Pemer skrev:

Inger skrev:"Would of" (istället för "would have", bara för att det lite slarvigt uttalas ungefär så i USA).

Jaaaa!!! Jag har varit nära att skriva kommentarer om det i amerikanska bloggar när massor av tidigare kommentarer innehåller massor av detta korkade "would of". Var och varannan skriver så!!!

Många skriver också then i stället för than.

Ett annat exempel på former som ofta blandas ihop på grund av att de uttalas likadant är isländskans substantiv-, particip- och adjektivformer på -inn och -in. Två n på slutet ska det vara i mask. nom. sg. och mask. ack. sg., ett n i fem. nom. sg., neut. nom. pl. och neut. ack. pl.

Exempel på substantiv:

hesturinn 'hästen', maskulint substantiv i nominativ sigularis (bestämd form)
hestinn 'hästen', maskulint substantiv i ackusativ sigularis (bestämd form)
ferðin 'färden', feminint substantiv i nominativ singularis (bestämd form)
börnin 'barnen' neutralt substantiv i nominativ eller ackusativ pluralis (bestämd form)

Exempel på adjektiv:

Hann er búinn. 'Han är färdig.' Adjektiv i mask. nom. sg.
Hún er búin. 'Hon är färdig.' Adjektiv i fem. nom. sg.

Þú ert búinn. 'Du är färdig.' Den skrivande vänder sig till en man.
Þú ert búin. 'Du är färdig.' Den skrivande vänder sig till en kvinna.

Ég er búinn. 'Jag är färdig.' Den skrivande är man.
Ég er búin. 'Jag är färdig.' Den skrivande är kvinna.

Inte så sällan ser man dock ég er búinn o.s.v. i texter skrivna av kvinnor. Det är just när maskulinformen skiljer sig från femininformen genom ett extra n som denna förvirring uppstår. I övriga fall tycks formerna hållas klart isär. Det vanligaste är att maskulinformen har ändelsen -ur: hann er ungur, hún er ung.

Slut-n:et i búinn är egentligen ett assimilerat r: ur búin plus kasusändelen r uppstod en gång formen búinn. Ung plus r blev ungr. Senare insköts svarabhaktivokalen u, så att man fick formen ungur.

Något om motsvarande böjning i äldre svenska (e och inte u är svarabhaktivokal i det svenska exemplet kloker):

pronomen-t9 ... tml#165953
genus-i-spr ... tml#165986

En parallell till isländskans ég er búin(n) är franskans je suis fatigué(e) o.s.v., där femininformen slutar på stumt e.

Jättekonstig grattisannons i Uppsala Nya Tidning för några dar sedan:

40 år
Elisabeth Jonsson [minns inte exakt namnet, men något ditåt]
Som jobbar på ICA i Tärnsjö
Önskar mamma och pappa


VA!?
Önskar Elisabeth sig föräldrar? Och har hon gjort det i...40 år...?
Eller?

Ytterst kryptiskt!

Kahlokatt skrev:Jättekonstig grattisannons i Uppsala Nya Tidning för några dar sedan:

40 år
Elisabeth Jonsson [minns inte exakt namnet, men något ditåt]
Som jobbar på ICA i Tärnsjö
Önskar mamma och pappa


VA!?
Önskar Elisabeth sig föräldrar? Och har hon gjort det i...40 år...?
Eller?

Ytterst kryptiskt!

Det ter sig inte som en alldeles lyckad konstruktion. Då nusvenskan saknar såväl numerusböjning av finita verb som kasusböjning av substantiv inbjuder formuleringen till tolkningen att Elisabeth vill ha en mamma och en pappa.

Någon önskar någon något heter i ett äldre system einhver (nominativ) óskar (kongruerar med subjektet i person och numerus) einhverjum (dativ) einhvers (genitiv). Om det är mamma och pappa som önskar så säger man (vid omvänd ordföljd) óska mamma og pabbi — verb i pluralis och nominativformer av substantiven. Om någon (ental) däremot önskar (sig) en mamma och en pappa blir det óskar (sér) mömmu og pabba — verb i singularis och genitivformer av substantiven (däremellan reflexivt pronomen i dativ).

