För och emot träffar i AAF:s (förr FA) el Attentions regi

Allt om Aspergerträffar

 Moderatorer: Alien, atoms

Inläggav Sam » 2009-11-14 11:09:15

Micke2 skrev:
tvilling99 skrev:Vad vill du att FA skall göra?
Hur skall Fa kunna tvinga Af till något?

RFA kan givetvis inte tvinga någon att göra något, men de borde ägna intresse åt hur den nuvarande politiken drabbar personer med eget funktionshinder, se till att detta uppmärksammas och utöva påtryckning på de ansvariga politikerna att driva en mer vettig politik och förändra regelverket för att förhindra att funktionshindrade utsätts för rena övergrepp och riskerar att ställas på gatan. För detta visar dock inte RFA det minsta intresse. Varför?


Jag kan till en viss del hålla med om att gruppen vuxna aspergare som är "högfungerande" som befinner sig i gråzonen har kommit ikläm när det gäller frågor som RFA och de lokala FA distrikten jobbar med.

Men... en förening blir vad vi själv gör den till.
Till viss del har vi oss själva att skylla. För hur aktiva är vi som grupp, på att lyfta fram frågor som är viktiga för just vår grupp?

vilken plats har vi gett oss själv i tex FA, hur många av oss är aktiva medlemmar i FA, inte bara betalande medlemmar? (Om ens det)
Vad är det vi förväntar oss att få, utan att själva bidra?

De frågor som det jobbas med, styrs till stor del av vilka som är aktiva/drivande i föreningarna. Just nu är flertalet föräldrar. Hur många av oss är beredda att satsa en del av vår tid, på samma sätt som dessa föräldrar, när det gäller att lyfta fram våra aktuella frågor, som kommer från vår medlems grupp? Som att bevaka och besvara olika politiska beslut om förändring, som tex förändringar rörande LSS, rätten till aktivitetsersättning/sjukersättning, förhållanden på olika boenden osv...

RFA och andra liknande föreningar kommer aldrig att kunna styra det "politiska spelet" för ytterst är det våra folkvalda politiker som avgör och styr över vilka beslut som tas. Det en förening kan göra är att uppmärksamma vad de tycker och önskar.
Senast redigerad av Sam 2011-05-04 22:39:41, redigerad totalt 1 gång.
Sam
 
Inlägg: 1503
Anslöt: 2007-04-07

Inläggav Micke2 » 2009-11-14 11:12:21

rdos skrev:Jag tycker fortfarande inte att RFA som förening kan ta tag i de saker som Micke2 efterlyser. Man kan inte blanda sig i rena politiska frågor. Sådant bör naturligtvis inte heller OA blanda sig i.

Jag kan inte heller se något motsatsförhållande i att lobba i alla föreningar som man kan tänkas påverka. Idag har RFA och Attention mer inflytande än OA, vilket gör att dessa bättre kan driva frågor, om de är intresserade.


Föreningar av den typen som rdos förespråkar finns det inte någon anledning att vara medlem av utom för icke funktionshindrade förädrar och den elit av AS-personer som klarar av att reda ut sin situation helt på egen hand. Om nu de nyliberala idéerna fått så starkt fäste i samhället att det klassas som socialistisk politik att anse att villkoren för de som inte klarar av detta behöver förbättras, så återstår ju ingen annan möjlighet än att de som har denna uppfattning tvingas bli vänsterpartister. Är det denna utveckling som rdos och RFA önskar se? Är det tänkt att OA skall bli en förening som rullar i RFAs hjulspår? Föreningar som påstår sig företräda funktionshindrade men inte engagerar sig i att förbättra villkoren denna grupp kan man vara utan.
Senast redigerad av Micke2 2011-05-04 22:39:41, redigerad totalt 1 gång.
Micke2
 
Inlägg: 689
Anslöt: 2005-12-12
Ort: Malmö

Inläggav Sam » 2009-11-14 11:26:28

Micke2 skrev:
rdos skrev:Jag tycker fortfarande inte att RFA som förening kan ta tag i de saker som Micke2 efterlyser. Man kan inte blanda sig i rena politiska frågor. Sådant bör naturligtvis inte heller OA blanda sig i.

