Är det någon fler än jag som brukar känna ångest inför helger (inte högtider, utan vanliga fredagar och lördagar)?
För mig är helgerna den enda tid då jag verkligen kan känna mig riktigt ensam om jag inte umgås med någon. Just därför så oroar jag mig ofta under veckan hur jag ska gå tillväga för att lyckas vara social på ett positivt sätt när helgen kommer.
De flesta verkar se fram emot helgen under veckan, men för mig innebär det mest bara en massa påfrestningar.

jag är likadan. Men om jag fått något gjort under veckan - vilket jag sällan får - går det lite bättre. Annars är jag bara fruktansvärt rastlös och längtar till måndag...

Helgerna är enda tillfället under veckorna då jag vaknar utvilad, så jag ser verkligen fram emot dem. Att försöka vara social har jag inte en tanke på.

Jag brukade känna så inför helger när man visste att dom liksom kom hela tiden. Numera styr mina intressen så att det aldrig är samma dagar i veckan som är "lediga" och nästan aldrig lör/sön. Istället kan jag bli riktigt övertrött när det går mer än 5 dagar utan "helg".

söndag är min ångest dag när man ska tillbaks tillbaks till samhelts regler å krav å alla männsikor, bästa som finns är å bara sitta hemma å gömma sig bakom datan

temporary21 skrev:Är det någon fler än jag som brukar känna ångest inför helger (inte högtider, utan vanliga fredagar och lördagar)?
För mig är helgerna den enda tid då jag verkligen kan känna mig riktigt ensam om jag inte umgås med någon. Just därför så oroar jag mig ofta under veckan hur jag ska gå tillväga för att lyckas vara social på ett positivt sätt när helgen kommer.
De flesta verkar se fram emot helgen under veckan, men för mig innebär det mest bara en massa påfrestningar.

Det beror nog i högsta grad vilket liv det är man väljer prioritera.
Jag brukar ägna helgerna till att försöka komma underfund med hur jag ska lyckas vara mindre tillsluten än normalläget under de kommande vardagarna. (Det betyder att jag sätter arbetet före fritidssysslor, intressen, andra människor etc. Jag sätter arbetet först för att det är därifrån pengarna kommer.)

Nej, jag är morgonmänniska och under helgerna får jag ha mina morgnar ifred. Plus att det under helgerna finns tid och ork till att gå ut i skogen eller åka ut till havet.

Jul, ja det blir inte många kring granen i år...

Jul, ja det blir inte många kring granen i år...

Nu syftade jag egentligen på vanliga "vardagshelger". Men nu när det väl togs upp; jul och liknande högtider har jag faktiskt inga problem att vara ensam på. Snarare att jag nästan föredrar att vara ensam då.

Nu på senare tid har jag haft helger som givit mig vackra minnen.

Oftast är jag väldigt ensam under helger. Det är inte en speciellt rolig tid, man känner sig så långt borta från allting. Det är som att ju närmare man kommer, desto längre bort är man. Tänk er att ligga där med sin älskade i sin famn, dämpat ljus och i stort sett allting är tyst. Det enda man hör är varandras andetag och man känner hur sin bättre hälft tar ett fastare grepp runt ens midja. För en stund känns det som att ögonblicket varar för evigt och man har inte en tanke på att kvällen kommer ta slut någon gång. Men så är det inte alltid. Istället drömmer man sig ännu längre bort från verkligheten.

Ibland känns det som att man alltid kommer vara ensam. Jag kan inte ens avgöra om det är bra eller dåligt att jag fortfarande är "bara" 24 år. Men man håller hårt om den sista strängen av hopp, som i sin ände har ett gnistrande ljus som ständigt guidar en framåt.

Det är många timmar man använder till att andas tungt och djupt. Och det är inte lite svårt att uppmuntra sig själv. Det är helt sjukt. Blir nästan spyfärdig när jag motiverar mig själv och ständigt påminner mig om allt vackert, när allt jag vill göra är att falla ner på mina knän och gråta.

Men det är snart ett nytt år nu! Lyckas alltid skapa en föreställning om att något kommer förändras till det positiva (trots om det bara varar i några timmar) även om ingenting annat än årtalet i almanackan förändras.

Måndag hela veckan, måndag hela veckan...

Gäller även lördag och söndag.
Mao, jämna plågor.

temporary21 skrev:

Jul, ja det blir inte många kring granen i år...

Nu syftade jag egentligen på vanliga "vardagshelger". Men nu när det väl togs upp; jul och liknande högtider har jag faktiskt inga problem att vara ensam på. Snarare att jag nästan föredrar att vara ensam då.

På vanliga helger brukar jag inte ha några problem med att träffa folk. Åker delvis hem till föräldrarna, hälsar på syster eller grannen med hund då.