Släktforskning.
Shit, det är hur coolt som helst!
Senast redigerad av earlydayminer 2011-05-04 23:27:10, redigerad totalt 1 gång.
- earlydayminer
- Inlägg: 12419
- Anslöt: 2008-03-11
- Ort: Wermland
MsTibbs skrev:Synd att ingen gjort släktträd på KVINNOR, det är ju faktiskt halva släkten!
Förklaringen till detta missförhållande finns bland annat här. Kom över till den röda sidan, vi har matrilineära släktträd. Och rödvin.
Senast redigerad av Den förfärlige snömannen 2011-05-04 23:27:10, redigerad totalt 1 gång.
- Den förfärlige snömannen
- Inaktiv
- Inlägg: 1871
- Anslöt: 2009-05-30
- Ort: Göteborg
Kanske någon också har gjort, men det som redan finns och som du har tittat på är tydligen alltså en utredning av en viss släkt på enbart raka manslinjen. Det är åtminstone en god början att ha något sådant gjort på sin släkt. Troligen har du ju då alla de manliga anornas hustrur och data på dem, så att du kan kika vidare själv på deras förfäder.
Senast redigerad av Pemer 2011-05-04 23:27:10, redigerad totalt 1 gång.
Jag har försökt mig på att släktforska lite. Ja, det sägs ju att eftersom man har haft samma slags kyrkbokföring i Finland som i Sverige så ska det inte vara några svårigheter. Vilken lögn! Finland ska vara ett officiellt tvåspråkigt land, men i småkommunerna fattar de inte vad man menar om man mailar och ber om uppgifter ur kyrkoböckerna. Och de lite "nyare" uppgifterna finns ju inte utlagda på internet. Jag är riktigt avis på min (svenske) sambo som bara kan gå in på CD-skivor och bläddra i kyrkoböckerna...
Senast redigerad av TK71 2011-05-04 23:27:10, redigerad totalt 1 gång.
Pemer skrev:Och när Heliora pm:ade fakta och jag grävde lite, så var vi släkt!
Går man ner till 1500-talet är nästan alla svenskar släkt med varandra på något sätt (14-17 generationer bakåt)
Går man ännu längre så är alla släkt med alla (på alla vis)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Mitokondrisk_Eva
https://genographic.nationalgeographic. ... index.html
Senast redigerad av BMW 2011-05-04 23:27:10, redigerad totalt 1 gång.
Tråden kommer ursprungligen härifrån: vad-har-du-for-genetisk-nationell-harkomst-t13677.html
Senast redigerad av weasley 2011-05-04 23:27:10, redigerad totalt 1 gång.
Vad bra att det startades en egen tråd om släktforskning! Jag vill diskutera detta lite mer och jag kände mig bara väldigt offtopic i den andra tråden.
Det var väldigt festligt att jag och Pemer var släktingar, om än på långt håll.
Ni som håller på med släktforskning här, vad har ni för program att lägga upp forskningen på? Jag har för närvarande Geni som finns på nätet och är gratis:
http://www.geni.com
Kanske det finns något bättre?
Det var väldigt festligt att jag och Pemer var släktingar, om än på långt håll.
Ni som håller på med släktforskning här, vad har ni för program att lägga upp forskningen på? Jag har för närvarande Geni som finns på nätet och är gratis:
http://www.geni.com
Kanske det finns något bättre?
Senast redigerad av Heliora 2011-05-04 23:27:10, redigerad totalt 1 gång.
MsTibbs skrev:Synd att ingen gjort släktträd på KVINNOR, det är ju faktiskt halva släkten!
Gör man inte? Jag trodde man kollade upp kvinnorna också... Jag kan väldigt dåligt om släktforskning. Om jag kommer igång på riktigt med släktforskning så har jag nog tänkt att kolla upp mödernet också.
Senast redigerad av Heliora 2011-05-04 23:27:10, redigerad totalt 1 gång.
Är det denna?atoms skrev:Svensk Dödbok; Går den att få tillgång till över nätet?
http://www.svar.ra.se/web/webfolder/dat ... bjectGUID={D4E89209-9A53-4BAC-997E-49181B3AF4A7}
Klipp och klistra URL.
