ex: Þetta er mamma hundsins míns. = Detta är min hunds mamma.

I svenskan och norskan står substantivet i regel i bestämd form när possessivpronomenet är efterställt: min hund men hunden min. I isländskan varierar det en del mellan olika substantiv huruvida bestämd eller obestämd form används. Ofta föreligger en viss stilistisk skillnad. Vid släktskapsord är det obestämd form som gäller: faðir minn (inte faðirinn ...). (Även i svenskan kan man ju faktiskt säga far min och mor min, med substantivet i obestämd form. I norskan är vad jag förstår både faren min och far min, liksom mora mi och mor mi, möjliga.) Hundur hör däremot till de substantiv i isländskan som tillsammans med ett efterställt possessivpronomen vanligen står i bestämd form (se uppställningen ovan). I isländskan kasusböjs dessutom båda själva substantivet och den enklitiska bestämda artikeln. Den senare har vad som kallas pronominella kasusändelser, samma ändelser som possessivpronomenet. Dessa ändelser avviker ofta från substantivets. I maskulinum dativ singularis är t.ex. den pronominella ändelsen -um, medan det maskulina substantivet hundur i dat. sg. har ändelsen -i. I mask. gen. sg. är däremot den pronominella ändelsen densamma som ändelsen hos substantivet hundur, nämligen -s. Således får vi här tre genitiv-s, ett som hör till själva substantivet, ett som hör till artikeln och ett som hör till possessivpronomenet. Samma uppställning som ovan men med bindestreck före artikeln och med kasusändelserna fetstilta:

N hundur-inn minn
G hunds-ins míns
D hundi-num mínum
A hund-inn minn

Svenskan, som i större utsträckning gjort sig av med redundanta ändelser, ger substantiv i bestämd form och även hela ordgrupper ett gemensamt genitiv-s: hundens, min gamla hunds etc.

Som antytts kan de isländska exemplen jämföras med äldre svenska. Se t.ex. följande medeltida text:

http://runeberg.org/bonavent/0297.html

seandis sins rikis fordäruilse

På modern svenska: seende sitt rikes fördärvelse.

År 1729 skrivs:

http://runeberg.org/finlhist/1/0459.html

som befordrat sins Heliga Namns ähra och pris

På modern svenska: ... sitt heliga namns ...

HGJ skrev:Dubbla s får vi däremot t.ex. i fallet minn hundur:

N minn hundur
G míns hunds
D mínum hundi
A minn hund

HGJ skrev:Som antytts kan de isländska exemplen jämföras med äldre svenska. Se t.ex. följande medeltida text:

http://runeberg.org/bonavent/0297.html

seandis sins rikis fordäruilse

På modern svenska: seende sitt rikes fördärvelse.

År 1729 skrivs:

http://runeberg.org/finlhist/1/0459.html

som befordrat sins Heliga Namns ähra och pris

På modern svenska: ... sitt heliga namns ...

Beakta också tyskans meines Hundes, seines Reiches, seines heiligen Namens.

http://www.pitea.se/sv/Leva-och-Bo/Flytta-hit/Boxbehallare/10-orsaker-att-flytta-till-pitea/Pitemal/

Remidjen = bestick
Tjoller = nonsens/strunt
Nestjäla = matsäck
Löög = ljuga
Öuskeföurat = olustig
Lämmen = träningsvärk
Vhaller = svammel
Andörja = skidspår
Snåttrern = hjortron
Törrfuru vedagock = hackspett

Snabbkurs i pitemål Har inte sett denna sida förut, spännande..!

http://staff.mh.luth.se/rz/SojnataLava.html

He = sätta, ställa, lägga

(he, hedde, hett)

Ett ord jag verkligen gillar, kan användas till allt möjligt. Tycker verkligen det är synd att det inte finns i rikssvenskan.

Kuse, Kusar. Vet inte hur vanligt det är men tror det mest förekommer i Norrland.

Betyder insekter, småkryp.

När jag var yngre trodde jag att alla i Sverige kände till ordet i den betydelsen men inser att det inte var så.

Kusar kan även ätas, benämnes munkar på annat håll.

(Eller hittas i näsan..)

Hittade detta testet på en annan sida (lycka till )

Mått väl kan du bonschka?
En liten koll för att se hur det ligger till med ordkunskapen på bondskan. Stavningen bör stämma rätt bra inom Norsjö och Skellefteå. Bortom detta - använd fantasin!!

