Okej.. frågade morsan om hela det här nu, och fattade äntligen allting.

Jag har nog missuppfattat mina föräldrar.. med "riktig aspergare", så menade dem att det är en fulländad beskrivning av Aspergers Syndrom.

Men hon sa att det finns olika skalor inom asperger, alla är inte likadana. Jag är inte högst på skalan, utan en bit längre ner (alltså jag är inte en fulländad aspergare, likaså det finns sånna som har autism men inte är fulländade autismer som aldrig pratar).

Jag har en mild Asperger Syndrom.

KRAFTIG asperger är alltså - autism?


Tänk på det ett slag, vänner.

Savanten Svante skrev:KRAFTIG asperger är alltså - autism?

Man kan väl säga att asperger är en mild version av autism.. men egentligen är inte det riktigt rätt heller.

En bra jämförelse vore, svininfluensan är också en influensa som alla dem årliga, men det är egentligen inte en "kraftigare" version, eftersom den fortfarande skiljer sig.

Jag har fått uppfattningen att tjejer i genomsnitt har "mildare" el iaf mindre synlig AS än killar.

Men jag vet själv att jag var rätt udda som barn. Duktig i skolan men inga vänner alls. Levde mycket i min egen värld. Hur jag pratade vet jag inte, men en gång sa någon i skolan "det är första gången jag hört Alien prata slang". Men jag pratade öht inte så mycket med andra barn, alltså hade jag ingen anledning att prata slang.

Däremot har jag lärt mig en hel del under åren, så min AS kan ses som "mild", eftersom det inte upptäcks på en gång. (Det skulle säkert upptäckts när jag var barn/tonåring om AS varit bekant då.) Men den behöver ändå inte vara "mild" i t ex arbetslivet.

Att jag har en version av asperger är helt uppenbart.

Fast jag måste säga, att jag är osäker på om den faktiskt verkligen är mild.. för att den är väldigt stark/extrem vid vissa tillfällen.

För ungefär 3 år sen, så hade jag så stora problem att jag var i stort sett deprimerad varje dag, blev totalt låst och kunde få gråt-anfall. När folk undrade varför jag grät/var ledsen så vägrade jag tala om det. För det skulle bara låta alltför konstigt och pinsamt.

Men jag orkade inte vara så, så jag trotsade mina tankar och blev mycket bättre med tiden. Idag är jag inte längre deprimerad.

En annan sak, är att jag ofta får ångest av att möta allmänt folk när jag är ute och går, och tar långa omvägar och kommer försent till skola/jobb.

Jag har också ätstörning som gör att jag har svårt för att äta / inte kan äta ibland.


Allt det jag nämnde, skulle jag inte kalla för "mild" asperger... snarare tvärtom, väldigt stark.

Så jag är lite förvirrad... men jag skulle nog säga, att jag har en "mild" asperger, men kan ha starka effekter ibland.

Eller nått sånt... vette fan faktiskt.

Jag har svårt att se vad folk menar med mild eller kraftig AS. Jag tror inte att de som finns på forumet har speciellt mycket mildare AS än genomsnittet. Medelintelligensen är säkert högre här än i hela AS-gruppen, men det har väl inget med "hur mycket AS" man har att göra.

Den förfärlige snömannen skrev:Jag har svårt att se vad folk menar med mild eller kraftig AS. Jag tror inte att de som finns på forumet har speciellt mycket mildare AS än genomsnittet. Medelintelligensen är säkert högre här än i hela AS-gruppen, men det har väl inget med "hur mycket AS" man har att göra.

I mitt fall förklarade min terapeut det som att jag saknar mycket av det som är typiskt för Aspergare - dvs jag har inte många av diagnoskriterierna, men dock tillräckligt för att få diagnosen. Jag klarar mig utan samtliga LSS-insatser också.

Hon sa att jag lärt mig bemästra många för Aspergare svåra situationer genom att intellektuellt lära mig hur man gör - men det sker inte spontant som hos andra. Därför känner jag mig också ofta som en skådespelerska.

Den förfärlige snömannen skrev:Jag har svårt att se vad folk menar med mild eller kraftig AS. Jag tror inte att de som finns på forumet har speciellt mycket mildare AS än genomsnittet.

Men kan ju ha olika stark AS.. En del får ångest av att träffa folk, medan en del andra bara är nervösa.. en del blir totalt beroende i sina intressen, medan andra bara ofta har svårt att slita sig från dem / eller bara har lättare att fastna för saker dem håller på med.

