Hej! Har en fråga där svaret känns givet, men undrar även vad andra upplever och hur ni förhåller er till fenomenet.
Har läst lite på forumet, men inte hittat svar/ngt som relaterar tillräckligt bra.

Frågan lyder, eftersom jag bara sett att folk säger sig ha svårt med det (vilket också är givet):

Har ni inte personliga regler för hur man förväntas bete sig i sociala samanhang?

För mig är det så att följer man bara reglerna så funkar det oftast bra, och om man inte drar på sig mer uppmärksamhet än nödvändigt så tycker ingen att man är mer annorlunda än bara "speciell".

Jag tycker det svåra framförallt är att skapa nya regler (kräver noggrann observation och mönstersökning, samt test och utvärdering), och även att arbeta in dessa så att man minns dem när situation uppstår.
Det kluriga är ju när nya situationer uppstår. Då står man ju ofta som ett frågetecken eller kallas konstig.

Jag är ingen god läsare och skulle uppskatta om du som svarar delar upp texten i mindre stycken, om det inte är alltför mycket begärt.

Mvh herr Fantasi(lös)

Jag skiter fullständigt i att försöka förstå vad folk förväntar sig. Det märks att jag är ett mongo i vilket fall som helst, ingen mening att förställa sig.

Jag fattar ingenting om vad reglerna är, och bryr mig inte heller om att försöka klura ut det. Jag testar det jag finner logiskt, trial and error helt enkelt.

Hej Fantasi,

Jag känner igen mig i det du skriver på när jag var ung.

När jag blev äldre hade jag samlat tillräckligt med information om människorna för att själv börja agera tillsammans med dem - utan större bakslag.

Man kan likna det som om man kom från en annan planet..

Det går ju aldrig att gardera sig för nya situationer utan jag brukar helt enkelt avvakta och se hur andra gör före jag deltar - på mitt eget sätt såklart..

För man måste ju vara sig själv också.
Jag kan inte vara någon annan än mig själv så det är enkelt

Nja, lite grann kanske. Jag försöker använda mig av standardfraserna "hej/hejdå/hur mår du/ha det så bra" osv. men det brukar alltid låta lite krystat och malplacerat i sammanhanget.

Hur många gånger kan man t.ex. säga "hej" till samma person under en dag? Det händer nämligen rätt ofta att folk skrattar när jag säger "hej" till dem...

Om jag träffar samma person mer än en gång så brukar höja ögonbrynen, vidga ögonen och snegla. Hehe, ser nog ganska löjlig ut. Men jag ser hellre löjlig ut än att råka ut för knepiga sociala situationer.

Något jag har plockat upp längs vägen är fraser som: "Nämen, är du här?", "Har jag sett dig förut?" etc.

Jag har inte vågat använda dessa än! Jag tror inte jag kan få det att låta äkta, och om jag skulle använda det så skulle jag tänka på det hela dagen; "Åh nej, nu lät jag väldigt konstig". Dessutom, jag är långt ifrån så hurtig.

Men ja, jag har regler. Jag har en artighetskod som jag alltid kan använda mig av. Är jag på väldigt bra humör så kan jag få det att flyta relativt bra.

Jag har också börjat släppa lite på mina gränser. Jag orkar helt enkelt inte hålla upp en fasad.

earlydayminer skrev:Om jag träffar samma person mer än en gång så brukar höja ögonbrynen, vidga ögonen och snegla.

Hm, jag skulle antagligen se helt galen ut om jag försökte mig på det... fast det kanske är en hårfin linje mellan att vidga ögonen och spärra upp dem, vilket jag bara inte lyckats bemästra än.

earlydayminer skrev:Något jag har plockat upp längs vägen är fraser som: "Nämen, är du här?".

Hehe, det där är väl en så kallad retorisk fråga? När folk frågar mig den frågan brukar jag svara "nej, det är ett hologram".

svarabhaktivokal skrev:

earlydayminer skrev:Om jag träffar samma person mer än en gång så brukar höja ögonbrynen, vidga ögonen och snegla.

Hm, jag skulle antagligen se helt galen ut om jag försökte mig på det... fast det kanske är en hårfin linje mellan att vidga ögonen och spärra upp dem, vilket jag bara inte lyckats bemästra än.

Jag anser att "spärra upp" är när man öppnar ögonen snabbt och håller de uppspärrade en liten stund. Att "vidga" är en mer långsam öppning och ögonlocken åker ner lika fort som upp. Vad de generella definitionerna är vet jag inte, och bryr mig inte så mycket heller.

svarabhaktivokal skrev:

earlydayminer skrev:Något jag har plockat upp längs vägen är fraser som: "Nämen, är du här?".

Hehe, det där är väl en så kallad retorisk fråga? När folk frågar mig den frågan brukar jag svara "nej, det är ett hologram".

Det skulle kunna vara det. Själv brukar jag svara: "Ja, det ser så ut i alla fall."

Jag läste "Handbok i konsten att vara social", den är ganska lättläst och innehåller många goda tips man kan följa.

Bläddrar lite nu och ser att den nästan borde vara obligatorisk läsning för oss med sociala svårigheter. Den tar upp saker som olika sociala sfärer, hur man hälsar, volymreglering. Även saker som hur man agerar när man gjort fel eller ska på en fin middag.

Det är bara att plugga på så ska du se att det blir bättre. Trial and error i all ära, men det är ganska ineffektivt och kan vara plågsamt. Att studera hur andra agerar är väldigt värdefullt och är något jag försöker komma ihåg att göra ofta.

Jnx skrev:Jag läste "Handbok i konsten att vara social", den är ganska lättläst och innehåller många goda tips man kan följa.

Det finns en bra boktipstråd Bästa Böckerna om AS. Nu handlar den här boken inte om AS men den kanske kan platsa där ändå? Inte om AS men för aspgerare - läs och avgör själv!

Någonstans tror jag det handlar om att slappna av också, och inse att även NT:s gör konstiga saker ibland. Men jag kör mycket på nicka och le, säga hej om den andre säger hej, eller hålla käft.

svarabhaktivokal skrev:Hur många gånger kan man t.ex. säga "hej" till samma person under en dag? Det händer nämligen rätt ofta att folk skrattar när jag säger "hej" till dem...

Hahaha! Jag trodde jag var den ende som sade hej till samma person varje gång man ser dem under en dag

Nu försöker jag komma ihåg att göra det riktigt sällan, men vet fortfarande inte när man ska säga det/undvika att säga det.
Sade bara hej till min chef 4 ggr idag, han såg inte lika glad ut på slutet, men det verkar vara så olika hur fort folk blir irriterade, en del verkar bli arga efter några gånger.

ling0n skrev:Någonstans tror jag det handlar om att slappna av också, och inse att även NT:s gör konstiga saker ibland. Men jag kör mycket på nicka och le, säga hej om den andre säger hej, eller hålla käft.

Jag glömmer ibland bort att folk varken förstår hur man tänker om man är saklig, eller resonemangen som förs på så vis. Det tycker jag är det svåraste momentet i kommunikationen med andra.
Har märkt att det bästa är att vara tyst, ngt jag ofta har svårt för. Vill så gärna förstå saker.

Jag kan inte vara någon annan än mig själv så det är enkelt

Haha it´s funny because it´s true - citat från The Simpsons

- F

Jnx skrev:Trial and error i all ära, men det är ganska ineffektivt och kan vara plågsamt.

Efter att kört mycket trail and error så övergick strategin till my trail and your error.

Efter att kört mycket trail and error så övergick strategin till my trail and your error.

Hahaha jag kör den ofta, men mest i privata sammanhang.