Den här undersökningen är till för att se hur många skygga och blyga aspergare som blir mer sociala av alkohol. Där social definieras som pratgladare, öppnare och mer kontaktsökande.

Själv är jag ofta tystlåten, tillbakadragen och extremt nervös i sociala sammanhang. Kan tom. spontanrodna utan egentlig orsak. Jag blir mer social och "trevligare" av alkohol. Till en viss gräns såklart, sen så gör jag bort mig. Varför är det så tänker jag då?

Eftersom alkohol inte kan ge en förmågor man inte har, måste min förmåga att vara social vara min egen. Latent men som kommer fram under rus. Om jag kan förstå varför alkohol gör mig trevligare, borde det vara möjligt att återkalla förmågan även i nyktert tillstånd. Det skulle naturligtvis kunna förbättra mitt liv på många sätt.

Kanske är inte tystlåtna människor egentligen tystlåtna. De är bara mindre berusade än alla andra?... Då skulle man kanske kunna hitta på ett piller som gör de lika berusade som alla andra fast utan alkohol.

Jag saknar alternativet "Vet ej".

Blir absolut mera social och talför av alkohol, men blir mera okoncentrerad ifall jag skall sjunga nåt, tappar texten och så på karaoke-kvällar.

underjord, jag lade till "Vet ej" när jag skapade undersökningen men det kom inte med och nu går det inte att ändra. Måste ha klantat till det. Ursäkta så mycket.


Moderator Mats:
Lade till alternativet "Vet ej".

Ja
Men någonstans på vin-flaska nr två, så går det tillbaka.

Björne skrev:Den här undersökningen är till för att se hur många skygga och blyga aspergare som blir mer sociala av alkohol. Där social definieras som pratgladare, öppnare och mer kontaktsökande.

Funkar även på ganska utåtriktade personer som i nyktert tillstånd lätt trasslar in sig under konversation.

Jag tror såna grejer om massor av på olika sätt hämmade människor, att de har mer inombords än vad de fått utrymme att utveckla.

Ja.
[img]http://www.postimage.org/templates/images/smiley/food-and-drink/9.gif[/img]

Ja, jag blir mer social.

Japp. Men sen går det nedåt igen, vid för mycket alkohol... och jag somnar.

Jag blir mer social, men inte på något sätt bättre på det sociala. Snarare sämre.

Jag blir helt klart mer social med alkohol i blodet och har lätt att knyta kontakter då.Vilket skiter sig rätt kraftigt förr eller senare då jag blir en "knepig" människa igen utan. Detta har lett till att jag medvetet dricker väldigt sällan. För att slippa de eventuella pinsamheterna med nytt folk efteråt.

Nej. Jag ändras inte nämnvärt av alkohol. Får inga sociala skills. Kan få ett kort glädjerus, cirka 15 minuter eller så.

Liljencroowna skrev:Japp. Men sen går det nedåt igen, vid för mycket alkohol... och jag somnar.

Du måste stanna medan du är på toppen!

Det dämpar ångest bra så det fungerar bra mot sociala ångestmoment. Dessutom förhindrar det ens tankeverksamhet så att man inte kan fundera för mycket.
Fast jag tror jag inte blir mer social utan snarare mer inåtvänd i sociala situationer när man inte behöver räkna med alla runtomkring en längre.

Fast jag dricker ytterst sällan.. bra mot ångest, men man blir en idiot..

MsTibbs skrev:

Liljencroowna skrev:Japp. Men sen går det nedåt igen, vid för mycket alkohol... och jag somnar.

Du måste stanna medan du är på toppen!

Synd att det är så svårt med alkohol...när man druckit nån öl och allt känns bra så kommer alltid tanken att en till kommer att göra att det känns ännu bättre...

För mig har det aldrig gjort från eller till. Nu var det dessutom bra länge sedan jag slutade dricka alkohol på det viset öht. En öl till maten eller ett glas vin innan jag somnar är maxkonsumtion nu för tiden och därtill oerhört sällan.

Att det aldrig gjort skillnad kan iof bero på att jag aldrig druckit speciellt mycket när jag väl gjort det heller. Som ung hade jag för vana att ta hand om alla andra (dvs de som drack för mycket) och hålla rätt på folk så ingen körde onykter (jag fick oftast allas nycklar). Eller så gör det helt enkelt bara ingen skillnad på mig.

Det beror på vilket utgångsläge jag har. Jag kan bli både mer och mindre social.

Har aldrig smakat en droppe alkohol så jag vet än så länge inte.

Moggy skrev:

MsTibbs skrev:

Liljencroowna skrev:Japp. Men sen går det nedåt igen, vid för mycket alkohol... och jag somnar.

Du måste stanna medan du är på toppen!

Synd att det är så svårt med alkohol...när man druckit nån öl och allt känns bra så kommer alltid tanken att en till kommer att göra att det känns ännu bättre...

Om man dricker öl, vill säga!

Själv kan jag bara dricka vin (sött), sprit, cider (söt) och likör!

Liljencroowna skrev:

Moggy skrev:Synd att det är så svårt med alkohol...när man druckit nån öl och allt känns bra så kommer alltid tanken att en till kommer att göra att det känns ännu bättre...

Om man dricker öl, vill säga!

Själv kan jag bara dricka vin (sött), sprit, cider (söt) och likör!

Aha, då är det ju lugnt!


Som proffsen säger, för mycket öl så mår man dåligt, mycket sprit så blir man bara ännu gladare!

Moggy skrev:

Liljencroowna skrev:

Moggy skrev:Synd att det är så svårt med alkohol...när man druckit nån öl och allt känns bra så kommer alltid tanken att en till kommer att göra att det känns ännu bättre...

Om man dricker öl, vill säga!

Själv kan jag bara dricka vin (sött), sprit, cider (söt) och likör!

Aha, då är det ju lugnt!


Som proffsen säger, för mycket öl så mår man dåligt, mycket sprit så blir man bara ännu gladare!

Som sagt vet jag inget om det... bara att man kan få i sig mycket sprit utan att känna vare sig det ena eller andra. Drinkar/groggar är lite luriga på det viset.

Kanske är ölen som växer i magen?

Jag blir mer social av alkohol. När andra är fulla så tror de att jag är normal. Om de inte råkar upptäcka att jag är nykter...

Jag blir bara bölig och pinsam, så jag dricker mig aldrig full numera.

Bara vin, öl är obehagligt.