Ms Tibbs skrev:En med histrionisk PS och drag av borderline och en med antisocial PS, på psyk sa läkaren att jag ev. hade en PS och det lär ha varit borderline isf, men jag fick ingen diagnos då.

Okej, har du fått den diagnosen nu på senare tid då eller? Ibland misstänker jag att jag också har drag av borderline. Men egentligen är det väl en ganska "teoretisk" diagnos känns det som. Själv tycker jag inte riktigt om att kategorisera mig efter något som inte med säkerhet går att bevisa. Det viktiga känns snarare att hitta de bästa individuella lösningarna på ens problem, så att man kan uppnå ett så tillfredsställande liv som möjligt.

Men nu kanske det blev lite OT

Nope, ingen borderline nu heller. Han sa bara "personlighetsstörning kanske" och jag antog borderline för jag är/var självskadare. En annan som själv har borderline sa han trodde jag hade det också, men jag har träffat ÖL som sagt att jag "inte hade nån PS i alla fall" så får väl hoppas på det. PS har aldrig nämnts senaste året och jag tror inte jag har någon PS.

Ja, det verkar ju som att självvållande är kriterier när det kommer till borderline. Men samtidigt kan jag inte undgå att tänka att i stort sett de flesta människor har någon form av självvållande. Skillnaden är bara att det inte alltid syns på alla. Därav vill jag dra slutsatsen om att självvållande när det kommer till borderline oftast primärt handlar om ett rop på hjälp.

Men nu vill jag inte överanalysera allt för mycket, eftersom jag inser att detta kanske är ett känsligt ämne.

Jag kanske bör inleda med att jag inte har en AS diagnos ännu, men det är mest en fråga om tid. Jag stod i kö två år i Sverige och väntar för tillfället på utredning i Holland.

Jag tänkte svara på din fråga eftersom min flickvän har BPD-diagnos, BPD kommer förövrigt att byta namn till 'emotion regulation disorder' i DSM V. När det gäller människor med BPD generellt så tror jag inte att jag skulle känna någon större dragning till de personer som ställer till med för mycket onödigt drama. Har dock inte upplevt det med min flickvän, men hon uppvisar som väntat väldigt polariserat tänkade när det gäller andra människor. När det gäller mitt intresse för henne så tror jag att det är mer grundat i hennes grundläggande personlighetsdrag än i hennes BPD.

Men jag antar att om tex. Tnoy Attwood skulle säga att min attraktion till henne beror på att hon, till skillnad från mig, är väldigt duktig socialt, och att jag letar efter detta för att komplettera mina egna brister. Hur troligt detta är vill jag dock inte spekulera i, inte spelar det någon större roll för min del heller. När det gäller det sociala, så är det väldigt få personer som hon inte kan få att känna att de är än väldigt nära vän till henne, detta inom en väldigt kort tidsperiod. Vilket är ganska lustigt eftersom hon inte har något större socialt behov, faktiskt mindre än mig, men alla människor verkar älska henne och spendera tid med henne. Så jag tror att iaf när det gäller min flickvän så är hon tilldragande som person för både NT och AS.

Jag vet inte riktigt om jag har svarat på vad du har frågat dock... när det gäller att 'väga upp' varandra så vet jag inte exakt vad du menar, så jag tillåter mig själv att tolka fritt. Jag antar att du menar när det gäller de som jag beskrev ovan, tex. sociala förmågor. Jag är helt värdelös, medan min flickvän som sagt är mästare på det, även om hon inte försöker, enligt henne själv så går det automatiskt. Att väga upp varandra när det gäller den emotionella biten är dock lite svårare, hon har ju väldigt svårt att regulera sina känslor, tex. en liten antydan från mina sida att jag kan vara irriterad över något hon gjort (även om jag inte uttrycker detta) kan få henne att reagera starkt. Jag själv å andra sidan har extremt svårt att regulera stress och har väldigt sömnproblem pga. anxiety (oro?). Så där vet jag inte direkt om det finns någon tendens att väga upp varandra. Det är väl mer att båda har en bättre förståelse för avvikande beteenden pga. våra egna åkommor och det kanske hjälper lite.

