Per Plex skrev:

weasley skrev:Kanske det är så att för att ha Tro kan man behöva det som kristendomen kallar Den Helige Ande.

Den som bara tror att ritualerna är det som definierar dem kanske är de som inte får komma in?

Jag bara jättespekulerar här. Jag vill också påpeka att jag inte föredrar någon religion över någon annan.

Jag var inne på en liknande fundering, kanske bara ännu mera "hädisk" eller åtminstone "jättespekulativ".

1) Vad jag tänkte på var dock inte "tilliten" till ritualerna (t ex i gudstjänsten), utan att det kanske inte är någon garanti att man kommer in i himlen, för att man rabblar bibelord stup i kvarten. Att man har "helig Ande" kanske står för någonting annat än en färdighet i att trycka på andra "lämpliga" bibelord, hemska tanke?

2) Ja, Koboshi, ovanstående var nog främst riktat till dig... Förlåt min irritation, men har du inga egna funderingar om de här sakerna? Vad som står i bibeln känner jag till ganska bra, men vad du, Koboshi, tycker, vet jag ingenting om. Och det är det jag är intresserad av i diskussionen med dig. Ju.

1) Exakt ^_^.

2) Om jag har en fråga läser jag bibeln och frågar prästerna om frågan och vad bibeln säger.
Vad jag tycker är detta: Jag vill vara Jesu lärjunge och jag måste ta reda på vad Han vill att jag skall göra. Alltså måste jag var dag böja mig för korset och säga: Kom Jesus och reagera över mig. Om andra sedan frågar eller påstår sådant som jag redan har funderat på så ger jag svar utifrån hur jag fått förklarat för mig och vad jag uppfattar att Jesus sagt till mig.

Om detta stöter någon tja: Korsets kunskap är en dårskap för världen.

Jag uppskattar den teologiska diskussionen här.

Debbido skrev:En röst talade till mig: "Förstår du, Debbido, att jag verkligen ÄLSKAR DIG, oavsett vad du gör? Jag ser allt du gör för min skull, men om du ingenting gjorde så skulle jag älska dig åndå. Jag bär dig. Du är mitt älskade barn."

Debbido, din levnadsberättelse från ungdomen känner jag väl igen mig i. Och de slutsatser du drar i samma inlägg, de instämmer jag i.
Har själv gjort en delvis liknande resa. Fast utan svält och kyla, däremot ställde min AS till det ganska mycket.

Minns en gång när vi skulle "inta" en ort med bön. Hade sovit lite dåligt så jag var än mer morgontrött än vanligt. Men "bönearbetet" måste göras så jag kutade omkring i "aggressiv bön" (synnerligen idiotisk term IMO). Det kändes som att allt bara studsade mot ett innertak.
Mina ögon föll på min sovsäck på golvet och jag kände lusten att krypa in i den. Men nej! Plötsligt sade Gud till mig "Kryp in i den!" "Nänänä, frestare" sa jag, "jag har ett viktigt bönearbete här!"
Efter ytterligare en stund sa Gud till mig att krypa in i den med min vägran som följd. Tredje gången kunde jag inte stå emot längre.

Väl nere i sovsäcken kunde jag lika gärna fortsätta lyssna på den inre rösten. Han sade:

"Jag omsluter dig på alla sidor, och jag håller dig i min hand." (efter Psaltaren 139:5)

Detta var en vändpunkt för mig och har följts av ganska många andra liknande tillfällen när jag tillåtit Gud att tilltala mig, vilket har börjat bota min AS.

weasley skrev:
Kanske det är så att för att ha Tro kan man behöva det som kristendomen kallar Den Helige Ande.

Den som bara tror att ritualerna är det som definierar dem kanske är de som inte får komma in?

Det tror jag att flertalet av de kristna som tror på "den dubbla utgången" också anser. Skarpsynt av dig!

Koboshi skrev:1) Exakt ^_^.

2) Om jag har en fråga läser jag bibeln och frågar prästerna om frågan och vad bibeln säger.
Vad jag tycker är detta: Jag vill vara Jesu lärjunge och jag måste ta reda på vad Han vill att jag skall göra. Alltså måste jag var dag böja mig för korset och säga: Kom Jesus och reagera över mig. Om andra sedan frågar eller påstår sådant som jag redan har funderat på så ger jag svar utifrån hur jag fått förklarat för mig och vad jag uppfattar att Jesus sagt till mig.

Om detta stöter någon tja: Korsets kunskap är en dårskap för världen.

