rdos skrev:Hur kan t.ex. för hög självuppfattning vara tecken på psykisk sjukdom? Om det inte vore för jantelagen och behov att kontrollera folk?

Om den för höga självuppfattningen får till konsekvens att den skadar andra människor.

Heliora skrev:Jag fick diagnosen histrionisk personlighetsstörning en gång (innan AS). Är jag farlig då alltså?

Nej, det är klart att du inte är. Jag har också histrioniska drag. Det här handlar ju om ytterligheter. Det finns ju extrema aspergare som är farliga. Och många riktigt otäcka våldsverkare är schizofrena - men de flesta schizofrena är inte alls farliga.

BMW skrev:

rdos skrev:Hur kan t.ex. för hög självuppfattning vara tecken på psykisk sjukdom? Om det inte vore för jantelagen och behov att kontrollera folk?

Om den för höga självuppfattningen får till konsekvens att den skadar andra människor.

Varför skadar grandiositet (som verkar vara ENDA kriteriet för narcisissism) andra? Om någon tycker sig vara bättre än vad omgivningen tycker är befogat, varför ska då vederbörande sjukförklaras? För att få tyst på människan? Eller vad är motivet?

rdos skrev:

BMW skrev:

rdos skrev:Hur kan t.ex. för hög självuppfattning vara tecken på psykisk sjukdom? Om det inte vore för jantelagen och behov att kontrollera folk?

Om den för höga självuppfattningen får till konsekvens att den skadar andra människor.

Varför skadar grandiositet (som verkar vara ENDA kriteriet för narcisissism) andra? Om någon tycker sig vara bättre än vad omgivningen tycker är befogat, varför ska då vederbörande sjukförklaras? För att få tyst på människan? Eller vad är motivet?

Det beror väl på hur det yttrar sig. Om en person säger: "Jag tycker om mig själv! Jag är bra!" är det ju frisk.
Om personen däremot säger: "Jag är bäst! Jag är den bästa och finaste människan på hela jorden! Alla måste lyda mig!", då är det väl ändå lite läskigt?

Heliora skrev:Jag fick diagnosen histrionisk personlighetsstörning en gång (innan AS). Är jag farlig då alltså?

Bra fråga. Har nog oxå en del av dragen där. Dessa drag är nog allmänt förekommande i npf-kretsar.

Kahlokatt skrev:Det beror väl på hur det yttrar sig. Om en person säger: "Jag tycker om mig själv! Jag är bra!" är det ju frisk.
Om personen däremot säger: "Jag är bäst! Jag är den bästa och finaste människan på hela jorden! Alla måste lyda mig!", då är det väl ändå lite läskigt?

Om du tar bort "alla måste lyda mig" (det ingår inte i kriterierna såvitt jag förstår), så kan jag inte se något läskigt i det hela. Vad är det för skillnad mellan att säga "jag är bra" och "jag är bäst"? Jo, skillnaden är jantelagen.

Skulle tro att många aspiesar har som mål att bli bäst i sina smala specialintressen (jag har det iaf), och inte sällan kan man uppnå detta mål iaf om man bara räknar in sin bekanskapskrets.

Jag tycker att det är läskigt med folk som tror att de är bättre än andra. Bättre på en viss sak kan man förstås vara, men inte bättre över huvud taget. Rdos, skulle du anse en människa frisk om hen påstod att hen var värd mer än andra? Jag tycker t.o.m. att det är obehagligt när folk säger att människor är värda mer än djur. Sådant kan alltid tolkas som en ursäkt för att tortera "lägre stående varelser".

Kahlokatt skrev:Jag tycker att det är läskigt med folk som tror att de är bättre än andra. Bättre på en viss sak kan man förstås vara, men inte bättre över huvud taget.

Fast det är ju så att aspiesar oftast har begränsade intressen, och bara vill vara bäst på smala saker, medan de struntar i det som de inte är intresserade av. Då kan de uppfattas som bättre öht.