Jag kan inte heller se något motsatsförhållande i att lobba i alla föreningar som man kan tänkas påverka. Idag har RFA och Attention mer inflytande än OA, vilket gör att dessa bättre kan driva frågor, om de är intresserade.


Föreningar av den typen som rdos förespråkar finns det inte någon anledning att vara medlem av utom för icke funktionshindrade förädrar och den elit av AS-personer som klarar av att reda ut sin situation helt på egen hand. Om nu de nyliberala idéerna fått så starkt fäste i samhället att det klassas som socialistisk politik att anse att villkoren för de som inte klarar av detta behöver förbättras, så återstår ju ingen annan möjlighet än att de som har denna uppfattning tvingas bli vänsterpartister. Är det denna utveckling som rdos och RFA önskar se? Är det tänkt att OA skall bli en förening som rullar i RFAs hjulspår? Föreningar som påstår sig företräda funktionshindrade men inte engagerar sig i att förbättra villkoren denna grupp kan man vara utan.


Att jobba för att förbättra villkoren , är inte samma sak som att lyckas med detta.
OA kommer nog att ha lika svårt att uppnå förändringar i villkoren, som de redan mer etablerade föreningarna.
Skulle vara intressant att vet vilka "villkorsfrågor" OA driver just nu?
Senast redigerad av Sam 2011-05-04 22:39:41, redigerad totalt 1 gång.
Sam
 
Inlägg: 1503
Anslöt: 2007-04-07

Inläggav Micke2 » 2009-11-14 11:40:03

Sam skrev:De frågor som det jobbas med, styrs till stor del av vilka som är aktiva/drivande i föreningarna. Just nu är flertalet föräldrar. Hur många av oss är beredda att satsa en del av vår tid, på samma sätt som dessa föräldrar, när det gäller att lyfta fram våra aktuella frågor, som kommer från vår medlems grupp? Som att bevaka och besvara olika politiska beslut om förändring, som tex förändringar rörande LSS, rätten till aktivitetsersättning/sjukersättning, förhållanden på olika boenden osv...

RFA och andra liknande föreningar kommer aldrig att kunna styra det "politiska spelet" för ytterst är det våra folkvalda politiker som avgör och styr över vilka beslut som tas. Det en förening kan göra är att uppmärksamma vad de tycker och önskar.


Det är naturligtvis politikerna som styr och RFA kan inte bestämma över dem, jag har aldrig påstått någonting annat. "Som att bevaka och besvara olika politiska beslut om förändring, som tex förändringar rörande LSS, rätten till aktivitetsersättning/sjukersättning, förhållanden på olika boenden osv...", ja, men varför nonchalerar RFA totalt hur arbetsmarknadpolitiken drabbar personer med eget funktionshinder?
AS-personer stämplas felaktigt som arbetsskygga, utsätts svältpolitik och riskerar att ställas på gatan utan att ens få överklaga till domstol. RFA ser åt ett annat håll och viftar bort frågan med "det är inte vårt område". Varför sådana som mig vara medlemmar när RFA inte är det minsta intresserade?
Senast redigerad av Micke2 2011-05-04 22:39:41, redigerad totalt 1 gång.
Micke2
 
Inlägg: 689
Anslöt: 2005-12-12
Ort: Malmö

Inläggav Den förfärlige snömannen » 2009-11-14 11:50:20

rdos skrev:Jag tycker fortfarande inte att RFA som förening kan ta tag i de saker som Micke2 efterlyser. Man kan inte blanda sig i rena politiska frågor. Sådant bör naturligtvis inte heller OA blanda sig i.


