Varför tycker vissa inte om att man använder anglicismer? Jag tycker att de ofta är praktiska och lättförståeliga.

Antagligen för att det är lika lättförståeligt att uttrycka sig i modersmålet?

TheBoxSaysNo skrev:Antagligen för att det är lika lättförståeligt att uttrycka sig i modersmålet?

Det tycker inte jag.

Och varför ska andra anklaga personer för deras ordval... de förstår uppenbarligen vad som står?

Det håller jag med om
Personligen tycker jag inte så bra om anglicismer, men använder själv sådana och bryr mig inte speciellt mycket om hur de andra pratar, bara jag förstår vad de säger. Funktionellt ska det vara!

Å andra sidan är jag förtjust i ord, jag älskar att lyssna på folk som har ett avancerat vardagsspråk, ibland med lite festliga, äldre eller ovanliga ord.

TheBoxSaysNo skrev:Det håller jag med om
Personligen tycker jag inte så bra om anglicismer, men använder själv sådana och bryr mig inte speciellt mycket om hur de andra pratar, bara jag förstår vad de säger. Funktionellt ska det vara!

Å andra sidan är jag förtjust i ord, jag älskar att lyssna på folk som har ett avancerat vardagsspråk, ibland med lite festliga, äldre eller ovanliga ord.

Jo, det kan vara kul att göra. Jag försöker dock hela tiden uttrycka mig så enkelt och tydligt jag kan, varför anglicismer kan vara en fördel ibland.

Därför att det låter illa och det ofta finns bättre och mer lättförståeliga ord på riktig svenska. Men värre är särskriving och förväxling av de och dem.

Bjäbbmonstret skrev:Därför att det låter illa och det ofta finns bättre och mer lättförståeliga ord på riktig svenska. Men värre är särskriving och förväxling av de och dem.

Dem som skriver så är stör ande.

Men anglicismer, varför int'? Jag tycker att det kan vara mycket lättare än med svenska ord.

Liljencroowna skrev:Men anglicismer, varför int'? Jag tycker att det kan vara mycket lättare än med svenska ord.

Du kanske men det handlar också med vilka man pratar med.
Med mindre barn, äldre människor eller invandrare som inte kunde engelska när de kom hit är det definitivt inte lättare.

Personligen tycker jag att det är bra om det svenska språket kan fortsätta berikas genom inhemska ordbildningar som det finns ett system i istället för att man bara tar in konstigt stavade och svårböjliga låneord hela tiden. Men det är klart att språkbruket påverkar mig också. Exempelvis säger jag ofta "maila" i stället för "e-posta" numera.

mmm, det heter ju det, och det stavas inte "mejla" som en del fått för sig *ryser*

nallen skrev:mmm, det heter ju det, och det stavas inte "mejla" som en del fått för sig *ryser*

Jag kommer ihåg för typ 10-15 år sen när aftonbladet körde en kampanj för att man skulle skriva mejla.. jag har inte klarat av det ordet sen dess..

Jag tycker man ser det emellanåt men det börjar nog, tack och lov, vara ett tag sen sist nu.

Det värsta är när folk sätter ihop helt tokiga meningar med alla möjliga blandningar:

"Vi ses på datan" eller "vi ses på mejlen" "jag kollar mejlen" (Det sista tror jag inte syftar på att de ska kolla flera mail.)

Jag brukar förresten alltid ogilla försvenskade stavningar, men vissa är ju gamla så man har inte varit med. När jag läser mina gamla tidningar som jag samlar på, så ser jag hur vissa ord stavades förr. Och förändringarna är minst lika stora som från mail till mejl. Men det reagerar vi inte på

Bara en sådan sak som glace (glass).

Men vem tyckte att juice var ok att stava "jos" ^_^ ^_^

Om orden går att blöja enligt svenskt mönster så är det i många fall inte något större problem, men jag får krupp när folk skriver till exempel "thrillers" eller "videos" och till och med sätter ett s efter svenska ord i pluralis, som "sambos".

Men jag fattar inte varför det inte heter "anglocism" med ett o i mitten.

vadloink skrev:Men jag fattar inte varför det inte heter "anglocism" med ett o i mitten.

Enligt SAOB är det helt enkelt ett inlån i svenskan av franskans anglicisme.

Hm, vi har alltså ett franskt ord i svenskans för att benämna fenomenet engelska ord i svenskan?

Kvasir skrev:

vadloink skrev:Men jag fattar inte varför det inte heter "anglocism" med ett o i mitten.

Enligt SAOB är det helt enkelt ett inlån i svenskan av franskans anglicisme.

Hm, vi har alltså ett franskt ord i svenskans för att benämna fenomenet engelska ord i svenskan?

nallen skrev:mmm, det heter ju det, och det stavas inte "mejla" som en del fått för sig *ryser*

Jag vill här tipsa om en diskussion mellan Mats och mig i tråden om stavningar, som bland annat rör detta.

Exv i följande inlägg av mig:
post278658.html#278658

Diskussionen börjar med följande inlägg av Mats:
post278557.html#278557

Jag för min del ryser över din "rysliga" reaktion, vilket du nog kommer att förstå om du tar del av diskussionen i nämnda tråd, som alltså börjar på sidan:
stavningar-t9371-48.html

Liljencroowna skrev:Varför tycker vissa inte om att man använder anglicismer? Jag tycker att de ofta är praktiska och lättförståeliga.