Verkar kosta pengar.
Senast redigerad av Parvlon 2011-05-04 23:27:10, redigerad totalt 1 gång.
BMW skrev:Pemer skrev:Och när Heliora pm:ade fakta och jag grävde lite, så var vi släkt!
Går man ner till 1500-talet är nästan alla svenskar släkt med varandra på något sätt (14-17 generationer bakåt)
Går man ännu längre så är alla släkt med alla (på alla vis)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Mitokondrisk_Eva
https://genographic.nationalgeographic. ... index.html
Jag har hållit på med släktforskning i över 25 år, och det är inte ofta jag har hittat ett faktiskt släktskap med någon jag känt. Det är en häftig och uppseendeväckande händelse att upptäcka sådant, fullkomligt oavsett hur mycket vi alla naturligtvis är släkt om man går tillräckligt långt tillbaka.
Och även på 1500-talet bodde det ju folk i hela nuvarande Sverige. Att nästan alla svenskar är släkt nere vid 1500-talet låter överdrivet. Kanske det är såpass mycket som en majoritet av oss som är det, men jag vet inte om jag skulle räkna ens med det.
Senast redigerad av Pemer 2011-05-04 23:27:10, redigerad totalt 1 gång.
atoms skrev:Svensk Dödbok; Går den att få tillgång till över nätet?
Sveriges Dödbok 1947-2006, som senaste utgåvan heter. Den första var 1968-1996, den andra 1950-1999, och i dem var alla avlidna före hösten 1970 bara angivna med personnummer och dödsförsamling.
Sedan började släktforskarrörelsen hjälpa till att skriva av landets dödböcker för att få namn till de döda, och det utvecklades via upplaga 3, 1947-2003, där ungefär 75% av de avlidna 1947-49 angavs vara med, till den nuvarande, där det anges vara full täckning på alla döda i Sverige sedan 1947.
Men jag har själv i två olika sammanhang hittat folk som ska ha avlidit under 1947-49, som inte finns med.
Gränsen 1947 sattes i och med att det var 1947 personnummer och viss dataregistrering infördes. Men nu har man sedan något år jobbat vidare med att enskilda släktforskare har skrivit av landets dödböcker 1901-1946 också, och nästa år kommer Sveriges Dödbok 5, 1901-2009. De räknar med att en ganska stor del av landets avlidna 1901-46 kommer att komma med den här gången.
Jag hoppas verkligen jag ska hitta min morfars farfar där och få veta vart han tog vägen. 30/12 1903 anges han i Husby-Ärlinghundra församling flytta till Vassunda, men där har han inte dykt upp. Jag har sökt i Begravda i Sverige-skivan och diverse bouppteckningsregister för Uppsala och Stockholms län, men utan resultat. Vill hitta, vill hitta...
Men detta är alltså CD-skivor man måste köpa. På släktforskarförbundets Anbytarforum finns en tråd för att ställa frågor om uppgifter ur skivan.
Och jag har den så klart, så jag kan besvara enskilda frågor om det är så... skicka pm!
Senast redigerad av Pemer 2011-05-04 23:27:10, redigerad totalt 1 gång.
Heliora skrev:MsTibbs skrev:Synd att ingen gjort släktträd på KVINNOR, det är ju faktiskt halva släkten!
Gör man inte? Jag trodde man kollade upp kvinnorna också... Jag kan väldigt dåligt om släktforskning. Om jag kommer igång på riktigt med släktforskning så har jag nog tänkt att kolla upp mödernet också.
Tibbs menade förstås den forskning i sin egen släkt, som hon hade tillgång till och satt och läste i.
Senast redigerad av Pemer 2011-05-04 23:27:10, redigerad totalt 1 gång.
Heliora skrev:Vad bra att det startades en egen tråd om släktforskning! Jag vill diskutera detta lite mer och jag kände mig bara väldigt offtopic i den andra tråden.
Det var väldigt festligt att jag och Pemer var släktingar, om än på långt håll.