1) Vi kommer nog inte vidare på den här punkten för tillfället.

2) "Om jag har en fråga läser jag bibeln och frågar prästerna om frågan och vad bibeln säger."

Men du gör ingen egen reflektion eller rimlighetsbedömning om det skrivna eller det sagda? Olika präster verkar ju rätt olika syn på hur bibeln skall tolkas eller förstås. Eller spelar det ingen roll för dig? Om din präst skulle ha råkat vara Helge Fossmo, vid den tiden det begav sig, hade det varit okej med dig? Ulf Ekmans bibelsyn skiljer sig väl också rätt kraftigt från till exempel K G Hammars eller Olle Carlssons, eller vad tror du?

Du gör ju de facto ett eget val, när du bestämmer vilken präst du skall lita på. Har du frågat någon präst om råd för det valet också? Och hur valde du honom eller henne? Etc, etc... Alltså, tar du alls något eget ansvar för något, eller lämpar du över allt på bibeln och prästerna?


"Jag vill vara Jesu lärjunge".

Gott så, det vill jag också vara.


"Alltså måste jag var dag böja mig för korset och säga: Kom Jesus och reagera över mig".

Jag tror inte att Jesus tycker att det är hans sak att regera över dig (eller mig), jag tror han vill att du (och jag) tar ansvar för det själva.


"Om detta stöter någon tja: Korsets kunskap är en dårskap för världen."

Jo, men allt som kristna häver ur sig och som "världen" uppfattar som dårskap, är väl inte nödvändigtvis "korsets kunskap", eller?

(För övrigt talas det faktiskt om korsets "dårskap" och inget annat, i 1 Kor:18-25, om vi nu ska kasta bibelord på varandra, vilket vi förstås inte ska...).

Per Plex skrev:

Koboshi skrev:1) Exakt ^_^.

2) Om jag har en fråga läser jag bibeln och frågar prästerna om frågan och vad bibeln säger.
Vad jag tycker är detta: Jag vill vara Jesu lärjunge och jag måste ta reda på vad Han vill att jag skall göra. Alltså måste jag var dag böja mig för korset och säga: Kom Jesus och reagera över mig. Om andra sedan frågar eller påstår sådant som jag redan har funderat på så ger jag svar utifrån hur jag fått förklarat för mig och vad jag uppfattar att Jesus sagt till mig.

Om detta stöter någon tja: Korsets kunskap är en dårskap för världen.

1) Vi kommer nog inte vidare på den här punkten för tillfället.

2) "Om jag har en fråga läser jag bibeln och frågar prästerna om frågan och vad bibeln säger."

Men du gör ingen egen reflektion eller rimlighetsbedömning om det skrivna eller det sagda? Olika präster verkar ju rätt olika syn på hur bibeln skall tolkas eller förstås. Eller spelar det ingen roll för dig? Om din präst skulle ha råkat vara Helge Fossmo, vid den tiden det begav sig, hade det varit okej med dig? Ulf Ekmans bibelsyn skiljer sig väl också rätt kraftigt från till exempel K G Hammars eller Olle Carlssons, eller vad tror du?

A) Du gör ju de facto ett eget val, när du bestämmer vilken präst du skall lita på. Har du frågat någon präst om råd för det valet också? Och hur valde du honom eller henne? Etc, etc... Alltså, tar du alls något eget ansvar för något, eller lämpar du över allt på bibeln och prästerna?


1 a) "Jag vill vara Jesu lärjunge".

Gott så, det vill jag också vara.


1 b) "Alltså måste jag var dag böja mig för korset och säga: Kom Jesus och reagera över mig".

Jag tror inte att Jesus tycker att det är hans sak att regera över dig (eller mig), jag tror han vill att du (och jag) tar ansvar för det själva.


1 c) "Om detta stöter någon tja: Korsets kunskap är en dårskap för världen."

Jo, men allt som kristna häver ur sig och som "världen" uppfattar som dårskap, är väl inte nödvändigtvis "korsets kunskap", eller?

(För övrigt talas det faktiskt om korsets "dårskap" och inget annat, i 1 Kor:18-25, om vi nu ska kasta bibelord på varandra, vilket vi förstås inte ska...).

A) Ja naturligtvis prövar jag allt mot det jag vet. Men det finns vissa som har större avgörande i mina val och på vilka jag lyssnar mer på så i liten mån ja jag följer utan att ifrågasätta allt.

