Korttidsminne

av **alfapetsmamma** » 2009-12-19 18:17:19

Alexandra skrev:
alfapetsmamma skrev:[...]Och så glöm inte att man när man är
sönderstressad pajar sitt arbetsminne. Där finns en möjlig faktor särskilt för aspisar som missat en del outsagda eller dunkelt sagda saker, blir stressade av "misslyckandet" och därför funkar sämre.

Min uppfattning är att jag tidigare haft ett bra arbetsminne, men att det försämrats pga återkommande depressioner. (Nåt som de som utreder NPF definitivt bör ta med i beräkningen när de sätter diagnoser.)

Bryr "de" sig inte ens om uppenbar PTSD (som i mitt fall) så känns det som de inte skulle ta "vanliga" depressioner i beaktande. Som regel alltså. Har hört om några som inte fått utredas för att de varit deprimerade och man sagt att det blir fel då, men det verkar inte vara standard, som jag förstått det.

av **Johan S** » 2009-12-19 18:21:32

Fantasy skrev:ja,jag kan säga att jag har förklarat lite men inte hänvisat till någon AS-problematik. Jag har uttryckt det ungefär "på grund av en mindre hjärnskada minns jag inte riktigt muntliga instruktioner-det är därför viktigt att jag kan få skriva ned. Är det okej för dig?". Eftersom instruktionerna hela dagarna sker muntligt så minns jag kanske hälften.

Ok, det var precis det här jag tänkte mig. Fick uppfattningen från det du skrev att du inte sagt något, och att dina arbetskamrater därför inte fattar varför du behöver skriva upp allt. Med risken då att de kanske fått uppfattningen att du är konstig eller dum i huvudet.

Men du verkar ha förklarat det bra för dem, så det var väl bara jag som såg ett möjligt problem där det inte fanns något egentligen.

av **keedo** » 2009-12-19 19:41:41

sommar skrev:
keedo skrev:
sommar skrev:[quote="keedo"]Jag är helt värdelös på att komma ihåg verbala instruktioner, för mig måste det stå i skrift framför mig.

Jag också om det är flera och/eller långa instruktioner. Ett par, tre steg klarar jag i huvudet. Sedan är det säkrast om man skriver ner det till mig eller jag skriver själv. På jobbet har jag fått ett häfte med instruktioner på två sidor samt har två stycken jag kan fråga som har jobbat med samma sak tidigare.

Ibland behöver jag fråga om en eller ett par gånger liksom många andra. Särskilt om jag fått en muntlig instruktion första gången.

Men att fråga andra en eller flera gånger är ju inte helt "onormalt" heller! säg vilken människa som helst som inte säger "Va?" eller "Vad sa du?" någon gång i sina liv!

Exakt! Och det var ju det jag skrev.[/quote]

Ja då, ville bara visa att jag höll med dig om det.

av **sommar** » 2009-12-20 16:40:11

keedo skrev:
sommar skrev:
keedo skrev:[quote="sommar"][quote="keedo"]Jag är helt värdelös på att komma ihåg verbala instruktioner, för mig måste det stå i skrift framför mig.

Jag också om det är flera och/eller långa instruktioner. Ett par, tre steg klarar jag i huvudet. Sedan är det säkrast om man skriver ner det till mig eller jag skriver själv. På jobbet har jag fått ett häfte med instruktioner på två sidor samt har två stycken jag kan fråga som har jobbat med samma sak tidigare.

Ibland behöver jag fråga om en eller ett par gånger liksom många andra. Särskilt om jag fått en muntlig instruktion första gången.

Men att fråga andra en eller flera gånger är ju inte helt "onormalt" heller! säg vilken människa som helst som inte säger "Va?" eller "Vad sa du?" någon gång i sina liv!

