Har också FB. Kul att se gamla vänner igen och hur de har åldrats mm. Har även några vänner från olika delar av världen som man kan hålla kontakten med på ett smidigt sätt. Så på detta sätt är FB bra. Jo, alla olika quizz som man kan testa är dessutom rätt roligt.

OT


Jag brukar studera personer ett väldigt långt tag innan jag väljer att ta kontakt med dom, 1 till 2 år sådär . Är FB ett bra ställe att bedriva denna slags aktivitet, har ingen som helst lust att bli kompis med några gamla klass kamrater som jag inte har kontakt med irl.

limemil skrev:OT


Jag brukar studera personer ett väldigt långt tag innan jag väljer att ta kontakt med dom, 1 till 2 år sådär . Är FB ett bra ställe att bedriva denna slags aktivitet,

Beror på hur mycket information de delar ut om sig själva till "icke-Facebookare". De behöver inte ens ha en publik Facebooksida om de inte själva anger det, och vad som ska visas på den publika sidan bestämmer man också själv.

Men jag tycker det är krångligt i Facebook att enkelt styra vilken synlighet varje information ska ha. Följden kan bli att man inte orkar bry sig.

<a href="http://www.theinternetpatrol.com/google-search-results-for-your-name-now-turn-up-your-facebook-friends-even-if-your-facebook-privacy-settings-restrict-your-profile/">Någon skrev i veckan</a> om ett rykte att Google hade ändrat sin sökalgoritm att ge träff på icke-publik information i Facebook.

Facebook blir rätt värdelöst med alla personer som stängt all info än sitt namn och foto för "ännu icke vänner". Det skulle väl för i helvita vara en poäng med Facebook att man ska kunna hitta någon man har något slags anknytning till även om h*n har ett namn som det finns 900 medlemmar där som bär, och man faktiskt inte vet tillräckligt väl hur h*n ser ut. Den kopplingen börjar det bli en majoritet som är totalt likgiltiga för. Socialt nätverk - inte särskilt mycket. Längre.

För förr lade ju folk inte upp sina sidor så. Då kunde man hitta en, typ, Mikael Bergkvist, glida in och ut på sidorna för folk med namnet och så hittade man den som var född rätt dag och bodde i rätt stad, och voíla - man hade hittat den man sökte. Nu är det i princip helkört. What´s the point, liksom. Snart är det nästan bara Mafia Wars-spelande kvar att ägna sig åt, och hålla kontakten med dem man hitta medan tid var.

Jag förstår hur du tänker och jag hade min profil öppen från början. Men för att skydda mina vänner så har jag valt att göra största delen av min profil privat...

För mig har FB blivit mest spelande, tyvärr.

Pemer skrev:Facebook blir rätt värdelöst med alla personer som stängt all info än sitt namn och foto för "ännu icke vänner".

Jag förstår dessa personer gott och väl. För vem vill t ex att ens chef/arbetsgivare kollar upp vad man skriver på nätet? Eller ännu värre: en potentiell arbetsgivare... Eller vem vill att ens gamla klasskompisar skall se hur misslyckad man är..?

Jag har min profil öppet, men istället skriver jag inte mycket alls på min sida. För att inte lämna ut mig. Egentligen ångrar jag mig att jag ens reggade mig där öht. Jag vill ju inte lämna ut mig så jag kan ju inte skriva så mycket. Och alla quiz och spel tycker jag bara är löjliga, och jag blir stressad av att chatta med folk. Ofta har man dessutom en massa folk på sin vänlista som man egentligen inte känner privat (det har verkligen gått inflation i ordet "vän") och vad skall man prata med dem om då typ..

Så jag har svårt att förstå vitsen med Facebook överhuvudtaget. Ibland funderar jag på att avregga mig faktiskt.

Jag gick ut ur Facebook. Tyckte det var jobbigt med alla nyhetsflöden, dvs personer som kommenterar saker och hela tiden måste berätta vad de har för sig. Samtidigt kunde jag inte låta bli att läsa dem. Fick vänförfrågningar från personer från förr som jag inte vågade säga nej till men som jag egentligen inte vill ha som vänner. Omvänt alla de som inte ville va vän me mig...

Jag tycker att den stora fördelen med facebook är alla nischade intressegrupper som man kan vara medlem i. Det är där man kan skapa nya kontakter om man har ett speciellt intresse något. Genom facebook får jag också inbjudningar till olika evenemang som konserter, föredrag mm.

Heliora skrev:

Pemer skrev:Facebook blir rätt värdelöst med alla personer som stängt all info än sitt namn och foto för "ännu icke vänner".

Jag förstår dessa personer gott och väl. För vem vill t ex att ens chef/arbetsgivare kollar upp vad man skriver på nätet? Eller ännu värre: en potentiell arbetsgivare... Eller vem vill att ens gamla klasskompisar skall se hur misslyckad man är..?

Jag har min profil öppet, men istället skriver jag inte mycket alls på min sida. För att inte lämna ut mig. Egentligen ångrar jag mig att jag ens reggade mig där öht. Jag vill ju inte lämna ut mig så jag kan ju inte skriva så mycket. Och alla quiz och spel tycker jag bara är löjliga, och jag blir stressad av att chatta med folk. Ofta har man dessutom en massa folk på sin vänlista som man egentligen inte känner privat (det har verkligen gått inflation i ordet "vän") och vad skall man prata med dem om då typ..