1. Vårs set SUA?
-Unner takskiva'
-Däri baat'n
-Einna skithuse
-Däri skon

2. Vå betii HEDEROM?
-Bakom
-Nedanför
-Hitanför
-Mellan

3. Vå ha du niddi NÄSTJÄLA?
-Grann mirne
-Slått'n
-Mat'n
-Fisken som lév

4. Om I seg: - GAIJERN! vå veill I då att je ska jära?
-He ska stiig opp borti sainga
-Je ska baij ihop je som a fällkniva
-Je ska spönn i å lööft
-Je ska gaa iväg nagerst

5. Om I prata om "RÅDDE" - vå prata I daa om?
-Mitt skogsinnehav
-En dålig sträcka av en väg
-Ett ställe i skogen där det är röjt
-En flådd djurkropp

6. Vå kalles'ä när man ha kör niddi den dära blutturn som jär harta sula ätt plogen å harta vattne - åssä nalta grus å skit...
-Man köör niddi ståpan
-Man köör niddi blaita
-Man köör niddi framfallè
-Man köör niddi skåte

7. Schwernschka ha nanteng som kalles "nock". Men vå hait hä oppa bonschka?
-Vaiggbanne
-Krabbaas'n
-Bärlina
-Röiggaas'n

8. Dem saij, att schwernschkarn hava n' fåg'l som hait "nötskrika". Men vå hait'n egenteligen?
-Spittejaita
-Siss'l-skiit'n
-Skogs-schira
-Gaotjen

9. Om I jär einni raira, vårs jär I daa?
-Einni ä' brånn
-Einni n' tröskarlo'
-Einni n' vass-lånn
-Unner klostol'n

10. Vå hait'ä oppa schwernschka, hä I kall baschlit?
-Att något bär sig ekonomiskt
-Att någon beter sig barnsligt
-Att något är lätt att bära
-Att något är lite bart och naket

11. Vå seg man aat häst'n när han ska backa - om han begrip bonschka?
-Dasedasedase
-Keuke, keuke, keuke
-AAtta BAK, aatta BAK...
-Hömme! Hömme!

12. Rompa set ju nedersti röddjom, men hä kan betii nanteng anne å. Men vå?
-N' sorters böörst man ha dära bro-kwist'n
-Ä anne namern oppa'n litt'n gädd-slir.
-N' miir som jär som'e avslut.
-Siste borti n' kolmiil.

13.När man baka ljusugnsbrö'e, ha man n' spjalk för att flöitt runt brökakurn. Men vå hait spadan som man hev einn bröe einni omern vä?
-Sköffla
-Slainga
-Råta
-Fjöla

14. Däri fuse ha man ju n' döingdör, eller'n luuck eller nanteng. Men vårs far döinga einnarn hon hammern däri själve kasa?
-Däri döingkammarn
-Däri skitvron
-Däri måckaromme
-Däri gönningsromme

15. Vå jär den korrekta bonschka benämnenga oppa "barna" när man prata åt dem, flair i gången?
-BARNJÄKLA!!
-BARNE!
-BARNAR!!
-BARNERN!

Moggy skrev:Kuse, Kusar. Vet inte hur vanligt det är men tror det mest förekommer i Norrland.

Betyder insekter, småkryp.

När jag var yngre trodde jag att alla i Sverige kände till ordet i den betydelsen men inser att det inte var så.

Jag har hört det men på nollåttaslang betyder det häst.

Förekommer med den betydelsen i jazzlåten "Alla snubbar vill ju va' en katt" ur filmen Aristocats.

jorand skrev:Hittade detta testet på en annan sida (lycka till )

Mått väl kan du bonschka?

Har du något facit så man kan kolla om det blev rätt?

Klassiskt söderslang:
Akta're så ru inte får en tjottablängare mellan lysmaskarna så'ru får åka plingplongtaxi till plåsterhuse'!
Akta dig så att du inte får en snyting mellan ögonen och får åka ambulans till sjukhuset!
Va' hostar dinkan?
Hur mycket är klockan?

Miche skrev:

jorand skrev:Hittade detta testet på en annan sida (lycka till )

Mått väl kan du bonschka?

Har du något facit så man kan kolla om det blev rätt?

PM.
Om någon behöver översättning till frågorna så kan jag ju hjälpa till..

Är det någon annan som säger hurven om att vara småförkyld, krasslig och frusen?

***

Moderator mnordgren:

Flyttade hit några inlägg från den här tråden: konstruerade-ord-t18641.html

Känner till det iallafall. Inte är det konstruerat. Däremot nordligt, eller?

Mjaaeh, visst vet min norrbottniska mamma vad det betyder, men jag har lärt mig det av min uppländske pappa, så jag vet inte om det är "uppifrån".

EDIT: Enligt Veckans dialektord är det vanligast i Lappland, Norrbotten, Västerbotten och Ångermanland, men det förekommer även i Härjedalen, Östersund och märkligt nog i Kalmar.

Kahlokatt skrev:EDIT: Enligt Veckans dialektord är det vanligast i Lappland, Norrbotten, Västerbotten och Ångermanland, men det förekommer även i Härjedalen, Östersund och märkligt nog i Kalmar.

Vad är det för intressant informationskälla? På Google hittar jag bara ett Veckans dialektord lokalt för Dorotea och Veckans språkråd med Månadens dialektord.

Förlåt! Månadens dialektord skall det vara!

http://www.sprakradet.se/1552

Aha. Tack!

Kahlokatt skrev:Jag tycker att "mopedist" om mopedförare låter konstigt, och "en spång, flera spänger". Trodde att det var ett skämt första gången jag hörde det.

Jag håller med Kahlokatt.

Där jag kommer ifrån (västra Östergötland) säger vi också "tär"/"tära" istället för "tår"/"tårna" och "föttera" istället för "fötterna".

HGJ skrev:tå — tär
foter — föter