Exakt! Och det var ju det jag skrev.[/quote]

Ja då, ville bara visa att jag höll med dig om det.[/quote]
Okej Fattade det inte eftersom du började meningen med Men som ofta används när man inte håller med/ säger något motsatt.

av **keedo** » 2009-12-20 20:51:27

Ok, jag är inte alls van med att det blir så.
Menade bara att jag höll med, MEN nu vet jag hur det kan tolkas.

av **Truly** » 2009-12-22 14:04:40

alfapetsmamma skrev:Annorlunda minnesfunktioner är vanligt vid NPF, och att ha svårt att minnas instruktioner eller behöva få dem skriftligt eller i korta sentenser istället för vindlande utläggningar också. Inte i skick att göra nån längre utläggning om det idag, men svaret på din fråga är JA.

Om inte annat så råder man t e x pedagoger att till AS-barn hellre ge instruktioner i stil med Sitt. Ät. Ta bort tallriken efter dig när du ätit

än

Nämen vad mysigt nu ska vi sitta ner och äta allihop. Vad gott det ska bli med ugnspannkaka, eller hur? Ja, allihop ska vara med och alla ska sitta, vid samma bord seså... Sen är det ju trevligt om alla tar bort sin tallrik efteråt, så slipper det bli så tjatigt, det vill vi ju inte eller hur Visst vill vi ha det trevligt allihop tillsammans. Så inget vippande på stolen och larvande nu. Inte hoppa upp och ner nu, seså. Och inga armbågar i grannens öga osv.

Kort och koncist och gärna utan ordet inte, som bara förvirrar.

Sorry om jag svamlade bort mig i OT-träsket, men det här var vad jag kom att tänka på när jag läste inlägget.

Sven-Olof Dahlgren har skrivit om AS och minne, om du vill googla på det så hittar du nog en föreläsning han hållit för Autismforum, där han talar om episodiskt minne och semantiskt minne och hur vi med alternativkablade hjärnor fungerar.

Och så glöm inte att man när man är sönderstressad pajar sitt arbetsminne. Där finns en möjlig faktor särskilt för aspisar som missat en del outsagda eller dunkelt sagda saker, blir stressade av "misslyckandet" och därför funkar sämre.

Tusen tack för den långa förklaringen Alfapetsmamma!
Nu förstår jag varför jag aldrig kommer ihåg muntliga instruktioner och varför det alltid blir problem för mig med min dotters lärare.
Läraren ger ofta en massa information i förbifarten och det kommer jag ju såklart inte ihåg när vi sedan är hemma. Jag måste ha allt nedskrivet annars är det kört för mig.
Sen blir läraren såklart sur på mig eftersom "jag inte sköter min roll i min dotters lärande".
Måste ta ett snack med läraren så att hon förstår problematiken.
Tack tack!

Och apropå ordet inte, så är det något som förvirrar det helt för mig. Jag tänker på alla de frågor man får under utredningen. Där det ibland kan vara antingen ett "inte" eller ibland t.o.m. två "nekanden" i samma mening. Ska man svara jakande eller nekande då? Jag blir liksom lite matematisk och börjar fundera i matematiska regler då det gäller ekvationer och minus och plus.

Ja sånt kan göra mig helt förvirrad och jag måste läsa om flera gånger och fundera hur svaret blir om jag svara JA och sen hur svaret blir om jag svarar NEJ. Ibland är det ju inte ens ja- och nej-svar, utan mer utav graderingssvar (ibland, aldrig, kanske, ofta osv) och då blir jag helt bortkollrad.

Ex. Tycker du inte om att träffa människor som inte är dina närmaste?

Öhhhhhh???? :-)224

Först måste jag "översätta" vad faan det är de menar. Sen kanske jag kan besvara frågan. :wink:

av **Tallerger** » 2009-12-22 14:27:05

Jag var en bra bit över medel på att memorera såväl siffror som ord på psykologtester; kom även ihåg alla tio orden en halvtimme senare. Men i de testerna är det ju en situation där jag verkligen fokuserar på att hålla vissa grejer i minnet. Om jag hälsar på en massa nya människor på en fest däremot, har jag ofta snabbt glömt de flestas namn, såvida jag inte även där verkligen gått in för memorerandet och använt memoreringstekniker. Det svåraste är att komma ihåg vad som t.ex. har sagts på ett möte, eftersom jag har så svårt att bedöma vad som är "kärnorna" i det som sägs. Det är ju dem man bör memorera eftersom man inte kan hålla hela mötet från första till sista ord i minnet.