Kahlokatt skrev: Rdos, skulle du anse en människa frisk om hen påstod att hen var värd mer än andra?

Man bör inte blanda in mer värd. Att vara bäst är inte samma sak som att vara mer värd.

rdos skrev:Man bör inte blanda in mer värd. Att vara bäst är inte samma sak som att vara mer värd.

Att tycka att man är bäst av alla människor är väl att tycka att andra är mindre värda? Alltså inte bäst på att skriva, läsa, cykla, springa, utan bara BÄST?
Jag tycker att man självklart skall få känna att man är bäst på olika saker, men inte att man bara över huvud taget är bäst.
Alltså, t.ex.
"Jag är bäst på att läsa!"
"Varför är du det?"
"För att jag har läst ut alla böcker före alla andra!"
och
"Jag är bäst!"
"Varför är du det?"
"Jag bara ÄR bäst! Jag är den bästa människan!"

Att tycka att man är bäst i världen kan också vara att man rätt och slätt känner en obegränsad kärlek till sig själv. Jag är sådan. Har aldrig haft dåligt självförtroende eller betvivlat min egen förträfflighet.

Jag får ofta höra att jag lider av hybris och storhetsvansinne. Men jag lider inte av det, jag bara är sådan. Jag kan beundra andra människor, tom dyrka och älska dem. Men aldrig att jag sjunker på värdeskalan för det.

Kahlokatt skrev:

rdos skrev:Man bör inte blanda in mer värd. Att vara bäst är inte samma sak som att vara mer värd.

Att tycka att man är bäst av alla människor är väl att tycka att andra är mindre värda? Alltså inte bäst på att skriva, läsa, cykla, springa, utan bara BÄST?
Jag tycker att man självklart skall få känna att man är bäst på olika saker, men inte att man bara över huvud taget är bäst.
Alltså, t.ex.
"Jag är bäst på att läsa!"
"Varför är du det?"
"För att jag har läst ut alla böcker före alla andra!"
och
"Jag är bäst!"
"Varför är du det?"
"Jag bara ÄR bäst! Jag är den bästa människan!"

Det är ett dåligt beteende men det måste inte vara en sjukdom för det. Är man elak mot andra så finns väl andra diagnoser att ställa...

Den förfärlige snömannen skrev:

Kahlokatt skrev:

rdos skrev:Man bör inte blanda in mer värd. Att vara bäst är inte samma sak som att vara mer värd.

Att tycka att man är bäst av alla människor är väl att tycka att andra är mindre värda? Alltså inte bäst på att skriva, läsa, cykla, springa, utan bara BÄST?
Jag tycker att man självklart skall få känna att man är bäst på olika saker, men inte att man bara över huvud taget är bäst.
Alltså, t.ex.
"Jag är bäst på att läsa!"
"Varför är du det?"
"För att jag har läst ut alla böcker före alla andra!"
och
"Jag är bäst!"
"Varför är du det?"
"Jag bara ÄR bäst! Jag är den bästa människan!"

Det är ett dåligt beteende men det måste inte vara en sjukdom för det. Är man elak mot andra så finns väl andra diagnoser att ställa...

Ja, imperialism.

sugrövmanövern skrev:Att tycka att man är bäst i världen kan också vara att man rätt och slätt känner en obegränsad kärlek till sig själv. Jag är sådan. Har aldrig haft dåligt självförtroende eller betvivlat min egen förträfflighet.

Jag får ofta höra att jag lider av hybris och storhetsvansinne. Men jag lider inte av det, jag bara är sådan. Jag kan beundra andra människor, tom dyrka och älska dem. Men aldrig att jag sjunker på värdeskalan för det.

Jättebra att du älskar dig själv, men tycker du allvarligt talat att du är höjd över alla andra människor? Att de är sämre än du? I sådana fall tycker jag att du är obehaglig.