Så jag har svårt att förstå vitsen med Facebook överhuvudtaget. Ibland funderar jag på att avregga mig faktiskt.

Håller med, tycker Facebook gör att för mycket info om mig själv hamnar mer eller mindre publikt på nätet. Jag vill inte att diverse folk ska kunna se vilka jag har som vänner t.ex.

Dessutom som du säger för mycket trams och för mycket information som vället över en.

Folk där verkar samla på vänner och det är nån slags status att ha många vänner där, en bekant hade över 500 pers i sina vänner...jag menar, liksom....


Har stått emot att regga mig på Facebook av dessa och ännu fler anledningar.

Känns bl.a lite tveksamt att ett amerikanskt företag ska handha så mycket personlig info och kopplingar mellan människor.

Och dom här grupperna som folk är med i, en del kunde möjligvis vara intressanta men problemet är att det skrivs för mycket där, varav mycket är ointressant trams som gör att det blir väldigt tidsödande att försöka hänga med i utvecklingen där.



Men det slutar väl med att jag måste regga mig där...

Nej, jag finns inte där. Jag ligger lågt.

Jag är medlem på Facebook. Och jag var i början skeptisk om detta var nåt för mig. Ok, det är ett publikt men även ett populärt ställe där man kan gå med i klubbar, skriva i klubbarna eller..söka gamla klasskompisar, det är rätt så brett så, sen finnns det en chat-funktion för de som vill chatta en stund


+
chat-funktion ( för de som vill )
klubbarna
populärt
skicka gåvor och annat till vänner


-
lite segt ibland, ibland vill inte chatten fungera " kunde inte ansluta till chatten"

kanske lite för "svår manual" , borde finnas en tydlig och stor hjälp-avsnitts-knapp för att söka efter hjälp snabbare.

Jan Berglin. "Titta..där går hon som inte har Facebook !"
http://www.svd.se/kulturnoje/serier/ber ... e=20100131
Det är jag som syns på bilden nere till höger...

Nej, inte medlem.

Jag är medlem på Facebook och har ungefär lika många IRL-vänner.

Nej, inte medlem och tveksamt om jag någonsin kommer att vara det med tanke på att jag har svårt att dela med mig saker och ännu svårare bilder och erfarenheter, mer än till några få som står mig väldigt nära.
Dessutom vill jag slippa eventuella f d klasskamrater, släktingar, bekanta. Jag orkar inte med att ha inlägg och sådana grejer att svara på.

Jo, medlem i FB och har nog fler 'vänner' där än IRL.

Nej, fy fasiken! Lätt att bli besatt och tvångsmässig.

AAA skrev:Nej, fy fasiken! Lätt att bli besatt och tvångsmässig.

Ah, vad bra, då slapp jag fråga dig då (hade precis tänkt pm:a och göra det).

Jag vet inte om jag skrivit, men jag är medlem på Facebook. Jag tycker det är kul att kunna ha kontakt med folk.

Jag har det, fast ångrar att jag ens skaffade det.

Det känns bara så... ytligt.
Ja, men seriöst här, hålla på och lägga till en kusins bästa väns vän på sin lista bara för att man är "bekanta" eller lägga till någon som gått i ens parallellklass från mellanstadiet.
"Oj, hon har 230 fler vänner än jag!"

Det känns bara så plastigt.

Charley? skrev:

AAA skrev:Nej, fy fasiken! Lätt att bli besatt och tvångsmässig.

Ah, vad bra, då slapp jag fråga dig då (hade precis tänkt pm:a och göra det).

Jag vet inte om jag skrivit, men jag är medlem på Facebook. Jag tycker det är kul att kunna ha kontakt med folk.

Men vad gulligt, tack för att du tänkte på mig. Det blev bara kaos i huvudet med meddelanden och olika personer hit och dit där, värre än att julhandla nästan (bara nästan). Du kan väl hantera det bättre, antar jag

Har provat tre ggr, med samma resultat. Men det är okej, för jag visste att det skulle bli så. Vansinne är att upprepa samma misstag och förvänta sig ett annat resultat.

AAA skrev:Men vad gulligt, tack för att du tänkte på mig. Det blev bara kaos i huvudet med meddelanden och olika personer hit och dit där, värre än att julhandla nästan (bara nästan). Du kan väl hantera det bättre, antar jag

Har provat tre ggr, med samma resultat. Men det är okej, för jag visste att det skulle bli så. Vansinne är att upprepa samma misstag och förvänta sig ett annat resultat.

Ja, det kan lätt bli kaotiskt. Jag fungerar bra under vissa former av kaos och stress, hundra saker samtidigt på internet är en av de sakerna.

Sista meningen: I sanning, broder.

Oculi skrev:Jag har det, fast ångrar att jag ens skaffade det.

Det känns bara så... ytligt.
Ja, men seriöst här, hålla på och lägga till en kusins bästa väns vän på sin lista bara för att man är "bekanta" eller lägga till någon som gått i ens parallellklass från mellanstadiet.
"Oj, hon har 230 fler vänner än jag!"

Det känns bara så plastigt.

Nu när du säger det .... så känns det som att du bara har så rätt!

Är medlem, kollar tvångsmässigt, har en helt innehållslös profil och undrar varje gång varför jag har 40 gånger fler "vänner" där än vad jag har IRL.

Som Oculi sa, det känns plastigt.

Men det är väl bara att ta bort profilen?

Som jag förstår det kan man be Facebook-folket att radera en totalt från hemsidan, både profil och registeruppgifter.