av **simpel** » 2009-12-22 22:41:44

Verbala instruktioner har jag också svårt för, vill gärna skriva ner det för att det ska fastna. Mest när det handlar om rutiner som man ska sätta sig in i och det är mkt att hålla reda på. Drabbas ofta av tvivel på att jag minns rätt även om det handlar om enkla grejer, men det kanske delvis kan handla om dåligt självförtroende. Har nyligen funderat mkt kring det som stått i tråden, som att korttidsminnet är bra när det gäller att upprepa något som jag är fokuserad på men att jag lätt glömmer saker som ska göras efter en stund.

av **alfapetsmamma** » 2009-12-23 1:03:36

Truly skrev:
Och apropå ordet inte, så är det något som förvirrar det helt för mig. Jag tänker på alla de frågor man får under utredningen. Där det ibland kan vara antingen ett "inte" eller ibland t.o.m. två "nekanden" i samma mening. Ska man svara jakande eller nekande då? Jag blir liksom lite matematisk och börjar fundera i matematiska regler då det gäller ekvationer och minus och plus.

Ja sånt kan göra mig helt förvirrad och jag måste läsa om flera gånger och fundera hur svaret blir om jag svara JA och sen hur svaret blir om jag svarar NEJ. Ibland är det ju inte ens ja- och nej-svar, utan mer utav graderingssvar (ibland, aldrig, kanske, ofta osv) och då blir jag helt bortkollrad.

Ex. Tycker du inte om att träffa människor som inte är dina närmaste?

Öhhhhhh????

Först måste jag "översätta" vad faan det är de menar. Sen kanske jag kan besvara frågan.

Jag hade väldigt problem med Baron-Cohens Asperger Questionnaire och alla dubbla negationer i det (det du beskriver). När jag vädrade min frustration över hur frågorna var ställda och hur omöjliga de var att besvara krafsade psykeplågarn och läkarn vildsint i sina block. Det är ett tecken på aspighet...

Alltså, krafsa i sina block behöver inte vara tecken på aspighet, men att ha problem med att svara svepande och generaliserande fast man inte är hundra på om man förstått frågan rätt osv.

Och ordet INTE brukar AS-kunnigt folk säga att man ska undvika att använda med småaspisar. Dvs, man ska mycket hellre säga Gå lugnt i korridoren än Spring inte i korridoren. Om man bara säger vad personen INTE ska göra men inte ger ett alternativ så behöver det inte alls vara självklart för den vad den ska göra istället.

Det gäller alla beteenden man vill att nån ska undvika. Det funkar alltså inte att säga Sug inte på tröjärmen. Eller, man kan ju säga det, men man kommer inte särskilt långt med det. Varför gör personen det den gör? Vad fyller det för funktion? Kan man erbjuda nåt annat? Varför vill man att den ska sluta? Vad är viktigast... Såna frågor tycker jag den där läraren du pratade skulle kunna behöva tänka mer på.

Rekommenderar en bok som heter AKTIVA LÄRARE - Aspergers syndrom
- vad lärare behöver veta, skriven av Matt Winter. Föredömligt kort och bra, den kan människan inte säga att den inte hinner läsa...

av **Saga** » 2009-12-23 2:05:15

Liljencroowna skrev:Enligt min ADHD-utredning har jag dåligt korttidsminne - babbla siffror speciellt. Jag måste ofta kolla igen på ett recept exempelvis. Glömmer ofta bort vad jag ska göra.

Enligt mina (av adhd o aspergerexperter grundligt utförda) tester så skulle jag i princip inte ha några problem alls (med undantag för möjligtvis bildminne). Ha!

Jag har skitdåligt korttidsminne bland mkt, mkt annat. (Just korttidsminnesproblemen beror iofs med 99.9% säkerhet på min medicinering, men jag medicinerade även vid tidpunkten för testerna.)

(Däremot var mitt testbeteende tydligen på flera sätt "anmärkningsvärt"..

)

Korttidsminne

Vilka är online

Om AspergerForum

Logga in