Apropå UNT så såg jag för en tid sedan ett illa sett företag omnämnas som företag non grata (jfr persona non grata) i en ledare i den tidningen. Det borde väl ha stått företag non gratum, då företag är neutralt och inte feminint.

HGJ skrev:Apropå UNT så såg jag för en tid sedan ett illa sett företag omnämnas som företag non grata (jfr persona non grata) i en ledare i den tidningen. Det borde väl ha stått företag non gratum, då företag är neutralt och inte feminint.

Vilken underbar språknördkommentar!

Låter som om UNT skulle behöva din hjälp.

Kahlokatt skrev:På danska och norska:
Snor betyder snöre, rem och koppel, inte snor.

Fast det blir mycket roligare skyltar om man läser på svenska!

Haha. Jag har en låt som heter "När den gamle bögen springer ud" en dansk låt. Ganska kul. Reservation för att jag inte kommer ihåg stavningen exakt, och jag har inga danska ä och ö här.

Det ska alltså betyda "När den gamla boken (träd) slår ut".

Bror Duktig skrev:Haha. Jag har en låt som heter "När den gamle bögen springer ud" en dansk låt. Ganska kul. Reservation för att jag inte kommer ihåg stavningen exakt, och jag har inga danska ä och ö här.

Det ska alltså betyda "När den gamla boken (träd) slår ut".

Når den gamle bøg springer ud, med enkel bestämdhet, bör det väl bli om sången handlar om en enda bok. Men sången verkar faktiskt heta Når de gamle bøge springer ud, alltså När de gamla bokarna slår ut:

http://www.visecenter.sdu.dk/tempo/inde ... =b&bogst=n

Savanten Svante skrev:

Kahlokatt skrev:På danska och norska:
Snor betyder snöre, rem och koppel, inte snor.

Fast det blir mycket roligare skyltar om man läser på svenska!

Apropå snöre:

http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-ess ... e-1.811655

”Mät din snorre”, skriver lärarkandidaten på tavlan. Eleverna famlar efter linjalerna, de andra lärarna stirrar mållöst. Tills någon fattar. ”Det är ’mät ditt snöre’, hon menar.”

Ni skrattar rått, antar jag. Skratta på. Ni anar inte vilket helvete det kan vara för en vuxen arab eller polack att höra skillnad på långa och korta vokaler. Eller att memorera att det heter ”ett” snöre. Finns det någon regel?

Det finns en skola i Danmark som heter Bögballe Friskole. VAD betyder bögballe? Bok-kulle?

Balle betyder bal (så som i pappersbal eller halmbal).

Bøg är mycket riktigt bok(träd)!

Två sushibarägare värms i mikro, enligt Dagens Nyheter:

Dagens Nyheter skrev:Wakame på Essinge Brogata serverar även varma rätter, men de värmer [NN] och hans kompanjon i mikron.

(Sidan 8 i papperstidningen den 23 december 2009.)

Bror Duktig skrev:Haha. Jag har en låt som heter "När den gamle bögen springer ud" en dansk låt. Ganska kul. Reservation för att jag inte kommer ihåg stavningen exakt, och jag har inga danska ä och ö här.

Det ska alltså betyda "När den gamla boken (träd) slår ut".

Ha,ha, ha, ha, ha!

"Vid du, jeg har en dansk sang om en bagdörsindian som löber ud!"

(Eller något sådant... min danska är inte så bra...)

HGJ skrev:
Apropå UNT så såg jag för en tid sedan ett illa sett företag omnämnas som företag non grata (jfr persona non grata) i en ledare i den tidningen. Det borde väl ha stått företag non gratum, då företag är neutralt och inte feminint.