Ni som håller på med släktforskning här, vad har ni för program att lägga upp forskningen på? Jag har för närvarande Geni som finns på nätet och är gratis:
http://www.geni.com
Kanske det finns något bättre?
Jag tycker deras användargränssnitt är rätt rörigt. Jag förespråkar en programvara man jobbar i lokalt i datorn och att man sedan kan dela med sig genom att exportera uppgifterna som GEDCOM-filer när man vill dela med sig till andra. "Min släkt" som jag använder tycker jag är klart bäst och enklast av de svenska programmen. Det kan laddas ner från www.dannbergsdata.se
Senast redigerad av Pemer 2011-05-04 23:27:10, redigerad totalt 1 gång.
En intressant filosofisk fråga angående släktforskning är, hurpass viktigt är det biologiska kontra det sociala arvet? Tänk alla barn som kommer till via ägg och spermadonationer, där tjatas det ju hela tiden om att det biologiska inte betyder något och att deras sociala/juridiska fäder (mödrar) är deras riktiga föräldrar och donatorn har ingen betydelse i barnens liv. (alla resonerar inte på det viset, men många gör det)
Om jag kommit till via en donation eller någon av mina föräldrar, skulle jag självklart vara intresserad av mina biologiska rötter, det är ju från dessa människor jag har mina gener ifrån. Donatorns släkt då skulle vara högintressant. Inte min "sociala/juridiske" förälders eller förfaders släkt, inte på samma sätt åtminstonde.
Hur resonerar ni?
Om jag kommit till via en donation eller någon av mina föräldrar, skulle jag självklart vara intresserad av mina biologiska rötter, det är ju från dessa människor jag har mina gener ifrån. Donatorns släkt då skulle vara högintressant. Inte min "sociala/juridiske" förälders eller förfaders släkt, inte på samma sätt åtminstonde.
Hur resonerar ni?
Senast redigerad av BMW 2011-05-04 23:27:10, redigerad totalt 1 gång.
Personligen tycker jag knappast det sociala arvet kan ersätta det biologiska helt och hållet. Hade jag varit i en sådan sits själv hade jag alla gånger velat nysta upp det biologiska också.
Och jag blir galen på icke-biologiska föräldrar som inte är öppna inför barnen om hur det ligger till, många gånger med stora trauman som resultat för barnen när det kommer fram på fel sätt på tok för sent, och andra gånger med resultatet att barnen inte känner sig på rätt plats i tillvaron men faktiskt aldrig får någon förklaring på detta.
Många gånger är de så klantiga också och har inte fattat att de verkliga uppgifterna finns noggrant upptecknade i folkbokföringen och i värsta fall kan en utomstående släktforskare som jag bli budbäraren som sedan ska skjutas, som släktforskar i god tro och noterar de uppgifter Folkbokföringen tillhandahåller.
Nej, jag har gudskelov inte trampat totalt i klaveret på ett sådant sätt själv (än så länge). Det är jag verkligen glad över.
Och jag blir galen på icke-biologiska föräldrar som inte är öppna inför barnen om hur det ligger till, många gånger med stora trauman som resultat för barnen när det kommer fram på fel sätt på tok för sent, och andra gånger med resultatet att barnen inte känner sig på rätt plats i tillvaron men faktiskt aldrig får någon förklaring på detta.
Många gånger är de så klantiga också och har inte fattat att de verkliga uppgifterna finns noggrant upptecknade i folkbokföringen och i värsta fall kan en utomstående släktforskare som jag bli budbäraren som sedan ska skjutas, som släktforskar i god tro och noterar de uppgifter Folkbokföringen tillhandahåller.
Nej, jag har gudskelov inte trampat totalt i klaveret på ett sådant sätt själv (än så länge). Det är jag verkligen glad över.
Senast redigerad av Pemer 2011-05-04 23:27:10, redigerad totalt 1 gång.