Kahlokatt skrev:Jättebra att du älskar dig själv, men tycker du allvarligt talat att du är höjd över alla andra människor? Att de är sämre än du? I sådana fall tycker jag att du är obehaglig.

Jag har mycket sådana känslor, ja. Har varit sådan sedan jag klev ur vaggan. Alltid haft favoritmänniskor och ett enormt stort antal människor som inte fått vara med i min personer jag gillar-klubb. Människor jag inte ens bevärdigat med en blick när de försökt få kontakt med mig.

Jag rår inte för detta, och har blivit hatad i hela mitt liv för det. Folk känner sig ofta illa till mods i mitt sällskap. Tycker att jag är kylig, nonchalant.

De människor jag gillar känns som trevliga jämlikar ungefär. Kan dock ändå störa mig på brister de har. Till stor del känner jag mig inte som en människa, utan mer som någon slags varelse som är finare än andra.

Brukar få höra att jag borde skämmas för detta, men eftersom jag inte jämför mig så mycket med andra och inte kan det här med grupperingar och så, så kan jag inte använda det tankesättet.

Farlig relation har man haft. Borderline och histrionisk var det nog, minst.

Jag är ändå mer säker än någonsin att jag gillar tjejer som är självsäkra och handlingskraftiga. Det gäller bara att hitta de som är detta utan att samtidigt vara onda. NT-tjejer som har de där egenskaperna brukar nog vara farliga. För en riktig NT handlar allt i livet om att öka sin status på andras bekostnad. Äta eller ätas. Inte konstigt att de uppfunnit de där konstiga könsrollerna de har, då kan män och kvinnor kontrollera och manipulera varandra med våld och sex i avancerade hierarkier. Det tycker de är roligt, verkar det som.

En relation bör aldrig innehålla någon form av kontroll, inte ens en normal mängd av kontroll. Det gäller egentligen alla typer av sociala relationer, inte bara kärleksrelationer.

sugrövmanövern skrev:De människor jag gillar känns som trevliga jämlikar ungefär. Kan dock ändå störa mig på brister de har. Till stor del känner jag mig inte som en människa, utan mer som någon slags varelse som är finare än andra.

Brukar få höra att jag borde skämmas för detta, men eftersom jag inte jämför mig så mycket med andra och inte kan det här med grupperingar och så, så kan jag inte använda det tankesättet.

En fråga är då om du någon gång jämför dig med dig själv. Det vill säga om du kan undra hur du kan bli ännu bättre, fastän du redan är bäst. Och om så skulle vara fallet: Vad kan du då bli bättre på?

TK skrev:

sugrövmanövern skrev:De människor jag gillar känns som trevliga jämlikar ungefär. Kan dock ändå störa mig på brister de har. Till stor del känner jag mig inte som en människa, utan mer som någon slags varelse som är finare än andra.

Brukar få höra att jag borde skämmas för detta, men eftersom jag inte jämför mig så mycket med andra och inte kan det här med grupperingar och så, så kan jag inte använda det tankesättet.

En fråga är då om du någon gång jämför dig med dig själv. Det vill säga om du kan undra hur du kan bli ännu bättre, fastän du redan är bäst. Och om så skulle vara fallet: Vad kan du då bli bättre på?

Jag strävar nog hela tiden efter att förädla mig själv. Man kan alltid bli bättre.

Skulle gärna vilja bli trevligare att leva med, för min partners skull. Men det lutar åt att han måste acceptera att jag är en jävla grisfitta, för jag tror inte att jag kan bli en genomgod människa. Det skulle bara bli krystat, och jag skulle känna mig falsk.

Mest tar jag nog saker och ting som de kommer, och försöker må bra i mitt tämligen ensamma liv, där endast partner och sällskapsdjur gör mig sällskap. Har aldrig varit en ambitiös person, och det genomsyrar nog hela min personlighet - född bäst i världen, take it or leave it .

