Det är nog korrekt att det faktum att du inte hälsar etc. är orsaken att ingen vill jobba med dig. Det betyder inte att det är ditt fel, du har ju ett funktionshinder, skulle du ha lätt för allt det där skulle du ju inte fått någon diagnos.

Nu verkar det ju som de är sällsynt asociala om de faktiskt retar dig etc. Det låter inte normalt för vuxna människor. Att bli utstött är nog tyvärr något man kan förvänta sig.

Har du försökt få hjälp med att hantera de enkla sociala sakerna? Att lära sig svara när folk hälsar och liknande brukar inte vara så svårt och hjälper otroligt mycket i professionella och formella relationer som t.ex. i grupparbeten. Människor har väldigt svårt att skilja på otrevlighet och funktionshinder tyvärr.

Att de döljer vad de antecknar, well, har du försökt kopiera utan att fråga om lov är det förståeligt att de blir irriterade. De har ju lagt ner energi på att skriva dem.

Du skulle kunna fundera på om du vill läsa klart på ett annat ställe i hopp om att du hittar bättre klasskompisar där.

Att slippa grupparbeten etc. är nog inte ett rimligt krav på utbildningar där dessa finns med av utbildningsmässiga skäl. Ett funktionshinder är ju aldrig en ursäkt för att inte uppnå kursmålen.

Oavsett vad är det viktigt att du inte ser det som att det är ditt fel och att du har skuld. Skuldkänslor leder sällan långt. Men samtidigt bör du vara medveten om att ditt handlande påverkar hur du bemöts av omgivningen, och att du kan behöva hjälp med att lära sig agera på ett sätt som fungerar bra med andra.

Ajaj, det verkar tyvärr som om du har missförstått mig och ddet ganska rejält... Jag har ALDRIG försökt att kopiera andras anteckningar de är dom som TROR att jag gör det. Faktum är att jag absolut INTE vill bli särbehandlad, jag vill så långt det går bli behandlad som alla andra. Jag har aldrig sagt att jag inte tycker om grupparbeten, de är besvärliga med tanke på att jag alltid blir kvar sist och nästan aldrig får chans att visa att jag faktiskt kan något. Tydligen duger jag bara ibland som t ex när kursböcker inte går att få tag i och som jag har köpt själv. Då blir de helt plötsligt jättetrevliga bara för att i nästa stund fråga om de får låna böckerna. Självklart, svarar jag när någon hälsar förutsatt att jag märker det men det beror också på hur personen beter sig mot mig. Men finns inte särskilt många som föredrar grupparbeten och som tycker de är roliga även bland NT -personer.
För övrigt kan jag säga att jag hatar att ha den här diagnosen men det är tyvärr smällar man får ta.

Jag skulle kort vilja inflika med ett par saker eftersom jag har egna aktuella erfarenheter kring högre studier och de problem du beskriver. Förutom det som föreslagits och vad du också i olika former har för hjälp så finns där även fler möjligheter. Dels skall där finnas personer vilka är arbetsmiljöansvariga och om du upplever dig mobbad så kan du tala med denna eller de personer som ansvarar för din arbetsmiljö.

Där finns ofta klart tydliga riktlinjer och policys som de olika högskolorna har att förhålla sig till.

Kåren har ofta en studiesocial enhet dit man kan vända sig för att få stöd och råd vart man skall vända sig för att få till en bra situation i skolan. Genom studenthälsan har man också viss tillgång till människor med vilka man kan ha avlastande och rådgivande samtal.

Om inte annat så är mina erfarenheter att rektorns kansli är väldigt pigga på att uppmärksamma just mobbing. Vad som är mobbing är dock ganska klart definierat och ofta är det inte att betrakta som detta men den totala upplevelsen av enskilda pikar et cetera upplevs ofta arbetssamt. Jag deltar i grupparbeten även om det är svårt för mig, jag försöker se det som ett lärande i att hantera rent mellanmänskliga relationer, projektet i sig är alltid underordnat för min del. Dock behöver jag inte delta i dessa även om det ligger i kursmålet.

Nämnas i sammanhanget är att de funktionshindersamordnare jag träffat genom åren har haft gemensamt att de faktiskt inte har full koll på vilka rättigheter jag som funktionshindrad student har, därav är det alltid bra att för egen del studera vad som gäller och inte. Exempelvis detta med anteckningshjälp är något man på min skola gärna överlåter till eleven att ordna på egen hand, går inte det så är de åtminstone här skyldiga att mot ersättning utse någon helt enkelt.

Fridens liljor!

Jo, tack så mycket för alla vänliga ord. Ledsen att jag ej har kunnat svara på länge detta beror en väldigt kärvande delkurs som jag läser just nu. Som jag nämnde tidigare har jag rätt att få anteckningshjälp vilket studenter sjläv brukar få ordna men detta är inte aktuekllt eftersom ingen jag läser med velat ställa upp ej heller när samordnaren gjorde sådan förfrågan. Nu ska jag i alla fall få en diktafon eller bandspelare istället så är den situationen löst.

Vad det andra gäller så kan man inte bevisa att det verkligen är mobbing så länge ingen specifikt pratar om mig eller avviker i sitt normala beteende på ett väldigt uppenbart sätt.