LSS är en ren politisk fråga, som kostar massor av pengar. Den har RFA varit väldigt inblandad i. Så det går för sig att driva politiska frågor. Skolan är en politisk fråga som är rätt viktig för många...
Senast redigerad av Den förfärlige snömannen 2011-05-04 22:39:41, redigerad totalt 1 gång.
Den förfärlige snömannen
Inaktiv
 
Inlägg: 1871
Anslöt: 2009-05-30
Ort: Göteborg

Inläggav Sam » 2009-11-14 14:58:23

Micke2 skrev:

Det är naturligtvis politikerna som styr och RFA kan inte bestämma över dem, jag har aldrig påstått någonting annat. "Som att bevaka och besvara olika politiska beslut om förändring, som tex förändringar rörande LSS, rätten till aktivitetsersättning/sjukersättning, förhållanden på olika boenden osv...", ja, men varför nonchalerar RFA totalt hur arbetsmarknadpolitiken drabbar personer med eget funktionshinder?
AS-personer stämplas felaktigt som arbetsskygga, utsätts svältpolitik och riskerar att ställas på gatan utan att ens få överklaga till domstol. RFA ser åt ett annat håll och viftar bort frågan med "det är inte vårt område". Varför sådana som mig vara medlemmar när RFA inte är det minsta intresserade


Skulle vara intressant att höra mer konktret hur du tycker att tex RFA skulle agera när det gäller frågor som rör arbetsmarknadspolitiken. Vad är det du vill att de skulle göra?
Då blir min fråga vad gör OA när det gäller arbetsmarknadspolitiken?
Och vad gör du själv för att uppmärksamma tex RFA, OA, mfl på de "problem/svårighet/missförhållanden som råder inom området?
Senast redigerad av Sam 2011-05-04 22:39:41, redigerad totalt 1 gång.
Sam
 
Inlägg: 1503
Anslöt: 2007-04-07

Inläggav Sam » 2009-11-14 15:06:01

Den förfärlige snömannen skrev:
rdos skrev:Jag tycker fortfarande inte att RFA som förening kan ta tag i de saker som Micke2 efterlyser. Man kan inte blanda sig i rena politiska frågor. Sådant bör naturligtvis inte heller OA blanda sig i.


LSS är en ren politisk fråga, som kostar massor av pengar. Den har RFA varit väldigt inblandad i. Så det går för sig att driva politiska frågor. Skolan är en politisk fråga som är rätt viktig för många...


Att driva politiska frågor går utmärk, så länge det handlar om att ha synpunkter och utöva påverkan, men att styra hur ett slutresultatet kommer att se ut är i princip omöjligt. Har man tur är det någon som lyssnat, förstått och att det finns pengar till ett genomförande
Senast redigerad av Sam 2011-05-04 22:39:41, redigerad totalt 1 gång.
Sam
 
Inlägg: 1503
Anslöt: 2007-04-07

Inläggav Micke2 » 2009-11-14 15:31:49

Sam skrev:Skulle vara intressant att höra mer konktret hur du tycker att tex RFA skulle agera när det gäller frågor som rör arbetsmarknadspolitiken. Vad är det du vill att de skulle göra?
Då blir min fråga vad gör OA när det gäller arbetsmarknadspolitiken?
Och vad gör du själv för att uppmärksamma tex RFA, OA, mfl på de "problem/svårighet/missförhållanden som råder inom området?

Om man har den inställningen som dig så kan ju RFA sluta att engagera i sig i skol- och LSS-frågor också. Det är ju ändå politikerna som bestämmer så det är inte någon mening med att försöka påverka på de områdena heller. Då kan ju RFA helt koncentrera sig på att anordna saftkalas och annat som garanterat uppnår sitt syfte.

Har det verkligen lyckats undgå RFAs ledning vilken utveckling det är som pågår i samhället? Jag har ju försökt att få uppmärksamhet kring dessa, frågor men det viftas bara bort. "Det är inte vårt område, du får gå med i ett parti" var det enda kommentar som herr MJ på RFA hade. Varför skall man vara medlem när föreningen har denna inställning?