1
a: Följ Honom då. Ta ditt kors varje dag.
b: För att jag skall bli mer lik Honom måste jag låta mitt kött dö. Alltså låta Honom regera över mig så att jag blir mer Honom än mig.
c: Korset och vad det betyder är en dårskap för världen och en stötesten.

Jag påstår inte att jag har alla svaren men jag vet att om inte bibeln är sann är jag utan räddning och dessutom har det visat sig att jag måste låta Honom få mer av mig för att jag skall bli mer lik Honom. Dock ännu finns områden i mig och i mitt liv som jag inte har släppt fullständigt på min kontroll.

Jag är inte särskilt bra på att förklara mig. Men jag vet vad jag vet och tror vad jag tror. Kanske är jag ännu för lagisk men än har Han inte verkat färdigt i mig.

Vad gäller teologin är jag alltid öppen för inspiration. Och även du är en del av vad Jesus säger till mig. Dock kan jag inte överge min tro då jag skulle falla tillbaka i det jag var för 6 månader sedan.

Per Plex skrev:

weasley skrev:Kanske det är så att för att ha Tro kan man behöva det som kristendomen kallar Den Helige Ande.

Den som bara tror att ritualerna är det som definierar dem kanske är de som inte får komma in?

Jag bara jättespekulerar här. Jag vill också påpeka att jag inte föredrar någon religion över någon annan.

[...]
Vad jag tänkte på var dock inte "tilliten" till ritualerna (t ex i gudstjänsten), utan att det kanske inte är någon garanti att man kommer in i himlen, för att man rabblar bibelord stup i kvarten. Att man har "helig Ande" kanske står för någonting annat än en färdighet i att trycka på andra "lämpliga" bibelord, hemska tanke?
[...]

Vetdu, jag tror nog det var exakt det där jag försökte säga. Att Tro är så otroligt mycket mer än ritualer och slentrianmässiga kyrkobesök "baraförattmanska". För att citera dej så tror jag inte att Tro handlar just om att "rabbla bibelord stup i kvarten" - det handlar om hur man lever sitt liv och vilket förhållande man har till sina medmänniskor.

De flesta som skrivit i den här tråden om sitt troende har Jesus som förebild. Enligt mej är det dock inte nödvändigt att just Jesus är den ende man kan/bör/ska ha som förebild.

Lite av detta kommer Debbido in på i sitt inlägg:

Debbido skrev:[...]Här följer en del ironi:

LÅT OSS FÖRA VIDARE RÄDSLAN FÖR HELVETET!

Om vi bara kan få människor att skallra tänder av rädsla för den dömande, krävande, svartsjuke guden - då har vi lyckats!

Låt oss bygga kyrkor på grund av massiv rädsla! Låt oss hitta på regler och ritualer vi kan utföra så vi vet att vi köpt oss fria från helvetesstraffen!
[...]

Det var det här jag också tänkte mycket på när jag funderade över religion och allt som hörde till det. Det var det här jag avsade mej när jag valde att inte konfirmera mej. För jag vill inte vara en del av ett kollektiv där det viktiga är att man kan en viss bok utantill och där man kan gräla i årtionden över småsaker (ironiskt exempel: vilken färg Jesus hade på sina sandaler). Allt sådant är oviktigt! Alla människoskapta ritualer, alla förståsigpåare som anser att en viss tolkning av något som människan skapat är den enda rätta tolkningen.

Det viktiga är trots allt hur man lever. Hur man ser på andra och att man låter omtanke om andra vara en del i det livet.

weasley, hur märkligt det än kan verka så är det faktiskt så att 98% av dina åsikter delas av en väldig massa kristna människor.

Jag har skrivit att jag vill vara en brobyggare, OK jag har vissa åsikter men jag vill tolka mellan de som har alldeles olika språk i detta.
Och om det finns missuppfattningar om varandra så vill jag gärna peka på dem, som nu ovan. Särskilt om det är missuppfattningar om hur en viss grupp eller en viss person är funtad, ofta står vi varann närmare än vi tror. Först av allt är vi allihopa människor. Det finaste man kan vara!

Koboshi skrev:Jag påstår inte att jag har alla svaren men jag vet att om inte bibeln är sann är jag utan räddning och dessutom har det visat sig att jag måste låta Honom få mer av mig för att jag skall bli mer lik Honom. Dock ännu finns områden i mig och i mitt liv som jag inte har släppt fullständigt på min kontroll.

