De tio insatserna som ingår, som man alltså kan söka, är:

1 Rådgivning och annat personligt stöd
2 Personlig assistans
3 Ledsagarservice
4 Kontaktperson
5 Avlösarservice i hemmet
6 Korttidsvistelse utanför det egna hemmet
7 Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år
8 Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdom
9 Boende med särskild service för vuxna eller annan särskild anpassad bostad
10 Daglig verksamhet

Majoriteten av alla med AS verkar inte behöva de (flesta av de) här insatserna (?)
Den enda förmån som de flesta verkar både behöva och uppskatta är tandvårdstödskortet. Vilka insatser, hjälp eller förmåner anser ni skulle ingå i LSS, som fler med AS verkligen skulle kunna ha nytta av?

Varför inte via LSS rätt att få hjälp av en specialiserad AS arbetsförmedling med speciella resurser, där a-kassa, aktivitetstöd, socialbidrag, lönebidrag, SIUS, AS-center och allt vad det nu kan vara, samordas för att specifikt hjälpa personer med AS ut på arbetsmarknanden till lämpliga jobb?

Rätt psykologhjälp under det vanliga högkostnadsskyddet.

Vad har ni för förslag?

Har inga egna vettiga/kreativa förslag att bidra med, men vill säga att jag tycker att dina förslag är väldigt bra. Det jag själv framförallt saknat är ordentlig hjälp att hitta ett jobb där jag kan stå ut (kanske tom trivas...).

Känner att jag måste lägga in ett litet påpekande då du skriver följande:

BMW skrev:Majoriteten av alla med AS verkar inte behöva de (flesta av de) här insatserna (?) Den enda förmån som de flesta verkar både behöva och uppskatta är tandvårdstödskortet. Vilka insatser, hjälp eller förmåner anser ni skulle ingå i LSS, som fler med AS verkligen skulle kunna ha nytta av?

Mnja. Är det verkligen så det ser ut? Väldigt många av oss har ju stora svårigheter att sköta hemmet och ekonomin och har därför boendestöd, kontaktperson etc. Sen har jag inte koll på hur många det är som har det, men har ändå fått intryck av att det är vanligt. Om inte annat så tycks det finnas ett behov av den typen av stöd.

Alexandra skrev:Mnja. Är det verkligen så det ser ut? Väldigt många av oss har ju stora svårigheter att sköta hemmet och ekonomin och har därför boendestöd, kontaktperson etc. Sen har jag inte koll på hur många det är som har det, men har ändå fått intryck av att det är vanligt. Om inte annat så tycks det finnas ett behov av den typen av stöd.

Det är sant att många behöver dessa insatser, men är det verkligen över 50% Jag skrev mitt påstående med förbehåll, det är bara en känsla jag går på, men kan ha fel iofs.

Kan tänka mig (utan att veta säkert) att listan på våra rättigheter kom till på den tiden då betydligt färre - och betydligt "muppigare" - personer fick diagnosen AS. Förmodligen kommer den att revideras nu när vi är så många som får diagnosen, varav många har en problematik som kan beskrivas som betydligt lindrigare i vissa avseenden. Om än avgrundsdjup när det gäller annat.

Jag skulle spontant framförallt vilja se:

# En särskild arbetsförmedling för högfungerande personer med AS, som förmedlade riktiga jobb, allra helst utan lönebidrag.

# Större kunskap/förståelse hos CSN - för många av oss är det ju så att psykisk problematik kommer i vägen under studietiden, och att studierna därför kan dra ut på tiden, men att man slutligen ändå lyckas ta examen. I dagsläget tycks CSN inte ha någon större förståelse för detta.

BMW skrev:

Alexandra skrev:Mnja. Är det verkligen så det ser ut? Väldigt många av oss har ju stora svårigheter att sköta hemmet och ekonomin och har därför boendestöd, kontaktperson etc. Sen har jag inte koll på hur många det är som har det, men har ändå fått intryck av att det är vanligt. Om inte annat så tycks det finnas ett behov av den typen av stöd.

