Det värsta med soc är att de gör ingenting för att man inte ska bli beroende av socbidrag när man väl fått det en gång. De är experter på att förstöra socialbidragstagarnas ekonomi...

Jag fattar inte varför politikerna inte sätter tryck på socialförvaltningarna så att deras mål måste vara att människor ska klara sig själva. Socialbidragen måste vara svindyra per person eftersom de flesta blir beroende mycket längre tid än vad som borde vara nödvändigt.

Trycket sätts väl nästan aldrig på några instanser, utan på de utsatta.

Man tar det på samma sätt som under slavtiden. Piska för att få iväg folk, och eventuellt press på soc handlar om att de ska minska kostnaderna, vilket säkerligen leder till att fler får problem i stället.

Jag ska lämna in min ansökan om varaktig sjukpension den här veckan. Min icke tidsbegränsade löper ut om ett halvår. Oroligt.

Jag är sjukskriven och arbetsprövar.... ingen annan ersättning än halvtidsarbete motsvarande, som i mitt fall nu kallas rehabiliteringsersättning vill jag minnas. 4600kr.... coh det tänker de ta av mig 1 februari.... efter arbetslivsinriktad rehabilitering i 3 månader....

Har haft sjukersättning på halv, gick ut 2006 då valde jag att testa olika omfattning och typer av arbeten själv efter egna initiativ till habilitering-på egen bekostnad. Jag ville se hur långt jag kunde komma med det,om jag kunde öka orken själv så. Det misslyckades dock.men det var visst inte värt något....för nu måste jag pröva på minst 75% arbete för att vara berättigad till sjukersättning om det inte fungerar. Men de, FK, kommer att avsluta arbetsträningen (denna som jag är i nu) när jag är uppe i halvtid eftersom jag bara fått jobb i den omfattningen innan jag blev sjukskriven-jag är bara försäkrad till hälften enligt FK:s regler! (i snitt-saken är att de få dagar jag arbetat heltid har slutat i kaos-och jag har åkt ut från arbetsplatsen med huvudet före...). Detta enligt FK:S regler för sjukersättning. Det måste till särskilda skäl för att jag ska få arbetspröva mer än 50%- men det var också ett krav att jag gör det för att överhuvudtaget komma i fråga för sjukersättning. Detta trots flera diagnoser varav samtliga är medfödda funktionshinder alternativt förvärvde före 6 månaders ålder. Men nu straffar det sig att det verkat "gå bra" och att jag kämpat som jag gjort, vilket varit till ett alldeles för högt pris. Både nu och under de senaste 10 åren minst.

Alltså rehabpenning på 4600kr samt CSN efter mig då jag studerat i 5,5 år på högskolan-lån i två system....och snart har jag ingen som helst ersättning eller inkomst. Orolig? ja minst sagt. bland annat...resten kan jag inte ta så här på forumet av hänsyn till mina närmaste. jag är glad om jag överlever nästa år.

Fantasy

Men vadå, blir ni friska och arbetsföra när era sjukskrivningsperioder löper ut? Det låter magiskt och fantastiskt.

Jag brukar återansöka jag, både om ny sjukskrivning och förlängt bidrag. Har aldrig haft en tanke på någonting annat, tar de pengarna ifrån mig finns bara en sak att göra och det är att begå självmord .

sugrövmanövern skrev:Men vadå, blir ni friska och arbetsföra när era sjukskrivningsperioder löper ut? Det låter magiskt och fantastiskt.

Jag brukar återansöka jag, både om ny sjukskrivning och förlängt bidrag. Har aldrig haft en tanke på någonting annat, tar de pengarna ifrån mig finns bara en sak att göra och det är att begå självmord .

Låter som en idé det också.

Jag kan "tyvärr" inte se det så. Om jag känner mig redo, så är jag förmodligen redo oavsett vad mina papper säger. Och jag tänker i stil med: tar de pengarna från mig så får jag lära mig att leva i skogen. Men har skarpa tankar om osäkerhet och risk för starkt nedsatt fysik om jag lever i skogen.

Här är en till som sjukersättningen går ut för snart. Jag har haft 50% sjukersättning. Resten av tiden har jag inte fått ett öre för under det här året då jag varit arbetslös. Alfa-kassan har krånglat och avslagit min ansökan. Jag har överklagat, men de skulle inte ens titta på det förrän om elva veckor till och jag har inte alltför stora förhoppningar.