Min morsa var lämnad på barnhem av hennes biologiska morsa. På senare år så har enligt uppgift någon av de biologiska syskon släktforskat och på något vis fått tag på uppgifter från barnhemmet. Fast eftersom den biologiska morsan dog inte så lång tid efteråt, eller om det var före, så misstänker jag att det är hon som vart dödligt sjuk och fick dåligt samvete. Barnen har träffats.. Mormor (ej biologiska) räknar jag som mormor och jag tycker att de riktiga släktingarna på den sidan är det närmaste äckliga. Iallafall kärringen som lämnar bort sina barn. Fan att man ska vara släkt med en sån. Har inget större intresse av att veta hur de är kopplade.BMW skrev:Om jag kommit till via en donation eller någon av mina föräldrar, skulle jag självklart vara intresserad av mina biologiska rötter, det är ju från dessa människor jag har mina gener ifrån. Donatorns släkt då skulle vara högintressant. Inte min "sociala/juridiske" förälders eller förfaders släkt, inte på samma sätt åtminstonde.
Hur resonerar ni?
Är bara jag som har kvar efternamnet från mina morföräldrar. Ändå har jag +4 syskon. Finns inte så många kvar i Sverige övht. Skulle jag intressera mig för släktforskning, så är det den och min farsas sida som jag är intresserad utav. Sjukdomar brukar väl oftast vandra via männen, så ingen större förlust där om jag skulle vara intresserad av risker.
Senast redigerad av Parvlon 2011-05-04 23:27:17, redigerad totalt 1 gång.
BMW skrev:Om jag kommit till via en donation eller någon av mina föräldrar, skulle jag självklart vara intresserad av mina biologiska rötter, det är ju från dessa människor jag har mina gener ifrån. Donatorns släkt då skulle vara högintressant. Inte min "sociala/juridiske" förälders eller förfaders släkt, inte på samma sätt åtminstonde.
Hur resonerar ni?
Tror nog det är få som inte skulle fundera över och vilja veta mer om sina "riktiga" föräldrar, det verkar vara en väldigt stark instinkt. Jag skulle i alla fall vilja det.
Senast redigerad av Inger 2011-05-04 23:27:17, redigerad totalt 1 gång.
Tråkigt att det blev så!TK71 skrev:Jag har försökt mig på att släktforska lite. Ja, det sägs ju att eftersom man har haft samma slags kyrkbokföring i Finland som i Sverige så ska det inte vara några svårigheter. Vilken lögn! Finland ska vara ett officiellt tvåspråkigt land, men i småkommunerna fattar de inte vad man menar om man mailar och ber om uppgifter ur kyrkoböckerna. Och de lite "nyare" uppgifterna finns ju inte utlagda på internet. Jag är riktigt avis på min (svenske) sambo som bara kan gå in på CD-skivor och bläddra i kyrkoböckerna...
Men att hitta en finskspråkig bekant som kan hjälpa dig maila förfrågan till Finland borde inte vara så svårt?
Själv hittade jag massor på nätet om min släktgren på fars sida, en del på finska förstås men en hel del på svenska.
Kanske hade jag tur då den släkten är en av dem mest väldokumenterade i Finland tydligen.
Senast redigerad av LILITH_ 2011-05-04 23:27:17, redigerad totalt 1 gång.
Vad olika det kan vara! När jag skrev och ställde en fråga till en församling i Finland på svenska fick jag ett långt svar med massor av uppgifter, flera generationer bakåt från personen jag frågade om.
Senast redigerad av Pemer 2011-05-04 23:27:17, redigerad totalt 1 gång.
Pemer skrev:Vad olika det kan vara! När jag skrev och ställde en fråga till en församling i Finland på svenska fick jag ett långt svar med massor av uppgifter, flera generationer bakåt från personen jag frågade om.
Det fick jag också, ett långt svar med massor av uppgifter fast inte så många generationer, tillsammans med en saftig räkning... Visste inte om att de tog betalt för att svara på frågor, så det var ganska olustigt.
De räknade upp alla mina kusiner och syskon och morbröder och sånt, saker jag ju redan visste och inte alls hade frågat om, och skulle ha 1000 kr för detta. Jag blev ganska förbannad.