Det är sant att många behöver dessa insatser, men är det verkligen över 50% Jag skrev mitt påstående med förbehåll, det är bara en känsla jag går på, men kan ha fel iofs.

Jag tror att det är många som skulle behöva, ha nytta av insatser med boendestöd och/eller kontaktperson.

Men av en eller annan orsak inte söker eller vill ha dessa insatser. Tror det finns ett visst motstånd, man kanske känner sig "handikappad" och att det syns om man har insats. Istället för att faktiskt prova och kanske se att man får mer ork över och mår lite bättre.

Vet inte men har haft hemtjänst, när jag mådde som sämst, är kroppsligt funktionshindrad. För mig var det ett enormt motstånd och kändes som ett nederlag att behöva denna hjälp. Men senare så kände jag att jag faktiskt fick ork över till att göra lite saker jag tyckte var roligt. Att ha lite ork över till annat än bara måste saker är en lyx inte att förakta.

Så ni som sitter och och känner att ni behöver hjälp, sök hjälp och unna er lite "lyx"

Jag hör till de som inte behöver de där hjälpinsatserna. Jag tycker absolut att vi, som nån skrev, borde få lite mer specialiserad hjälp att hitta arbetsplatser som passar oss - och där vi passar in.

Hoppas! Det är ok att jag sticker in med en fråga:

Skulle va intressant att höra vad ni ansökt om om ni ansökt om:

Korttidsvistelse utanför det egna hemmet och vad som ni fått bifall/avslag på.

Jag har funderat på att ansöka om att få delta i ngn sommarkurs eller läger för personer med AS. Om barn kan beviljas LSS-kollo borde ju vi vuxna kunna få åka på våra läger!

Vissa av LSS-insatserna kan ju anpassas en del till en själv och ens egna behov men det förstod inte jag meddetsamma. Men hur ska man veta? Daglig verksamhet är ju t ex inte alltid det många associerar till när man hör det.

BMW skrev:1 Rådgivning och annat personligt stöd

Vad säger t ex det när man hör det första gången?

Det kan innefatta en mängd saker t ex rörelse- och balansträning med sjukgymnast, motionsgrupp, matlagningsgrupp, förskrivning av t ex timstock, Handy, bolltäcke, samtalsstöd hos psykolog, rådgivning i t ex privatekonomi och boendefrågor hos kurator. Men Habiliteringens verksamheter skiljer sig ju en hel del åt beroende på var man bor.

Hur många vet att man kan anställa sin kompis som ledsagare om man behöver ledsagning för att göra en semesterresa?

Eller har helt klart för sig vad annan särskild anpassad bostad kan innebära?

Inte många. Utanför forumet iaf.

Hej!!

Jag tror det är väldigt individuellt vilken hjälp man behöver men som jag som har drag av AS som jag fått av en hjärntumör vid tidig ålder. Rätten till LSS har jag ju eftersom jag är inskriven på Vuxenhabiliteringen och jag har just nu en utflyttad daglig verksamhet sedan när det blir dags att flytta kommer jag ansöka om bostöd för att försöka fungera så "normalt" som möjligt i samhället det som jag misstänker kan vara problematiskt med att flytta hemifrån är att eftersom jag som många med mig inte är så jätte sociala och har sociala "svårigheter" så är väl en kontaktperson att fundera på!!

Hej!

När jag fick min Asperger diagnos så kollade jag om det fanns något hos LSS som var till hjälp för mig. Det jag som mamma och gift kände kunde vara något var korttidsvistelse utanför det egna hemmet. Jag fastnade för det för att i lagtexten står något i stil med att denna insats ska ge anhöriga eller den hjälpsökande möjlighet till rekreation. Jag ansökte och ansökan gick igenom så nu åker jag på kortis en helg i månaden och bara vilar mig. Som en positiv konsekvens damp ett tandvårdskort (vilket jag tidigare i min kommun nekats till) ner som en för tidig julklapp.