Sugis. Ja, det är väl inte så dåligt att vara världens bästa jävla grisfitta.

Intressant svar du gav på min fråga. Strävan parat med konstaterandet av det inte räcker utan att det även krävs en ambition, som helt enkelt inte finns där.

Ett sätt att förbli världsbäst är som sagt att krympa världen.

sugrövmanövern skrev:grisfitta

Intressant uttryck.
Min brorsa brukade säga att hans ögon såg ut som ett par förfrusna sådana, när han vaknade upp efter en blöt kväll.

Heliora skrev:Jag fick diagnosen histrionisk personlighetsstörning en gång (innan AS). Är jag farlig då alltså?

Knappast. Dessutom är det inte ens säkert att den var korrekt. Innan man kände till NPF så var det nog många som fick personlighetsstörningsdiagnos istället.

tahlia skrev:Trevligt att se att vi gärna underblåser fördomar om att människor med t.ex borderline skulle ha en större tendens att vara farliga än "vanliga" människor.

Vilka vi? Jag postade ett inlägg. Jag är en individ och representerar inte alla aspergare.

tahlia skrev:Undrar om TS är medveten om att personer med diagnosen borderline slåss med minst lika många fördomar rörande sin diagnos, som vi med en AS-diagnos gör?

Det finns säkert många fördomar. Jag postade bara information dels från experten på personlighetsstörningar och dels ur diagnostiska manualer. Även om psykologen nämner kluster-B generellt så är det främst psykopater med kombination av narcissistiska och antisociala drag som hon betecknar som direkt farliga. Dessa verkar ofta vara män. Medan det verkar vanligare att kvinnor får histrionisk och borderline-diagnos. De är nog mer jobbiga att leva med än direkt farliga, borde kanske nyanserat detta lite tydligare.

Eftersom aspergare också torde ingå i riskgruppen för att råka ut för utnyttjande personer så ser jag inte problemet i att utbilda sig i att känna igen dem. Det betyder, som någon redan förklarade på förra sidan, inte att alla med dessa diagnoser eller personlighetsdrag är farliga, skadliga eller ohemult påfrestande att umgås med. Men en del av dem kan vara det och då är det väl bra att kunna känna igen tecknen och kunna göra en rimlig riskbedömning, än att gå omkring som Rödluvan och inte ha en susning om faran ifall man skulle ha oturen att råka ut för en av de mer uttalat predatoriska?

rdos skrev:Hur kan t.ex. för hög självuppfattning vara tecken på psykisk sjukdom? Om det inte vore för jantelagen och behov att kontrollera folk?

Vill du delta i den här debatten så läs gärna igenom alla diagnoskriterier istället för att bara välja ut ett enda och göra en halmgubbe av den.

Man ska ha minst 5 av följande:

Har en grandios självbild (till exempel överdriver framsteg och talanger, förväntar sig att bli betraktad som överlägsen utan lämpliga meriter).

Är besatt av fantasier om obegränsad framgång, makt, briljans, skönhet, eller perfekt kärlek.

Tror att han eller hon är "speciell" och unik och bara kan bli förstådd av, eller bara borde umgås med, andra speciella eller högstatuspersoner (eller -institutioner).

Kräver stor beundran.

Har oresonliga förväntningar på speciella förmåner eller omedelbar respons på hans eller hennes förväntningar.

Är interpersonellt exploativ, det vill säga utnyttjar andra för att uppnå sina egna mål.

Brist på empati; är ovillig att känna igen eller identifiera sig med andras känslor och behov.

Är ofta avundsjuk på andra eller tror att andra är avundsjuka på honom eller henne.

Uppvisar arrogans, hotfulla beteenden eller attityder.

De tre fetstilade punkterna gör att en sådan person faktiskt kan bli farlig för andra.

******************

Nu är jag verkligen ingen expert på sånt här, men Sugis skulle jag spontant inte sätta i kategorin potentiellt farliga übernarcissister.