Vår ekonomi är total katastrof, för min man får väldigt varierande inkomst pga timanställning. Det är pest att ha det så här och ibland har vi gått till soc, men det man får räcker ju inte för att ta sig ur eländet. Vi ligger efter med en hyra hela tiden bland annat. Just nu äger jag endast ett par hundralappar. Det vi hoppas på är att min man ska få lite dricks när han jobbar så att vi hankar oss fram. En ytterst osäker tillvaro.

Jag kunde ju sälja mina djur, men jag vet inte hur jag skulle klara det mentalt. Jag gav tillbaka en hund en gång, som jag hade på foder, för att jag bodde i lägenhet då och han var för skällig. Jag sörjde hur länge som helst sedan, för jag älskade den hunden. Vill inte utsätta mig och barnen för den känslan igen.

Men i morgon ska jag till arbetsförmedlingen. Hoppas de kan hjälpa mig att komma igång med vad sjutton som helst som ger mig några kronor åtminstone. Jag får 3500 kr per månad i sjukersättning. Det räcker inte länge...

Låter tufft. Har ni barn, hus, lägenhet?

Min fru har åtminstone fast lön och jag har a-kassa. Åas har vi hus och två barn....

Fy fan vilka hemska liv en del av er har. Man blir ju gråtfärdig. Jag är glad att jag inte vet av någonting annat än att ligga på botten och aldrig klara någonting. Kontrasterna blir inte så stora när det sker nerdragningar i ekonomin då.

Det är inte utan att jag inser att jag hade "tur" som beviljades permanent sjukersättning enligt de nya reglerna. Någon insåg väl att jag inte kan bli frisk på kommando, något som man tydligen anser att de flesta kan bli idag.

Jag tycker regeringen ska ha nobelpriset. Jag menar.. de botar depressioner inom högst 12 månader, de botar fibromyalgi direkt, ryggskott är botat på 5 dagar...

Ja, det finns en tidsgräns för praktiskt taget alla diagnoser, som gäller för ALLA människor oavsett andra problem. Är det inte fantastiskt?

tahlia skrev:Det är inte utan att jag inser att jag hade "tur" som beviljades permanent sjukersättning enligt de nya reglerna. Någon insåg väl att jag inte kan bli frisk på kommando, något som man tydligen anser att de flesta kan bli idag.

Jag tycker regeringen ska ha nobelpriset. Jag menar.. de botar depressioner inom högst 12 månader, de botar fibromyalgi direkt, ryggskott är botat på 5 dagar...

Ja, det finns en tidsgräns för praktiskt taget alla diagnoser, som gäller för ALLA människor oavsett andra problem. Är det inte fantastiskt?

Verkligen. :/

Hur troligt är det att en Aspergare som utförsäkras får icke tidsbegränsad sjukersättning om man nu skulle ansöka om det?

Det ska nog väldigt mycket mer till än AS för att kvala in för det.

Jag själv har AS, ADHD, utmattningssyndrom och antagligen PTSD och får inte ens förlängd sjukpenning i väntan på behandling för det sistnämnda, så du kan ju tänka dig...

Mjo, men det är ju arbetsförmågan de tittar på, inte sjukdomsnamnet i sig. Och om Aspergerdiagnosen omöjliggör socialt umgänge så vet i alla fall inte jag vilket slags jobb man skulle anses klara eftersom sånt förekommer på alla arbetsplatser.

TK71 skrev: Och om Aspergerdiagnosen omöjliggör socialt umgänge så vet i alla fall inte jag vilket slags jobb man skulle anses klara eftersom sånt förekommer på alla arbetsplatser.

Fyrväktare? <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Fyrvaktare">(wikipedia)</a>

(letade förgäves efter den klassiska Lindeman-sketchen..)

barracuber skrev:

TK71 skrev: Och om Aspergerdiagnosen omöjliggör socialt umgänge så vet i alla fall inte jag vilket slags jobb man skulle anses klara eftersom sånt förekommer på alla arbetsplatser.

Fyrväktare? <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Fyrvaktare">(wikipedia)</a>

(letade förgäves efter den klassiska Lindeman-sketchen..)

Att testas för hela arbetsmarknaden verkar gälla även de mest avlägsna arbeten (och påhittade?), även om det inte finns en reell möjlighet att arbeta som det.

Jag måste uppdatera mitt eget läge:

Jag fick reda på att jag kan ta ett år till på aktivitetsersättning vid förlängd skolgång! Man får högst ha 3 år extra med pengar som regel. Jag har gått två år i vår.