Jag är inte särskilt bra på att förklara mig. Men jag vet vad jag vet och tror vad jag tror. Kanske är jag ännu för lagisk men än har Han inte verkat färdigt i mig.

Vad gäller teologin är jag alltid öppen för inspiration. Och även du är en del av vad Jesus säger till mig. Dock kan jag inte överge min tro då jag skulle falla tillbaka i det jag var för 6 månader sedan.

Bibeln är sann till vissa delar. Det kan du vara övertygad om. Vissa delar går inte att avgöra sanningshalten i, tex Psaltaren eller Höga Visan, men det finns vissa historiska fakta som finns uppskrivna i Bibeln.

Men jag tror inte att enbart studier av Bibeln ger dej Sanningen. Som jag har skrivit förut tror jag att Sanningen inte kan beskrivas med mänskliga ord. För att till fullo kunna njuta av en bit delikat choklad måste du smaka på den - ingen kan beskriva för dej hur choklad smakar. Om det finns en allsmäktig Någonting är denne ännu mer obeskrivbar.

Jag tror alltså att du måste uppleva den Jesus du tror på för att till fullo kunna hänge dej. Hur detta ska gå till vet jag inte. Men likasom i exemplet med chokladen kommer du inte hitta Jesus eller Gud enbart i skriven form.

Debbido och Windfarne har bägge upplevt detta Något. Kanske de har gemensamma nämnare i sina berättelser som kan ge dej en hint om var du kan uppleva det de har upplevt?

Windfarne skrev:weasley, hur märkligt det än kan verka så är det faktiskt så att 98% av dina åsikter delas av en väldig massa kristna människor.

Ja, jag hoppas det. Och kanske är det därför kyrkan tappar medlemmar, som jag tidigare skrivit om. Men de två procenten du nämner vill jag kommentera:

Jag tror nämligen inte det spelar någon roll vad guden kallas eller vad hans sändebud heter. Det finns historiskt belagt att både Buddha, Jesus och Mohammed har existerat. Men jag anser inte att någon av dem har tolkningsföreträde över någon annan. Jag anser inte att det spelar någon roll vem av dem man har som förebild. För OM det finns något därute som ÄR allsmäktigt så är hen det över ALLT - dvs även Buddha, Jesus och Mohammed.

EDIT: Läste ORDENTLIGT vad du skrev och skrev om ett litet stycke.

weasley skrev:......
Men jag tror inte att enbart studier av Bibeln ger dej Sanningen. Som jag har skrivit förut tror jag att Sanningen inte kan beskrivas med mänskliga ord. För att till fullo kunna njuta av en bit delikat choklad måste du smaka på den - ingen kan beskriva för dej hur choklad smakar. Om det finns en allsmäktig Någonting är denne ännu mer obeskrivbar.

Jag tror alltså att du måste uppleva den Jesus du tror på för att till fullo kunna hänge dej. Hur detta ska gå till vet jag inte. Men likasom i exemplet med chokladen kommer du inte hitta Jesus eller Gud enbart i skriven form.

Debbido och Windfarne har bägge upplevt detta Något. Kanske de har gemensamma nämnare i sina berättelser som kan ge dej en hint om var du kan uppleva det de har upplevt?

Ja det är exakt det jag menar med att låta Jesus regera i mitt liv. Vad gäller bibeln så ger den ramarna om hur jag skall leva genom att det står hur Jesus gjorde och lärde. Men endast genom att ha mött Jesus får jag en personlig tro och endast genom bibelskolan jag går på nu och genom bön och lovsång blir påfylld av Jesu kärlek och Helig Ande kan jag ha en tro på att Jesus är Gud och att Han dog för mig.

Alltså jag har svårt att förklara hur jag tänker men jag är nära Debbido och Windfarne i tron. Att jag sedan använder citat från bibeln är därför jag tror att det är det tydligast sättet att se hur Jesus och därmed Gud vill att vi skall leva och hur det funkar och vad som krävs för att komma in i himmelen, att få vara får och inte get. Visst Jesus är kärlek men samtidigt är Han emot samlag utanför äktenskapet. Visst är Jesus vägen sanningen och vägen till Gud men samtidigt säger Han att inte alla kommer till himmelen. Visst Jesus uppfyllde GT:s lagar men samtidigt säger Han att ve den som upphäver dem.

Det är alltså en mycket smal väg som visas sig här och som är svår att följa. Därför lägger jag gärna in bibelcitat när frågor dyker upp då det ju ger vägen till himmelen. När det gäller att få tron är Debbido och Windfarnes sätt bäst.