1. Dels är hon totalt öppen med både brister och förtjänster och beskriver dem med charmerande aspig objektivitet.

2. Är så rak man bara kan bli och försöker inte manipulera och ställa sig in.

3. Hon är inte expansiv i sin eventuella självkärlek och brer inte ut sig på andras bekostnad.

4. Eventuella utbrott IRL och hat mot vissa individer uppfattar jag som främst självförsvar. Annars kör hon sitt eget race bara och stör ingen.

5. Hon fiskar inte efter någon dyrkan från andra eller särskilda förmåner, utan verkar bara ha gott självförtroende i största allmänhet.

Inger skrev:Man ska ha minst 5 av följande:

I själva beskrivningen så ingick inte alla dessa:

De diagnostiska kriterierna för enligt DSM-IV-TR:
Individen uppvisar ett ihärdigt mönster av grandiositet (i fantasi eller beteende), behov av beundran, brist på empati, börjar i det unga vuxenlivet och finns i varierande samband indikerat av fem (eller fler) av följande:

De skulle många aspiesar passa in på.

Men eftersom du tidigare nätdiagnosticerat mig som narcissistisk, så får jag väl se hur många punkter som stämmer:

Har en grandios självbild (till exempel överdriver framsteg och talanger, förväntar sig att bli betraktad som överlägsen utan lämpliga meriter).

Stämmer nog inte helt, men för skoj skull kan vi ju denna som ett poäng

Är besatt av fantasier om obegränsad framgång, makt, briljans, skönhet, eller perfekt kärlek.

Absolut inte.

Tror att han eller hon är "speciell" och unik och bara kan bli förstådd av, eller bara borde umgås med, andra speciella eller högstatuspersoner (eller -institutioner).

Nix

Kräver stor beundran.

Nix

Har oresonliga förväntningar på speciella förmåner eller omedelbar respons på hans eller hennes förväntningar.

Nix

Är interpersonellt exploativ, det vill säga utnyttjar andra för att uppnå sina egna mål.

Nix

Brist på empati; är ovillig att känna igen eller identifiera sig med andras känslor och behov.

Nej, inte när empati beskrivs på det sättet.

Är ofta avundsjuk på andra eller tror att andra är avundsjuka på honom eller henne.

Nix

Uppvisar arrogans, hotfulla beteenden eller attityder.

Nix

Således max en poäng.

De tre fetstilade punkterna gör att en sådan person faktiskt kan bli farlig för andra.

Det är mer än 5 punkter som inte är fetstilade, vilket betyder att man kan få diagnosen utan uppvisa minsta farlighet.

Den förfärlige snömannen skrev:Jag är ändå mer säker än någonsin att jag gillar tjejer som är självsäkra och handlingskraftiga. Det gäller bara att hitta de som är detta utan att samtidigt vara onda. NT-tjejer som har de där egenskaperna brukar nog vara farliga. För en riktig NT handlar allt i livet om att öka sin status på andras bekostnad. Äta eller ätas. Inte konstigt att de uppfunnit de där konstiga könsrollerna de har, då kan män och kvinnor kontrollera och manipulera varandra med våld och sex i avancerade hierarkier. Det tycker de är roligt, verkar det som.

Instämmer. Problemet med narcissism-diagnosen är just att den innehåller "grandiositet" på ett sätt som nog är vanligt i npf. Diagnosen blir då en blandning av npf och extrem-NT beteende som nog är ganska ovanlig. Men när bara 5 punkter behöver vara uppfyllda så kan istället konsekvensen bli att både psykopatämnen på NT-extremen kan få den OCH npf-personer. Då blir den väldigt heterogen.

Den förfärlige snömannen skrev:En relation bör aldrig innehålla någon form av kontroll, inte ens en normal mängd av kontroll. Det gäller egentligen alla typer av sociala relationer, inte bara kärleksrelationer.

Instämmer.