Det jag frågade om, var mina morfäräldrar var födda och uppväxta, fick jag däremot bara knapphändigt svar på, och den ena av dem bara.
Senast redigerad av Heliora 2011-05-04 23:27:17, redigerad totalt 1 gång.
Heliora skrev:MsTibbs skrev:Synd att ingen gjort släktträd på KVINNOR, det är ju faktiskt halva släkten!
Gör man inte? Jag trodde man kollade upp kvinnorna också... Jag kan väldigt dåligt om släktforskning. Om jag kommer igång på riktigt med släktforskning så har jag nog tänkt att kolla upp mödernet också.
Det är rätt larvigt att bara forska på rakt nedstigande manligt led. Jag har nystat upp alla grenar. Nackdelen är såklart att antalet personer fördubblas för varje generation, vilket blir ganska jobbigt. Forskar man bara på manlig (eller kvinnlig) linje så blir det lika många personer oavsett hur långt bak i tiden man kommer. Det är mao rätt så bekvämt att bara använda rakt nedstigande led.
Jag har dessutom påtagliga problem med "rakt nedstigande led" (manliga anor), eftersom min farfars far blev adopterad efter att både modern och fadern emigrerat och lämnat barnet i forsterhem. Ännu värre är att kyrkböckerna brunnit för just denna tiden i Hällestad. Att hitta modern verkar nästan omöjligt. Däremot så fanns faderns släkt i socknen sedan länge. Om han nu var fader, vilket han dock blev dömd som inför tinget.
Senast redigerad av rdos 2011-05-04 23:27:17, redigerad totalt 1 gång.
Faktum är att "rakt nedstigande led" inte betyder raka manslinjen egentligen, det är en ren missuppfattning, som även jag har gjort från början innan jag fick lära mig att det inte var så.
Det enda det handlar om är att uttrycket "släkt i rakt nedstigande led" fanns som klumpigare synonym till "härstamma från" eller "ättling till", alltså som en ren skillnad gentemot att vara släkt i sidled, dvs syskon, kusiner osv.
Sedan har "härstamma från i rakt nedstigande led" kommit till som en kontamination, som sedan i sin tur missförståndsvägen har förutsatts betyda en rakt agnatisk (raka manslinjen) eller matrilineär (raka kvinnolinjen) härstamning.
När man upprättar någons antavla brukar man givetvis aldrig bara forska på det raka fädernet och inget annat, utan då handlar det ju om att gräva fram alla rötter.
Det är vid stamtavleforskning/ättlingaverk som man traditionellt har forskat oftare på "Släkten XXX", dvs alla ättlingar med släktnamnet XXX, vilket i normalfallet har brukat sammanfalla med just raka manslinjen, än på en stamfars samtliga ättlingar. Fast sådana "totalutredningar" är nog på god väg att gå om totalt sett nu i vår tid.
Agnatisk forskning tycker jag alltid har en oerhörd charm, även om det för min del inte är det enda jag bryr mig om. Jag kartlägger samtliga Pemer-ättlingar, och är parallellt med det också väldigt förtjust i den begränsade uppställning som är dels rent agnatisk, dels följer de grenar där släktnamnet förts vidare oavsett kön.
Än mer fascinerande har nu sedan min mors släkt de Val / de Wahl / de Wall / Dewall blivit. Den har haft oerhört stor agnatisk utbredning, plus grenar där släktnamnet i någon form förts vidare av dottersöner osv, så där har jag börjat med den forskningen och koncentrerar mig än så länge på den. Men jag antecknar alla uppgifter jag snubblar över om kvinnliga släktmedlemmars barn och vidare ättlingar också, fattas bara annat.
Det enda det handlar om är att uttrycket "släkt i rakt nedstigande led" fanns som klumpigare synonym till "härstamma från" eller "ättling till", alltså som en ren skillnad gentemot att vara släkt i sidled, dvs syskon, kusiner osv.
Sedan har "härstamma från i rakt nedstigande led" kommit till som en kontamination, som sedan i sin tur missförståndsvägen har förutsatts betyda en rakt agnatisk (raka manslinjen) eller matrilineär (raka kvinnolinjen) härstamning.