Så jo, jag skulle säga att det finns mild, stark, medel etc etc, versioner av AS. Dock så diagnoseras alla grader som Aspergers Syndrom.

Sen tror jag att AS kan "sätta" sig olika starkt på olika ställen hos folk. Saker som en aspergare har svårt för, har inte andra aspergare svårt för. Och tvärtom.

Det behöver inte vara så att den AS som syns minst för utomstående, är mildare. Man kan lida av tvång, perceptionsstörningar, ångest etc, som är handikappande. Samtidigt kan man vara synligt aspig (t ex prata på om sina specialintressen, säga rakt ut vad man tycker etc) utan att må dåligt.

Just konsten att vara en bra skådespelare kan också ha nackdelen att man blir "tom" och mår dåligt inombords.

Det är en fråga om hur mycket man kan anpassa sig och hur mycket det kostar en.

Alien skrev:Det behöver inte vara så att den AS som syns minst för utomstående, är mildare. Man kan lida av tvång, perceptionsstörningar, ångest etc, som är handikappande. Samtidigt kan man vara synligt aspig (t ex prata på om sina specialintressen, säga rakt ut vad man tycker etc) utan att må dåligt.

Jag led förut så mycket av tvång, så jag blev helt låst. Blev också deprimerad pga det.

Ett exempel på när det var som värst.. om jag skulle starta ett program på datorn, och om jag då inte dubbelklickade på ikonen på ett visst sätt, så klarade jag inte fortsätta... då fick jag en tvångstanke som sa att jag kommer att dö eller bli straffad om jag fortsätter att använda programmet utan att ha dubbelklickat rätt.

Jag blev så nervös av det, så jag stängde ofta bara av och gjorde nått annat.

Alien skrev:Samtidigt kan man vara synligt aspig (t ex prata på om sina specialintressen, säga rakt ut vad man tycker etc) utan att må dåligt.

Prata om specialintressen/mala om samma ämne hela tiden, det är jag synlig på.
Dock så säger jag inte saker rakt ut vad jag tycker.. det har jag som tur är inga svårigheter med.

TK71 skrev:

Den förfärlige snömannen skrev:Jag har svårt att se vad folk menar med mild eller kraftig AS. Jag tror inte att de som finns på forumet har speciellt mycket mildare AS än genomsnittet. Medelintelligensen är säkert högre här än i hela AS-gruppen, men det har väl inget med "hur mycket AS" man har att göra.

I mitt fall förklarade min terapeut det som att jag saknar mycket av det som är typiskt för Aspergare - dvs jag har inte många av diagnoskriterierna, men dock tillräckligt för att få diagnosen. Jag klarar mig utan samtliga LSS-insatser också.

Hon sa att jag lärt mig bemästra många för Aspergare svåra situationer genom att intellektuellt lära mig hur man gör - men det sker inte spontant som hos andra. Därför känner jag mig också ofta som en skådespelerska.

Men då saknar du ju inte det som är typiskt, om hon inte menade att det är typiskt att inte lära sig bemästra saker.

Jag tror att IQ och intresse gör väldigt stor skillnad i en persons liv och framtoning. Mer än grad av AS. IQ är en hjälp för att räkna ut och analysera, intresse för att bemästra sociala saker är en nödvändig drivkraft. Alla har ju inte den drivkraften.

Jag känner till minst en autist med lätt begåvningshandikapp som p.g.a. socialt intresse ändå har lärt sig en hel del och inte ger en tydlig framtoning av autism.

Jag vet också att det finns hyperintelligenta aspergare som inte lär sig bemästra situationer så att det inte lyser AS om dem, men de kanske saknar motivation för sociala saker. Då är det ju svårt, speciellt som aspergare, att lära sig.

Säkert spelar grad av AS också in, men det är verkligen inte det enda, så som en del terapeuter och psykologer verkar tro.

Hyper skrev:Men kan ju ha olika stark AS.. En del får ångest av att träffa folk, medan en del andra bara är nervösa.. en del blir totalt beroende i sina intressen, medan andra bara ofta har svårt att slita sig från dem / eller bara har lättare att fastna för saker dem håller på med.

Så jo, jag skulle säga att det finns mild, stark, medel etc etc, versioner av AS. Dock så diagnoseras alla grader som Aspergers Syndrom.