Flinta skrev:Hoppas! Det är ok att jag sticker in med en fråga:

Skulle va intressant att höra vad ni ansökt om om ni ansökt om:

Korttidsvistelse utanför det egna hemmet och vad som ni fått bifall/avslag på.

Jag har funderat på att ansöka om att få delta i ngn sommarkurs eller läger för personer med AS. Om barn kan beviljas LSS-kollo borde ju vi vuxna kunna få åka på våra läger!

Jag har haft kortidsvistelse, beviljades två dygn, men stannade knappt ett då det inte behövdes mer.

Boendestöd beviljas via SoL och inte LSS. Det kommer möjligen att ändras när lagändringen av LSS går genom.

Själv skulle jag gärna se att jag fick rätt till sekreterare som den elfte LSS-insatsen och som kunde hålla ordning på alla möten åt mig, sortera och sköta viss del av korrespondensen och vara allmänt behjälplig. Det skulle verkligen avlasta mig som ordförande och bara låta mig sköta det som jag är riktigt bra på.

Jag fick nekad kortidsvistelse för FA-läger, två gånger.

Vann i länsrätten, men då var det för sent för lägret.

Sökte nästa år igen, men då ljög SS-handläggaren så de vann i länsrätten. Jag överklagade och tog upp det korrekta, till kammarrätten, men de sade att det inte var nya uppgifter eftersom kommunen sade att det inte var det, och därför tog de inte upp fallet.

Jag fick inget eftersom kommunen sade att jag fick rekreation med familjen, trots att det var klart och tydligt att jag sökte rekreation FRÅN familjen. Hon t.o.m. skrev det själv, men att jag kunde få rekreation med familjen. Det är obegripligt att kammarrätten inte tog upp det.

Till detta förekom det en mängd lögner om vad jag sysselsatte mig med. Man tog upp gamla hobbies, ej utövade på åratal, och skrev att det sysslade jag aktivt med. Det var sådant som kammarrätten valde att inte tro mig på när jag sade att det var lögn, utan de trodde på kommunen.

Jag blir så jävla arg när jag tänker på detta. Fy fan vad Kungälvs kommun har sketna handläggare. Även Kungälvs kommuns FUNKTIONSHINDERSASSISTENT som skulle vara mig behjälplig, bara slätade över detta som hon mycket väl visste var lögner. Det är viktigt att man inser att man INTE ska lita på henne, och bra om man hittar hit via google om man söker på funktionshindersassistent i Kungälvs kommun.

Man kan vända sig till vuxen-hab. Vuxen-habs kurator har börjat hjälpa mig med att rensa ur högen av och sortera upp alla myndighetskontakter.

I min kommun finns daglig verksamhet som riktar sig direkt till personer med AS.
Jag vet också att det finns människor som har personlig assistent (via kommunen), ledsagarservice, kontaktperson och flera andra insatser eller någon enstaka insats.

Det är väl ingen idé att skräddarsy någon insats. För det sitter ändå någon kontorsnisse som bestämmer att så här och så här skall det vara. Ingen aning om hur det egentligen fungerar i praktiken. Dessutom har jag noterat att de har sk mallar som de går efter. Hur många av er är stöpta i samma form och skulle ha användning av den sortens hjälp som inte är anpassad inviduellt efter personens behov?

Bump!

Det som också skulle behövas är en särskild bostadsanpassning och/el bostadsanvisning. Dvs hjälp att fixa lyhörda lägenheter (det finns kanske men vet inte hur vanligt det är). Och hjälp till att öht få en lägenhet (typ fr o m 25 års ålder). Har man inget arbete/lågavlönat arbete/tillfälliga vikariat, har man inte råd att köpa en lägenhet. Men man kan vara för fungerande för att få plats på ett gruppboende.

Och eftersom många rättigheter verkar finnas bara på pappret, ett PO till alla med autism/AS. Eller kanske en särskild A-ombudsman, som kan hjälpa till med motsträviga kommuner.