Barracuber:

Rättade förf. i citatet.

Koboshi,
jag upplever att du bankar bibeln i huvudet på mig hela tiden. Jag orkar inte med det. Du skriver t ex:

"a: Följ Honom då. Ta ditt kors varje dag."

Menar du alltså att jag inte gör det nu? I så fall, vad vet du om vilket kors jag har att bära och hur jag bär eller inte bär det? Höga prestationskrav, med åtföljande modlöshet, har jag upplevt nog av. Är det den "frälsning" som Gud erbjuder, kan det lika gärna vara för min del.

Jag får antagligen skylla mig själv. Jag har angripit dig ganska hårt och kanske har jag varit orättvis. I så fall ber jag om ursäkt. Men det kan också bli obarmhärtigt att presentera "bibelns sanningar" oberoende av i vilket sammanhang man befinner sig.

Hur skulle det t ex ha gått då Jesus räddade äktenskapsbryterskan från stening, om han där börjat med att predika om otrohet och vilket brott det var? Okej, sant, Jesus gillar inte otrohet, men i den situationen såg han den utsatta kvinnan i första hand och förbarmade sig över henne. Inte så att han gav order till (eller "regerade över") dem som ville stena henne, utan snarare att han fick dem att rannsaka sig själva. På det sättet fick han dem att inse att de själva ingalunda var "utan synd" och därför inte heller hade rätt att döma och straffa kvinnan ifråga.

Jag har ingen rätt att döma dig, eller du mig för den delen, så kanske kan vi bara konstatera att vi tänker (och i alla fall formulerar oss) olika, och låta det vara vid det?

Per Plex skrev:Koboshi,
jag upplever att du bankar bibeln i huvudet på mig hela tiden. Jag orkar inte med det. Du skriver t ex:

"a: Följ Honom då. Ta ditt kors varje dag."

Menar du alltså att jag inte gör det nu? I så fall, vad vet du om vilket kors jag har att bära och hur jag bär eller inte bär det? Höga prestationskrav, med åtföljande modlöshet, har jag upplevt nog av. Är det den "frälsning" som Gud erbjuder, kan det lika gärna vara för min del.

Jag får antagligen skylla mig själv. Jag har angripit dig ganska hårt och kanske har jag varit orättvis. I så fall ber jag om ursäkt. Men det kan också bli obarmhärtigt att presentera "bibelns sanningar" oberoende av i vilket sammanhang man befinner sig.

Hur skulle det t ex ha gått då Jesus räddade äktenskapsbryterskan från stening, om han där börjat med att predika om otrohet och vilket brott det var? Okej, sant, Jesus gillar inte otrohet, men i den situationen såg han den utsatta kvinnan i första hand och förbarmade sig över henne. Inte så att han gav order till (eller "regerade över") dem som ville stena henne, utan snarare att han fick dem att rannsaka sig själva. På det sättet fick han dem att inse att de själva ingalunda var "utan synd" och därför inte heller hade rätt att döma och straffa kvinnan ifråga.

Jag har ingen rätt att döma dig, eller du mig för den delen, så kanske kan vi bara konstatera att vi tänker (och i alla fall formulerar oss) olika, och låta det vara vid det?

Och jag får be dig om ursäkt. Med att ta sitt kors menar jag att överlämna sig till Jesus varje dag. Jag stöder mig på det Jesus sa om att ta sitt kors och att Hans ok var lätt. Om jag uppfattas av dig som lagisk så ber jag om ursäkt.

Vad gäller bibeln så är den sanning för mig då om den inte var sanning skulle Jesus inte vara sanning och då skulle Islam, Judism, Budism etc vara sanningar men efter de enligt bibelns riktlinjer är falska läror så måste ju bibeln vara den enda sanna. Om sedan någon väljer att inte tro är deras rätt att säga nej till Jesus.

Bra exempel på hur vi skall leva i dag vi som kallar oss Jesu lärjungar. Vi skall alltså:

1: Förlåta alla andras synder och inte döma (vilket jag är medveten om att jag kan uppfattas som jag gör).
2: Notera att Jesus bekräftar att det är en synd att begå äktenskapsbrott men ... se ovan.... Vad sedan äktenskapet är är en annan sak.

Du skall veta att jag brottas med detta själv så jag är ivrig att diskutera min ståndpunkt och telogi mot andra för att se vad som håller då jag vet att det är sanningen (åter igen på Jesus ord).