När man upprättar någons antavla brukar man givetvis aldrig bara forska på det raka fädernet och inget annat, utan då handlar det ju om att gräva fram alla rötter.
Det är vid stamtavleforskning/ättlingaverk som man traditionellt har forskat oftare på "Släkten XXX", dvs alla ättlingar med släktnamnet XXX, vilket i normalfallet har brukat sammanfalla med just raka manslinjen, än på en stamfars samtliga ättlingar. Fast sådana "totalutredningar" är nog på god väg att gå om totalt sett nu i vår tid.
Agnatisk forskning tycker jag alltid har en oerhörd charm, även om det för min del inte är det enda jag bryr mig om. Jag kartlägger samtliga Pemer-ättlingar, och är parallellt med det också väldigt förtjust i den begränsade uppställning som är dels rent agnatisk, dels följer de grenar där släktnamnet förts vidare oavsett kön.
Än mer fascinerande har nu sedan min mors släkt de Val / de Wahl / de Wall / Dewall blivit. Den har haft oerhört stor agnatisk utbredning, plus grenar där släktnamnet i någon form förts vidare av dottersöner osv, så där har jag börjat med den forskningen och koncentrerar mig än så länge på den. Men jag antecknar alla uppgifter jag snubblar över om kvinnliga släktmedlemmars barn och vidare ättlingar också, fattas bara annat.
Senast redigerad av Pemer 2011-05-04 23:27:17, redigerad totalt 1 gång.
Två andra charmiga missuppfattningar i släktforskningssammanhang:
Det är inte någons förfäder bakåt i tiden man brukar associera till ett träds grenar uppåt, så det är inte antavlor som är logiska att rita just i form av ett träd.
Tvärtom är det gamla stora ättlingaverk, någon gemensam stamfaders alla ättlingar, som brukar anses kunna motsvara ett träds framväxande grenar. Så det är då man brukar tala om just släktträd.
Någons anor är då mer lämpliga att rita som trädets rötter. Svenska Släktforskarförbundets hemsida heter också just Rötter. Och Alex Haleys bok...
Ett komplett släktträd för någon kan då ritas upp som ett träd där personens barn och vidare ättlingar finns upptill som trädet med dess grenar, plus anorna nedtill som trädets rötter.
Den andra stora missuppfattningen är framför allt häst- och hunduppfödarnas bruk av ordet stamtavla när de menar antavla. En stamtavla är normalt sett en tavla över en släkts utbredning framåt i tiden, en anfader och hans ättlingar, alltså motsatsen till antavlor, som visar en persons alla anor. Men i uppfödarsammanhang har man blandat ihop uttrycken och stamtavla har blivit ordet för antavla.
Det är inte någons förfäder bakåt i tiden man brukar associera till ett träds grenar uppåt, så det är inte antavlor som är logiska att rita just i form av ett träd.
Tvärtom är det gamla stora ättlingaverk, någon gemensam stamfaders alla ättlingar, som brukar anses kunna motsvara ett träds framväxande grenar. Så det är då man brukar tala om just släktträd.
Någons anor är då mer lämpliga att rita som trädets rötter. Svenska Släktforskarförbundets hemsida heter också just Rötter. Och Alex Haleys bok...
Ett komplett släktträd för någon kan då ritas upp som ett träd där personens barn och vidare ättlingar finns upptill som trädet med dess grenar, plus anorna nedtill som trädets rötter.
Den andra stora missuppfattningen är framför allt häst- och hunduppfödarnas bruk av ordet stamtavla när de menar antavla. En stamtavla är normalt sett en tavla över en släkts utbredning framåt i tiden, en anfader och hans ättlingar, alltså motsatsen till antavlor, som visar en persons alla anor. Men i uppfödarsammanhang har man blandat ihop uttrycken och stamtavla har blivit ordet för antavla.
Senast redigerad av Pemer 2011-05-04 23:27:17, redigerad totalt 1 gång.
Återgå till Intressanta intressen