Alien skrev:Det som också skulle behövas är en särskild bostadsanpassning och/el bostadsanvisning. Dvs hjälp att fixa lyhörda lägenheter (det finns kanske men vet inte hur vanligt det är). Och hjälp till att öht få en lägenhet (typ fr o m 25 års ålder). Har man inget arbete/lågavlönat arbete/tillfälliga vikariat, har man inte råd att köpa en lägenhet. Men man kan vara för fungerande för att få plats på ett gruppboende.

Och eftersom många rättigheter verkar finnas bara på pappret, ett PO till alla med autism/AS. Eller kanske en särskild A-ombudsman, som kan hjälpa till med motsträviga kommuner.

Den funktionen skulle antagligen bli så belastad att den läggs ned innan den tillsätts... )
Det är precis det som saknas, en oberoende ombudsman, som tar specifika frågor...
Det som finns nu, så vitt jag vet, är "bara" för allmänna frågor. De tittar eller utreder inte enskilda ärenden.
Socialstyrelsen har nyligen startat en ny enhet där man ska kunna invända i enskilda fall, men jag har bara fått svaret att de inte ser någon anledning att se vidare på ärendet när jag vänt mig dit. Så jag vet inte om de existerar i verkligheten eller om det bara är någon som returnerar alla anmälningar med det standard svar jag fått??

Någon som vet?

Ha det så bra det bara går!

Gersa

Vet inte om det redan står någonstans, men en sak som skulle behövas tycks vara att kommunerna helt enkelt följde LSS i stället för att avtala bort en väsentlig del av meningen med den.

Som jag förstår det är avsikten med LSS att ge funktionshindrade kompensation för deras funktionshinder – det vill säga en levnadsstandard någotsånär i paritet med den de kan antas ha haft utan funktionshindret. Det skiljer den från Socialtjänstlagen, som är till för nödlidande (eller hur veckans eufemism lyder) utan avseende på funktionshinder.

Men tydligen har kommunerna avtalat (med staten (lagstiftaren!)? - med "utförarna"?) att syftet med hjälp enligt LSS ska vara "rehabiliterande" (återställande) och att klienten därför ska "aktiveras" som en del av "hjälpen".

Då kan man fråga sig, för det första: återställande till vad, om man har ett medfött funktionshinder?

För det andra: alldeles utmärkt om man hjälper till att habilitera någon som kan bli bättre på de områden där hen kan bli bättre; men i ett funktionshinder brukar ingå delar där man inte kan bli bättre. Åtminstone i det äldre begreppet "handikapp" ingår det rentav i definitionen.

Men även där man inte kan bli bättre ska man tydligen "aktiveras"; till och med om man blir direkt sämre av det och behöver sina krafter till saker som kan löna sig att satsa på. Något annat skulle nämligen strida mot det där avtalet. Prova samma inställning med ett oåterkalleligt fysiskt handikapp: man ska inte hitta vägar att lindra och kringgå det, utan behandla det som om det vore botbart. Och träna klienten därefter. En skillnad som kan tyckas subtil, men som kan vara avgörande för hur mycket krafter klienten får över till det meningsfulla liv lagen skulle hjälpa till med.

************************

Om det här ungefärligen stämmer borde vi naturligtvis bråka om det. Till exempel gå till domstol för att få prövat vad lagen säger och om det är lagligt att avtala bort en del av dess syfte på det här viset.

Men vad kan man då tänka sig skulle komma att hända? Jo, i dagens politiska klimat samma sak som lär ha hänt med tandvårdsintyget: regeringen kommer att säga att vi tar problemet på allvar och ska lyssna på vad berörda parter säger; sedan, när den värsta uppmärksamheten har lagt sig, kommer de tyst och diskret att försämra lagen så att den kommer i paritet med praxis – inte tvärtom.

Om inte ens pågående aktiveringskult biter som skäl för det (och stigmatisering av oaktiverbara, vilket går utmärkt eftersom de flesta inte känner någon) så finns ju den vanliga hänvisningen till "kostnader".

Så vad gör man?

Enligt mig finns det ett glapp mellan ambitionen med LSS och verkligheten. Det samma gäller för övrigt SoL.