Hur som helst, vill undvika att skriva en uppsats här, finns det några mer specifika frågor så kanske jag kan svara på dem också.

Vill till slut bara kommentera det temporary21 säger angående BPD som en medfödd störning. Det finns inte alls lika mycket studier om genetiska faktorer i BPD som inom autism, men studier av concordance rates (tvillingstudier) har gett indikationer på ca 40-70% heritability (ärftlighet?). Så att BPD till skillnad från autismspektrat enbart skulle vara beroende på omgivningen är inte alls sant, men att det är det till en mindre grad verkar dock troligt med tanke på dessa nummer. Vill till slut be om ursäkt för min svenska, ett år utomlands kan tydligen ge upphov till mycket förfall

Tack för dina synpunkter! Nu var det ett tag sen jag "grävde" i detta och har skiftat fokus lite. Att BPD enbart skulle vara beroende av omgivningen tror jag inte att jag har sagt. Givetvis finns en genetisk faktor med, precis som med i princip allt. Det jag syftade på var att det inte fanns någon tydlig avgörande faktor rent biologiskt, som t.ex. i jämförelse med AS, där man bl.a. talar om spegelneuroner.

I övrigt så var din information tillfredsställande. Det känns inte som att jag behöver tillägga så mycket till det du skrivit, vi verkar dela synpunkter på det mesta där. Det var dock intressant att höra från någon som faktiskt levde i ett sådant förhållande. Just nu har jag inga fler specifika frågor, då jag som sagt har fokus på lite annat just nu. Men det kommer nog säkert fler frågor när du minst anar

Välkommen till forumet förresten!

Oerhört intressant, trebbe! Men lite OT i den här tråden så jag har bett moddarna göra en ny tråd om spegelneuroner för detta vill jag gärna veta mer om.

Jag har själv känt på mig att somliga nog dragit lite för stora växlar på den där ursprungliga studien men inte haft något som helst belägg för denna intuition.

*************

weasley:
Inlägget som åsyftas finns nu här: post323788.html#p323788

Inger skrev:Oerhört intressant, trebbe! Men lite OT i den här tråden så jag har bett moddarna göra en ny tråd om spegelneuroner för detta vill jag gärna veta mer om.

Har det startats en ny tråd om saken ännu? Har inte sett till någon

Annars får du gärna inleda ny tråd om saken trebbe, det vore kul att höra mer om detta

Jag är inte moderator, jag bara föreslog att moddarna skulle dela tråden. Uppenbarligen har de inte gjort det än.

temporary21 skrev:På senaste har jag utvecklat ett väldigt stort intresse för människor med personlighetsstörningen borderline (värt att nämna är att jag känner stor sympati för dessa människor och jag vill liksom inte uppröra någon i min "efterforskning").

Hursomhelst så tänkte jag höra mig för bland er andra aspergare om ni också finner dessa människor mer intressanta än andra? Det jag har märkt, som kan hjälpa förklara min fascination, är att personer med asperger och borderline väldigt ofta väger upp varandra. Jag har väldigt många teorier om varför det är så, men jag ska försöka att inte göra detta till en lång monolog om mina egna upptäckter .
Utan istället så vore det kul att höra ifall någon fler än jag har åsikter om detta?

Detta med att en person med AS och en person med BPD på ett positivt sätt skulle komplettera varandra har jag svårt att tro. Snarare då att de "krockar med varandra"; jag kan tänka mig att AS-personen stör sig på BPD-personens oförutsägbarhet, och att BPD-personen uppfattar AS-personen som tråkig? Jag tycker mig mest ha sett bland folk att det där med att "kaka söker maka" stämmer bra.