Jag hade uppfattningen att aspergare var mer analytiska och tänkande än NT-personer, och därför inte är lika benägna att tro på påhittade historier och sånt.

Tror man på Kristendomen, ja då kanske har lite bristande kognitiv förmåga och problematik med logiken.

Saker ska baseras på fakta uppbackade av referenser och hypoteser/teorier ska gå att bevisa, och ska kunna vara reproducerbara för anses sanna.
Bibeln har ungefär samma sanningshalt som Harry Potter.
Jesus är lika riktig som Gordon Freeman.

Koboshi skrev:Vad gäller bibeln så är den sanning för mig då om den inte var sanning skulle Jesus inte vara sanning och då skulle Islam, Judism, Budism etc vara sanningar men efter de enligt bibelns riktlinjer är falska läror så måste ju bibeln vara den enda sanna. Om sedan någon väljer att inte tro är deras rätt att säga nej till Jesus.

Vill bara kolla en sak:

Om du läser i en bok att just DEN boken är sann och alla andra är falska hamnar du i ett cirkelresonemang du aldrig kommer att ta dej ur.Det blir något sorts självuppfyllande uttalande: "Eftersom jag säger det här så är det sant och allt annat är fel."

Rekursiv funktion kallas det i programmeringsvärlden.

Dessutom är det belagt att både Jesus, Mohammed och Buddha faktiskt har levat. Och om guden är allsmäktig så torde han vara delaktig i att alla tre har funnit olika vägar att få kontakt med denne gud.

Ville bara säga det. Tänker inte bråka med dej, Koboshi. Världen är komplicerad nog som den är.

Paprika skrev:Jag hade uppfattningen att aspergare var mer analytiska och tänkande än NT-personer, och därför inte är lika benägna att tro på påhittade historier och sånt.

Tror man på Kristendomen, ja då kanske har lite bristande kognitiv förmåga och problematik med logiken.

Saker ska baseras på fakta uppbackade av referenser och hypoteser/teorier ska gå att bevisa, och ska kunna vara reproducerbara för anses sanna.
Bibeln har ungefär samma sanningshalt som Harry Potter.
Jesus är lika riktig som Gordon Freeman.

Det är ju ett sätt att se det. Ett sätt som jag för egen del tycker är inskränkt.
För min egen del kan jag känna att min bristande kognitiva förmåga är ett hinder i min tro, lika väl som den kan vara det i vardagssituationer.
Antag att du bara tror på det du kan se. Vad händer då om du förlorar din syn?
Vidare kan man, om man är filosofiskt lagd, betvivla det allra mesta av den information sinnena ger oss. Hur kan man egentligen veta att man existerar? "Cogito, ergo sum" OK. Hur vet man att alla andra personer i ens närhet existerar? Hur vet man att bilderna från TV-nyheterna är verklighet, kanske är jorden platt och det finns bara vita människor? [ironi]

I vardagen tar man hela tiden steg som baseras på antaganden: Att bilen kommer att starta när man vrider om startnyckeln, lyda ratt- och pedalutslag och ta en till målet. Detta är bara ett enda exempel, men det visar på att flertalet av oss agerar som om vi ägde den exakta kunskapen om hur bilen fungerar, fast vi i själva verket endast antar att den skall bete sig på ett givet sätt, snarlikt de flesta andra bilar.

Inom vården finns ett uttryck som kallas "Vetenskap och beprövad erfarenhet". Detta innebär att det finns utrymme för behandlingsmetoder som visat sig verksamma utan att den exakta verkningsmekanismen hos behandlingen har klarlagts.

Bland astrofysiker förekommer uppfattningen att universum föds, expanderar, imploderar och dör, varefter det återföds igen. Om detta har jag ingen åsikt. Men teorin grundas på indicier i form av rester i bakgrundsstrålningen. Skulle denna teori vinna allmän acceptans så beror det inte på bevis utan på indicier.

Är du, Paprika, beredd att slåss för ditt ovanstående uttalande inför de auktoriteter som hävdar denna teori, eller nöjer du dig med ett antagande och accepterande av den teorin?
Gör du det (slåss) så är du konsekvent, om inte så är din åsikt ytterst klent underbyggd.

EDIT: FYI - jag har inte den blekaste om vem Gordon Freeman är... Jesus snackar jag med ibland

Koboshi skrev:Det är inte jag som dömer.

