Hoppade av gymnasiet (tyvärr) helt p.g.a jag av någon anledning inte lyckades sköta det, antingen kom man inte iväg eller sabbade man rutinerna så man inte kom upp. Alltid var det något som strulade till det. Får pengar via soc nu i väntan på få läkar utlåtande igen för att kunna ansöka om aktivitetsersättning. Har även sökt in till Komvux (för o studera upp kärnämnena till att börja med, någon grupp där det går att välja lite hur många ämnen man vill studera i taget och i vilken takt som jag förstått det).

Iaf, sedan söker man runt ibland på internet ang aktvitetsersättning och alla "latmaskar" som bara går hemma. Men får ju f-n inte ordning på rutinerna eller komma iväg eller fokusera på det jag borde när jag ska. Även om jag VET att jag borde. När jag väl kommer igång brukar det dock inte vara några större proble, sitter inte med tryckande ångest iaf.

Däremot har jag oftast inga problem att släpa mig iväg om jag ska träffa någon en bestämd tid, någon gång.

Men, man känner sig ju lite som en av "dom där lata". Har ju inte panik ångest, inga rygg problem, är inte schizofren etc etc. Allt kanske bara är inbillning och fungerar...egentligen, bara jag försöker och vill...även om det inte gort det alla andra ggr jag försökt. Kanske bara skiter sig för jag är lat? Hmm...=/

Skulle vara lite intressant att höra om det är någon som har liknande erfarenhet o hur det går/gått för er med skola och även jobb.

Moderator: Kompletteradae rubriken.

jag gick i vanlig skola upp till 7an... 8 och nian gick jag i specialklass på en skola i örebro..sen vart det ett naturbruksgymnasium gick skog linjen där ingen i klassen som visste att jag hadde asperger bara lärare som visste det och det hjälpte rätt mycke i bland men för det mesta så fick man hjäp av klasskompisar om det var något man undrade över... jobb har jag haft både på penlinings bart avstånd och även ett i södretälje letar jobb just nu hoppas på en osa anstälning nu i vår har trötnat på att gå hemma...