Sen tror jag att AS kan "sätta" sig olika starkt på olika ställen hos folk. Saker som en aspergare har svårt för, har inte andra aspergare svårt för. Och tvärtom.

Social fobi ingår inte i AS, men det är något man ofta utvecklar om man har AS. Hur stark social fobi man får beror nog mer på vilken omgivning man hamnar i än på en själv.

Alla uppfyller diagnoskriterierna olika mycket, man behöver ju bara uppfylla några av dem och inte alla. Men bara för att man mycket tydligt uppfyller ett kriterium måste man inte uppfylla andra. Det blir svårt att säga vad som är "svårare AS" när AS består av flera diagnoskriterier som man kan uppfylla olika mycket.

TK71 skrev:I mitt fall förklarade min terapeut det som att jag saknar mycket av det som är typiskt för Aspergare - dvs jag har inte många av diagnoskriterierna, men dock tillräckligt för att få diagnosen. Jag klarar mig utan samtliga LSS-insatser också.

Hon sa att jag lärt mig bemästra många för Aspergare svåra situationer genom att intellektuellt lära mig hur man gör - men det sker inte spontant som hos andra. Därför känner jag mig också ofta som en skådespelerska.

Känner igen mig mycket i det där. Klarar mig utan LSS-insatser. Har , med viss möda , lärt mig det jag behöver för att fungera i NT-världen. Ägnar mig åt skådespeleri varje dag.

Jag tror att grundproblemen är desamma vid alla former av autism , det som skiljer är hur välfungerande individen är.

Den förfärlige snömannen skrev:Social fobi ingår inte i AS, men det är något man ofta utvecklar om man har AS. Hur stark social fobi man får beror nog mer på vilken omgivning man hamnar i än på en själv.

Jag tror AS kan påverka hur stark den sociala fobin är.

Ju mer klumpig man är i sociala situationer, ju starkare/lättare borde man ju också utveckla en social fobi.

TK71 skrev:

Den förfärlige snömannen skrev:Jag har svårt att se vad folk menar med mild eller kraftig AS. Jag tror inte att de som finns på forumet har speciellt mycket mildare AS än genomsnittet. Medelintelligensen är säkert högre här än i hela AS-gruppen, men det har väl inget med "hur mycket AS" man har att göra.

I mitt fall förklarade min terapeut det som att jag saknar mycket av det som är typiskt för Aspergare - dvs jag har inte många av diagnoskriterierna, men dock tillräckligt för att få diagnosen. Jag klarar mig utan samtliga LSS-insatser också.

Hon sa att jag lärt mig bemästra många för Aspergare svåra situationer genom att intellektuellt lära mig hur man gör - men det sker inte spontant som hos andra. Därför känner jag mig också ofta som en skådespelerska.

Att man kan lära sig att verka mindre aspig betyder inte att man får "lättare" AS, bara att man lärt sig dölja det. Problemen, om man ser dem som problem, finns kvar ändå och det krävs fortfarande en ansträngning för att motverka dem. Alla behöver inte uppfylla alla diagnoskriterier för att få diagnosen.

Att klara sig utan LSS är nog det normala, tror jag. Sen yttrar sig AS annorlunda hos kvinnor vilket gör att det finns en stor underdiagnosticering av kvinnor. Kriterierna är anpassade för män, eller egentligen pojkar, inte för vuxna kvinnor. Det gör nog att en del kvinnor kan verka ha "lindrigare" AS.

Hyper skrev:

Den förfärlige snömannen skrev:Social fobi ingår inte i AS, men det är något man ofta utvecklar om man har AS. Hur stark social fobi man får beror nog mer på vilken omgivning man hamnar i än på en själv.

Jag tror AS kan påverka hur stark den sociala fobin är.

Ju mer klumpig man är i sociala situationer, ju starkare/lättare borde man ju också utveckla en social fobi.

Jo, det måste ju finnas en anledning att SF är så mycket vanligare bland oss. Men olika omgivningar har också olika tolerans för AS-beteende.

Förresten, terapeuten sa att diagnoskriterierna kommer att vidgas. Fler kommer därför att passa in som "Aspergare". Jag vet inte om detta redan har hänt eller om det kommer i framtiden. Om jag fattade rätt så skulle inte jag få diagnosen enligt de gamla kriterierna.

Jag misstänker att i mitt fall sattes diagnosen för att jag kommer att utförsäkras nästa år, och genom att jag har den här diagnosen kommer jag att kunna ställa mer krav på bl.a Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. De kan då tydligen inte göra precis vad de vill med mig.