Det är som du skriver att man genom LSS ska åstadkomma ditten och datten... Men verktygslådan är begränsad till åtgärder som kan upphandlas genom LSS...
Återigen ett exempel på att politikerna inte förstår lagarna de skapar....

Politikerna tror på ditten och datten i LSS, de har inte tid att inse att begränsningarna i verktygslådan gör att vissa inte kan få någon hjälp som de har nytta av...

Egentligen är hela den Svenska lagstiftningen som reglerar myndighetsutövande likadant uppbyggd. Lagstiftningen beskriver vad som är dess syfte. Sen förklaras det i ett antal kapitel hur detta BÖR genom föras, sedan avslutas texten med att varje enskild handläggare har rätt att göra avsteg från hur man BÖR göra om de anser att finns orsak till det...
Ett exempel: I SoL står det att den som av hälsoskäl tvingas söka hjälp hos Soc ska visas extra hänsyn så att personens hälsa inte blir sämre pga av kontakten med Soc.... Jag undrar är det någon som någonsin märkt, sett, hört att någon sådan hänsyn tas?? Nä, för det behöver de inte göra om handläggaren anser att det inte behövs... Det är mao Socialsekreteraren som ska göra den medicinska bedömningen om hur det är ställt med den sökandes hälsa... Det är åtminstone så det praktiskt fungerat i mitt fall....

Den medicinska hänsyn man visar mig är att jag tillåts maila in bilagorna till min ansökan istället för att lämna in den personligen som jag måste göra med ansökan...
Det är så jag blir lite tårögd när jag blir drabbad av deras överväldigande empati på det här sättet...

Summering: Lagstiftaren (Politikern) tror han/hon löst ett problem för att det finns en lagstiftning som säger så. Men de har ingen koll på om lagstiftningen också innehåller rätt verktyg och/eller skydd för att den ska kunna verkställas så som de tror att det sker... Vilket får till följd att de problem som du påtalar inte existerar i den politiskaverkligheten. Utan de existerar bara i den reellaverkligheten där ingen politiker någonsin kommer att sätta sin fot...

Men jag tänker fortsätta påpeka för Soc när de bryter mot lagen... Förr eller senare kanske någon hör... Och det måste ju journalföras så det finns ju dokumenterat...

Om man nu inte gör som min tidigare Socialsekreterare. "I dag har det kommit ett mail från nn, tyvärr är vårat mailsystem nere så jag redogör här kort vad mailet innehöll"..

Behöver jag tala om att han missade att notera att jag skrivit vilka kapitel och § i SoL han brutit mot...... ) Men det anmälde jag till Socialstyrelsen som inte såg någon orsak att utreda saken vidare... Felaktigt myndighetsutövande kan därmed tas bort från Soc instruktionsbok....


Ha det så bra det går!

Gersa

Zombie skrev:Så vad gör man?

Försöker påverka politiskt så mycket det går. Felet är enligt min mening i mångt och mycket att kommuner ska ta ansvar, kommuner är alldeles för små för att kunna ta ansvar för enskilda individer som behöver vård, hjälp, utbildning, whatever och de bryter mot lagen titt som tätt av diverse olika suspekta skäl (varav besparing inte är det huvudsakliga skälet, de kan slösa bort pengar utav bara helvete på felbehandling utav människor).

All omsorg borde vara på minst landstings/regionsnivå om man ska få någon ordning på det, kanske t.o.m. att det borde vara staten som ska ha huvudansvaret så att människor inte hamnar i "kommunarrest" pga myndighetsmissbruk (det är i princip så det är idag för människor som är beroende av soc, de kan inte flytta ifrån kommunen hur som helst).

LSS är skapat mycket med tanke på fysiska handikapp, att vi med NPF kommit med i samma lag känns som en nödlösning, LSS är inte anpassat för oss som klarar oss ganska bra men inte riktigt eller om någon råkar ha HSP så funkar inte LSS alls. Lagen behöver moderniseras, men det är något som sällan händer i Sverige.