Därför att vi är i Sverige och skall värna svensk kultur och det svenska språket.

Obs, jag är ironisk, och det är föranlett av den vidriga atmosfär som råder på forumet just nu.

Själv skyr jag anglicismer för att jag är en språknörd och dito snobb.

Kvasir skrev:

vadloink skrev:Men jag fattar inte varför det inte heter "anglocism" med ett o i mitten.

Enligt SAOB är det helt enkelt ett inlån i svenskan av franskans anglicisme.

Hm, vi har alltså ett franskt ord i svenskans för att benämna fenomenet engelska ord i svenskan?

Aha. Tack! Ett mysterium har fått sin förklaring. Jag gillar den. Charmigt på nåt sätt.

Vi skriver ju "tejp", inte "tape", så varför inte mejla? Mejla/maila har fördelen framför e-posta att det är kortare (två stavelser i stället för tre).

Jag är emot anglicismer för att ju fler sådana, desto fattigare verkar svenska språket. En del påstår nämligen att vi inte har så många ord. Vi har svenska ord, men använder i många fall engelska/anglicismer i stället.

Dessutom tycker jag det verkar som om vi tycker att det är finare ("coolare") med allt som är engelskt/amerikanskt. Ett första steg mot att avskaffa svenskan helt och hållet? Varför inte prata engelska när alla har lärt sig det i skolan, alla sjunger på engelska och många fler i världen kan engelska?

I EU pratar svenskar hellre torftig engelska än använder sig av tolkar.

Fast vad är vitsen med att bara försvenska stavningen av ett engelskt ord? Bättre då att säga epost eller ebrev.

Kvasir skrev:Fast vad är vitsen med att bara försvenska stavningen av ett engelskt ord? Bättre då att säga epost eller ebrev.

En detalj rörande den andra meningen. Det tycks i svenskan (åtminstone som det förespråkas bland de språklärda) vara ett mönster att använda ett bindestreck vid de ord som har ett förled som utgörs av en förkortning av ett ord, elektronisk(t) i det här fallet. Därför blir det e-post, e-brev, e-faktura osv.

Försvenskning av stavningen är en gammal metod, vid import från ord från olika språk - pojke för finskans poika (för att nu ta något som importerats från motsatt väderstreck och betydligt tidigare, omkring år 1000 - enl. Wessén). Vilka ord som kommer att bli de populäraste eller tvärtom vilka ord som över huvud taget överlever (och allt däremellan), beror på dem som använder språket.

Själv har jag inget emot e-post och e-brev, men använder mig omväxlande av mejl - och i synnerhet av mejla som alternativ till skicka e-brev. Observera därtill att SAOL inte har med mail(a), men däremot mejl(a).

(I övrigt hänvisar jag åter till av mig tidigare i denna tråd länkad diskussion om detta med stavning. Det hade varit intressant om fler kom med bidrag i den tråden och reagerade på den debattens argument.)

Jo, det är nog riktigt att vi ofta har lånat in ord och sedan försvenskat dem. Ofta fortsätter orden att förvandlas tills vi inte längre känner igen originalet. Ett sådan exempel är "kex" som urpsrungligen var ett direkt inlån av engelskans "cakes", och som via "kakes" och andra stavningar har landat i dagens kex. Motsatt har vi förstås det som redan har nämnts, försöket att försvenska juice till "jos", som blev ganska kortlivat och numera är ett sällsynt inslag i språket.

Det betyder dock inte att vi självklart ska göra så i alla lägen, speciellt när det redan finns svenska ord att utgå från. För mig känns det naturligare att antingen behålla engelskans email eller använda någon av formerna e-brev och e-post (se, jag är läraktig vad gäller bindestrecket ).

Däremot lever jag inte som jag lär. Jag är väldigt inkonsekvent och använder nog alla variarnterna, inklusive mejl, lite slumpartat och beroende på situation. På ett sätt tror jag det är lite knepigare för oss som har sysslat med datorer väldigt länge och var med på den tiden då det inte fanns mycket svensk terminologi. Har man redan vant sig vid att använda en engelsk term i svenskan så blir det svårt att ställa om när det tjugo år senare börjar dyka upp en eller flera svenska alternativ. Det tog lång tid innan jag började säga skrivare istället för printer. Att jag aldrig hann börja säga betjänt istället för server är jag dock glad för. Det ordet slog ju aldrig igenom.

Man kan sedan notera hur svårt Svenska datatermgruppen (med knytning till KTH) har haft att få genomslag för sina rekommendationer, trots att de hållit på bra länge vid det här laget. Det är väl så en gång för alla att det på många håll i yrkeslivet (och i andra specialiserade miljöer) frodas en bekvämlighet (att när så går utan större besvär) att använda sig av t.ex. engelska termer i de fall engelskan är det primära språket för facklitteratur, manualer etc. Det dröjer då en viss tid innan föreslagna alternativ på det egna språket vinner gehör och det kristalliseras ut vilka av dessa alternativ som får mest spridning.

Ett liknande mönster finns i och för sig för språkliga influenser utifrån även i det mer allmänna språket - om vi nu med detta menar det språk vi använder oss av utanför yrkesliv och andra givet specialiserade sammanhang, självfallet en diffus gräns och endast en gräns i princip. Jag tänker på sådant som politisk diskussion, tal om vad som är på modet etc.

(Edit: Språklig justering av parentes i den första meningen.)