Diplomattermen persona non grata skulle alltså betyda icke önskvärd kvinna; Eller är jag ute och cyklar nu?

atoms skrev:

HGJ skrev:
Apropå UNT så såg jag för en tid sedan ett illa sett företag omnämnas som företag non grata (jfr persona non grata) i en ledare i den tidningen. Det borde väl ha stått företag non gratum, då företag är neutralt och inte feminint.

Diplomattermen persona non grata skulle alltså betyda icke önskvärd kvinna; Eller är jag ute och cyklar nu?

Det är väl själva ordet persona som är feminint, inte personen som åsyftas.

Kvasir skrev:

atoms skrev:

HGJ skrev:
Apropå UNT så såg jag för en tid sedan ett illa sett företag omnämnas som företag non grata (jfr persona non grata) i en ledare i den tidningen. Det borde väl ha stått företag non gratum, då företag är neutralt och inte feminint.

Diplomattermen persona non grata skulle alltså betyda icke önskvärd kvinna; Eller är jag ute och cyklar nu?

Det är väl själva ordet persona som är feminint, inte personen som åsyftas.

Just det. Det är inte alltid grammatiskt och biologiskt kön stämmer överens. Vi har t.ex. vissa personbeteckningar av neutralt genus*, såsom vittne, hjon och vårdbiträde. Vidare kan ordet sjuksköterska, där ändelsen signalerar femininum, numera också beteckna någon av manligt kön.

Mer här.

* Det germanska kön är egentligen samma ord som det från latinet inlånade genus. Indoeuropeiskt g blev till germanskt k men bevarades som g i latinet. (-us är en kasusändelse.)

HGJ skrev:[Det är inte alltid grammatiskt och biologiskt kön stämmer överens. Vi har t.ex. vissa personbeteckningar av neutralt genus*, såsom vittne

...

Mer här.

Du hänvisade i gamla lagtexten till vittne där vittnet omnämndes som han, vilket jag tolkar som att kvinnor ansågs opålitliga så att en kvinna aldrig kunde komma på fråga som vittne.

(Kanske lite OT här, men det känns nästan värre att kommentera det i andra tråden eftersom det skrev för så länge sedan.)

Miche skrev:

HGJ skrev:[Det är inte alltid grammatiskt och biologiskt kön stämmer överens. Vi har t.ex. vissa personbeteckningar av neutralt genus*, såsom vittne

...

Mer här.

Du hänvisade i gamla lagtexten till vittne där vittnet omnämndes som han, vilket jag tolkar som att kvinnor ansågs opålitliga så att en kvinna aldrig kunde komma på fråga som vittne.

Det är såvitt jag kan bedöma en felaktig tolkning. 17:10 i rättegångsbalken i 1734 års lag lyder som följer:

Qvinna, så gift, som ogift, må ej mindre än man vitne bära: och ej måge the för lönskaläge, eller enfalt hor vräkas, när the therföre plichtat, och sedan sitt lefverne bättradt.

Det vanliga i lagtexter har varit att en person av godtyckligt kön omnämns som han. På senare tid har man i stället börjat skriva han eller hon, vilket kan upplevas lite omtympligt. Det speciella med beteckningar som vittne och hjon är att de grammatiskt sett har neutralt kön (genus). Därför har det burit emot att här använda pronomenet han. Å andra sidan kan det upplevas konstigt att med det neutrala det syfta på en människa. I 1700-talets rättegångsbalk används dessa båda pronomen omväxlande när ett vittne åsyftas. I 1942 års rättegångsbalk skrivs däremot genomgående han.

Tycker det är på tiden med en tråd som noterar stavfel och felaktigt språkbruk i det offentliga.

Jag börjar med Bravo apelsinjuice där de påstår att deras juice är "Sveriges omtycktaste juice".

KrigarSjäl skrev:Jag börjar med Bravo apelsinjuice där de påstår att deras juice är "Sveriges omtycktaste juice".

http://www.bravo.nu/bravo/

"Att den är utan fruktkött gör den bara till en ännu omtycktare törstsläckare. Inte minst bland alla små juicedrickare."

De måste skämta?

jaha..det är ett litet skämt.. som att man skriver en bokstav baklänges..