Ja, så kan man bolla med diagnoser

Alien skrev:Det behöver inte vara så att den AS som syns minst för utomstående, är mildare. Man kan lida av tvång, perceptionsstörningar, ångest etc, som är handikappande. Samtidigt kan man vara synligt aspig (t ex prata på om sina specialintressen, säga rakt ut vad man tycker etc) utan att må dåligt.

Just konsten att vara en bra skådespelare kan också ha nackdelen att man blir "tom" och mår dåligt inombords.

Det är en fråga om hur mycket man kan anpassa sig och hur mycket det kostar en.

Bra inlägg. Skriver under på det.

Me 2!

alfapetsmamma skrev:

Alien skrev:Det behöver inte vara så att den AS som syns minst för utomstående, är mildare. Man kan lida av tvång, perceptionsstörningar, ångest etc, som är handikappande. Samtidigt kan man vara synligt aspig (t ex prata på om sina specialintressen, säga rakt ut vad man tycker etc) utan att må dåligt.

Just konsten att vara en bra skådespelare kan också ha nackdelen att man blir "tom" och mår dåligt inombords.

Det är en fråga om hur mycket man kan anpassa sig och hur mycket det kostar en.

Bra inlägg. Skriver under på det.

Instämmer

sugrövmanövern skrev:Men när jag hamnar på forum för neurotyper är jag det svarta fåret, de kommunicerar med så mycket mer gruppmentalitetsgrejer, håller med varandra, väljer sida osv. sätter man sig där och håller en monolog skriker folket: Hybris!

Va, finns det forum med mestadels NT?
Var hittar man sådana och vad är hybris förnågot?

Hmm när jag tänker efter har jag några gånger varit inne på familjeliv.se men det kanske finns andra?

Pemer skrev:Ack så många som en gång väl fått en bild av vad Asperger handlar om verkar sedan ha direkt sjukliga svårigheter att någonsin mer nyansera sin syn och ta till sig om de får påtalat att det de en gång har hört faktiskt helt eller delvis är totalt felaktigt.

Lär vara så att det är jättelätt att låsa sig vid det man hört först o sedan ha svårt o ändra sig sedan för de flesta männniskor.
Det var något en polisutredare berättade om i radion.
Det berättades att de som lyckades bäst i utredningarna var de som klarade att inte dra slutsatser snabbt.

Man skulle ju kunna uttrycka samma sak kom jag o tänka på på ett ofördelaktigt sätt än fast det är lika nyttigt oavsett hur man fraserar det.
-> "långsam att dra slutsats eller komma till punkt".
Där lät egenskapen negativ trots att det är samma egenskap som är mycket nyttig.
Att snabbt göra fel är ju oanvändbart vanligen.

nano skrev:

sugrövmanövern skrev:Men när jag hamnar på forum för neurotyper är jag det svarta fåret, de kommunicerar med så mycket mer gruppmentalitetsgrejer, håller med varandra, väljer sida osv. sätter man sig där och håller en monolog skriker folket: Hybris!

Va, finns det forum med mestadels NT?

Ja eller där de är majoritet. Hund och kattforum är bra exempel.

nano skrev:vad är hybris förnågot?

De tycker att jag sätter mig på höga hästar, har en nedlåtande attityd och tror att jag vet bäst och att min åsikt är den enda rätta. Vidare upplever de att jag älskar mig själv för mycket och behöver tas ner på jorden med hjälp av diverse tillmälen såsom att jag har en barnslig frisyr, behöver "växa upp" behöver bli mer som dem, vuxna, mogna, åsiktslösa.

Kort sagt, de gillar inte en autist som svarar korthugget utan krusiduller, och de tål inte mina narcissistiska drag. Jag uttalar mig för tvärsäkert i nt:s ögon.

nano skrev:Hmm när jag tänker efter har jag några gånger varit inne på familjeliv.se men det kanske finns andra?

Familjeliv är arketypen för nt-forum.

nano skrev:Va, finns det forum med mestadels NT?

Results 1 - 10 of about 742,000 for site:.se inurl:forum "välkommen till".

Results 1 - 10 of about 92,100 for site:.se inurl:forum "välkommen till" -asperger -npf. Iofs så har NPF säkert andra betydelser och 700k svenskspråkiga forum låter lite mycket.