Dessutom finns miljoner som lever på denna planet som aldrig fått höra om Jesus. Och tänk på alla muslimer i gamla Arabien som aldrig hört om Jesus så nä inte alla kommer komma till Himmelen.

Du dömer alla muslimer till ett evigt brinnande helvete och samtidigt säger du att du inte dömer. Suck! Var fanns nu logiken i detta? Och empatin?

Om jag var förvissad om att alla muslimer, buddister och hinduer är på väg till helvetet så skulle jag inte sitta här vid datorn. Skulle inte ha tid till det. Och om jag ingenting gjorde så skulle jag förgås av dåligt samvete.
Så, vad gör Du för att frälsa arabvärlden?

Det finns dessutom olika sätt att missionera. Du säger att de måste få höra om Jesus. Jag tror det är viktare att människor får se Jesus genom kärleksfulla liv.

Jag umgicks ett tag med en sekulariserad muslim. Vi diskuterade livsfrågor. På nyårsaftonen ringde han upp sin styvfar, som hatade invandrare, och sa: "Jag förlåter dig allt ont du gjort mot mig, därför att Jesus har sagt att vi ska förlåta alla allting!"

Senare kom jag att samarbeta med denne mans skyddsänglar då det gällde att rädda hans liv undan drunkning. Var med om övernaturliga ting.

Du undrar varför jag har svårt för att tro. Jag undrar varför du inte förstår att Tron kan se ut på olika sätt för olika människor? Jag tror på en Kristus som dött för alla människor och som älskar alla lika mycket. Om vi kan visa det i olika sammanhang så är det mer än bra!

Jag hade ett samtal en gång med en djupt troende muslim. Tyckte att våra trosuppfattningar var förbluffande lika varandra. Jag kände att han hade Guds ande och jag såg att hans själ var ljus. (är något synsk)

Har även träffat Andefyllda indianer, buddister och hinduer! Wow! Vilken känsla! Att fatta att Guds helige Ande uppfyller hela jorden och är tillgänglig för varje själ, som inom sin religion, söker honom.

"Guds ögon överfar hela jorden, för att han med sin kraft ska bistå den, som av allt sitt hjärta söker honom." (Bibeln)

Koboshi

Hmm..har nog använt för tuffa ord..Måste därför tillägga att jag i mitt hjärta känner stor ömhet för dig! Du är en vacker själ, som vill satsa allt på Godheten. Det är stort!

Jag har varit ungefär där du är nu, när jag var yngre. Tog emot mängder av undervisning - och trodde på den. Sedan prövade jag undan för undan om det höll i praktiska livet. En del höll, annat inte.

Att leva som år 40 på 2000-talet ifråga om kläder, seder och kulturellt betingat beteende - det klarade jag inte av, och inte omgivningen heller!

En fara med att bara leva efter det som vissa predikanter säger är att man inte utvecklar kontakten med sig sjäv. Den personliga utvecklingen avstannar om man inte försöker lyssna inåt, genom meditation, till den röst som talar i just Ditt hjärta! Gud är oftast mycket lågmäld. När man följer den där viskande, goda rösten känner man frid och då vet man att man är på rätt väg.

"Barnvakten" i Knutby, hon som gjorde exakt det som Helge Fossmo sa till henne, lyssnade utåt, inte inåt. När hon försökte göra det Fossmo sa kände hon ångest. Hon agerade tvärt emot sitt hjärtas röst.
Detta är ett varnande exempel på hur det kan gå om man inte känner efter själv vad som är rätt eller fel.

Koboshi skrev:Och jag får be dig om ursäkt. Med att ta sitt kors menar jag att överlämna sig till Jesus varje dag. Jag stöder mig på det Jesus sa om att ta sitt kors och att Hans ok var lätt. Om jag uppfattas av dig som lagisk så ber jag om ursäkt.

Jag accepterar din ursäkt, i den mån du alls har gjort något fel. Att jag blir upprörd behöver ju inte nödvändigtvis betyda att du gjort något fel.

Det kan naturligtvis ligga något i att jag inte "bär mitt kors" på ett bra sätt för varje dag. Men i princip tror jag inte att någon är perfekt i detta avseende och funderar därför på om det inte är en ganska billig metod för att få makt över folk, att ständigt påtala sådana tillkortakommanden. Genom att få folk att känna sig otillräckliga och ge dem dåligt samvete, blir det ju lättare att sedan erbjuda "Guds barmhärtiga frälsning", eftersom "behovet" ju då är så mycket större. Detta senast sagda är menat mer som en allmän reflektion från min sida, kanske främst angående olika kyrkliga företrädare, än en anklagelse mot dig personligen.