Detta med att en person med AS och en person med BPD på ett positivt sätt skulle komplettera varandra har jag svårt att tro. Snarare då att de "krockar med varandra"; jag kan tänka mig att AS-personen stör sig på BPD-personens oförutsägbarhet, och att BPD-personen uppfattar AS-personen som tråkig?

Jo, jag har också dragit den slutsatsen. Jag tror dock att detta kan vara högst individuellt. Men det jag främst tänkte på var situationer där båda har en viss medvetenhet om varandras "tillstånd". Alltså då båda är medvetna om vad AS och BPD kan innebära, så finns det (i mina ögon) stort utrymme för ömsesidig kompensation.

Men visst, "kaka söker maka" eller "lika leka bäst" kan nog mycket väl vara den mest "framgångsrika" formen av relationer. Samtidigt så kan ju två personer med AS ha helt olika värderingar och intressen, vilket gör att de inte skulle komma bra överense alls. Eller på samma vis mellan två personer med BPD.

I slutändan så tror jag dock att det är viktigt att man inte låter en diagnos styra ens liv allt för mycket. En diagnos kan vara ett bra sätt att hitta sin egen (och andras) identitet, men samtidigt så kanske man ska vara försiktig med att låta den bestämma ens slutgiltiga öde.

Alexandra skrev:

temporary21 skrev:På senaste har jag utvecklat ett väldigt stort intresse för människor med personlighetsstörningen borderline (värt att nämna är att jag känner stor sympati för dessa människor och jag vill liksom inte uppröra någon i min "efterforskning").

Hursomhelst så tänkte jag höra mig för bland er andra aspergare om ni också finner dessa människor mer intressanta än andra? Det jag har märkt, som kan hjälpa förklara min fascination, är att personer med asperger och borderline väldigt ofta väger upp varandra. Jag har väldigt många teorier om varför det är så, men jag ska försöka att inte göra detta till en lång monolog om mina egna upptäckter .
Utan istället så vore det kul att höra ifall någon fler än jag har åsikter om detta?

Detta med att en person med AS och en person med BPD på ett positivt sätt skulle komplettera varandra har jag svårt att tro. Snarare då att de "krockar med varandra"; jag kan tänka mig att AS-personen stör sig på BPD-personens oförutsägbarhet, och att BPD-personen uppfattar AS-personen som tråkig? Jag tycker mig mest ha sett bland folk att det där med att "kaka söker maka" stämmer bra.

Jag baserar mitt medhållande på mig själv: jag har Asperger och ADHD - jag har samtidigt ett behov av långsamhet och en impulsiv läggning. Bara den kombinationen gör mig väldigt uttröttad och kan lätt leda till depression och att man mår dåligt på andra sätt.

Nu säger dom att borderline är en biologisk sjukdom som bör behandlas med medicin i första hand. Det ska också byta namn till emotional regulation disorder (ERD) enligt BPD today (borderlinepersonalitytoday.com)

Vad konstigt! Det är ju känt som en omogenhet eller störning i personligheten, men nu ska det tydligen bli biologiskt istället.

Flyttat inlägg hit: spegelneuroner-t8527.html

Albulena skrev:Nu säger dom att borderline är en biologisk sjukdom som bör behandlas med medicin i första hand. Det ska också byta namn till emotional regulation disorder (ERD) enligt BPD today (borderlinepersonalitytoday.com)

Vad konstigt! Det är ju känt som en omogenhet eller störning i personligheten, men nu ska det tydligen bli biologiskt istället.

...och inga mediciner vad jag vet funkar bra på BP, däremot DBT-terapi!

och inga mediciner vad jag vet funkar bra på BP, däremot DBT-terapi!

Senast jag utforskade saken så fanns det vad jag kunde se inte heller någon i överlag framgångsrik medicinering. Ja, precis, en speciellt (nyare) framgångsrik aspekt inom beteendeterapi verkar vara att lära sig "leva i nuet", läste jag någonstans.