I övrigt har jag inget intresse av att sätta någon etikett på dig (som "lagisk" eller något annat epitet). Och du har egentligen inget ansvar för hur du uppfattas av mig (angående din "andra" ursäkt); jag menar att du kan gärna inte behöva be om ursäkt för hur jag uppfattar dig - det är ju något som händer i mig. Det kan du rimligen inte ha ansvar för. Det du (och jag) däremot har ansvar för är hur vi uttrycker oss, att vi försöker vara så tydliga som möjligt kanske.

Koboshi skrev:Du skall veta att jag brottas med detta själv så jag är ivrig att diskutera min ståndpunkt och telogi mot andra för att se vad som håller då jag vet att det är sanningen (åter igen på Jesus ord).

Jättebra att du brottas och vill diskutera, tycker jag. Det blir ändå lite motsägelsefullt i mina öron (bildligt talat...) när du säger att:

..."för att se vad som håller då jag vet att det är sanningen"...

Min, smått retoriska, fråga blir då:
Vad är det du tycker att du behöver undersöka egentligen, om du nu redan vet att det är "sanningen"?

Per Plex skrev:...
Min, smått retoriska, fråga blir då:
Vad är det du tycker att du behöver undersöka egentligen, om du nu redan vet att det är "sanningen"?

Om jag får en uppfattning av vad som är sant genom att läsa och hör måste jag ju pröva den mot vad som står i bibeln och vad som Jesus säger i mitt hjärta. Detta har ju medfört att jag inte håller med om att homosexuella är en cancersvulst även om en präst säger.

Koboshi skrev:Om jag får en uppfattning av vad som är sant genom att läsa och hör måste jag ju pröva den mot vad som står i bibeln och vad som Jesus säger i mitt hjärta. Detta har ju medfört att jag inte håller med om att homosexuella är en cancersvulst även om en präst säger.

Okej, jag kan heller inte se att homosexuella skulle vara en cancersvulst i samhället, så där är vi tydligen överens. Men de som hävdar motsatsen brukar ju stödja sig på olika citat ur bibeln, fast Jesus själv inte sagt något om detta, vad jag kan påminna mig. Har du något att säga om det?

Det finns en spännande tråd om teodiceproblemet här: teodiceproblemet-t13432.html

Jag hittade en intressant sida som handlar om fundamentalism och b l a homosexualitet.

http://hem.passagen.se/nicb/accept.htm

Paulus förbjuder homosexuella personer att utöva homosexualitet. Han förbjuder också kvinnorna att ha kort hår och männen att ha långt hår. Han kräver att kvinnorna har sina huvuden betäckta när de ber och han tycker att slaveriet är helt okey. Slavarna och kvinnorna ska fortsätta underordna sig sina herrar.

Det finns idag fundamentalistiska troende kvinnor som går omkring med kort hår, utan hatt och som anser att homosexuella absolut inte får ha ett sexliv. Så - var finns logiken? "Bibeln säger att..." Men de vägrar bli medvetna om att de själva och deras pastorer har valt ut vilka påbud som är giltiga i vår kultur idag och vilka som inte är det.

ALLA tolkar bibeln och lever efter vissa verser medan man struntar i andra. Dessvärre är inte alla kristna medveta om vad de eller deras ledare gör med bibeln.

Per Plex skrev:

Koboshi skrev:Om jag får en uppfattning av vad som är sant genom att läsa och hör måste jag ju pröva den mot vad som står i bibeln och vad som Jesus säger i mitt hjärta. Detta har ju medfört att jag inte håller med om att homosexuella är en cancersvulst även om en präst säger.

Okej, jag kan heller inte se att homosexuella skulle vara en cancersvulst i samhället, så där är vi tydligen överens. Men de som hävdar motsatsen brukar ju stödja sig på olika citat ur bibeln, fast Jesus själv inte sagt något om detta, vad jag kan påminna mig. Har du något att säga om det?

Tja det är ju det jag menar med att man prövar för att sanningen skall bli synlig. Om någons tro stångas mot världen och frågor som andra har visar det ju sig på vilken grund de står på. Att andra använder citat för att bevisa sin synpunkt är ju bara bra för då kan man pröva om deras synpunkt har stöd av bibeln eller inte eller om det bara är en tolkning som går att göra.