OA har jag inte på något sätt varit inblandad i, så den frågan kan du inte rikta till mig.
Senast redigerad av Micke2 2011-05-04 22:39:41, redigerad totalt 1 gång.
Micke2
 
Inlägg: 689
Anslöt: 2005-12-12
Ort: Malmö

Inläggav Den förfärlige snömannen » 2009-11-14 15:48:33

Det är inställningen att AS är ett handikapp som ligger bakom detta. Är det ett handikapp så är det individen det är fel på och då kan samhället inte ha några fel som är intressanta att ändra på. Att "handikapp" som AS och lindrig utvecklingsstrning inte existerade för 200 år sen är omöjligt att förklara med den inställningen men de säger att man måste leva i nuet eller nåt i den stilen. Absurdt, såklart. Människan är och skall förbli vad den alltid varit, samhället däremot kan och bör ändras.

Men jag är inte lika negativ till FA... Jag är aktiv medlem och gillar att gå på saftkalas.
Senast redigerad av Den förfärlige snömannen 2011-05-04 22:39:42, redigerad totalt 1 gång.
Den förfärlige snömannen
Inaktiv
 
Inlägg: 1871
Anslöt: 2009-05-30
Ort: Göteborg

Inläggav Sam » 2009-11-14 16:27:12

Micke2 skrev:
Sam skrev:Skulle vara intressant att höra mer konktret hur du tycker att tex RFA skulle agera när det gäller frågor som rör arbetsmarknadspolitiken. Vad är det du vill att de skulle göra?
Då blir min fråga vad gör OA när det gäller arbetsmarknadspolitiken?
Och vad gör du själv för att uppmärksamma tex RFA, OA, mfl på de "problem/svårighet/missförhållanden som råder inom området?

Om man har den inställningen som dig så kan ju RFA sluta att engagera i sig i skol- och LSS-frågor också. Det är ju ändå politikerna som bestämmer så det är inte någon mening med att försöka påverka på de områdena heller. Då kan ju RFA helt koncentrera sig på att anordna saftkalas och annat som garanterat uppnår sitt syfte.

Har det verkligen lyckats undgå RFAs ledning vilken utveckling det är som pågår i samhället? Jag har ju försökt att få uppmärksamhet kring dessa, frågor men det viftas bara bort. "Det är inte vårt område, du får gå med i ett parti" var det enda kommentar som herr MJ på RFA hade. Varför skall man vara medlem när föreningen har denna inställning?

OA har jag inte på något sätt varit inblandad i, så den frågan kan du inte rikta till mig.


Du svarar fortfarande inte på vad du vill att RFA/FA ska göra rent konkret för att du ska vara nöjd och tycka att de gör ett bra jobb.

För mig känns det som du förväntar dig att andra ska fixa saker som du är missnöjd med. Uppfyller de inte dina önskningar, så bojkottar du hellre än att bli aktiv i en förening för att hjälpa till att driva frågorna framåt.
Senast redigerad av Sam 2011-05-04 22:39:42, redigerad totalt 1 gång.
Sam
 
Inlägg: 1503
Anslöt: 2007-04-07

Inläggav Micke2 » 2009-11-14 16:51:07

Sam skrev:Du svarar fortfarande inte på vad du vill att RFA/FA ska göra rent konkret för att du ska vara nöjd och tycka att de gör ett bra jobb.

För mig känns det som du förväntar dig att andra ska fixa saker som du är missnöjd med. Uppfyller de inte dina önskningar, så bojkottar du hellre än att bli aktiv i en förening för att hjälpa till att driva frågorna framåt.


På vilket sätt arbetar RFA för att försöka påverka politikerna i skol- och LSS-frågor? Varför är det omöjligt för föreningen att försöka utöva påtryckning i frågor som är av betydelse för en person som mig?

Jag har har försökt att vara aktiv i flera år och även varit med i styrelserna i Skåne. Jag uppfattar dock inte att det finns något intresse inom föreningen för göra någonting som underlättar för mig i de svårigheter jag har till följd av funktionshindret.

Man får gärna vara med och stödja föräldrarna i deras arbete för det som de anser vara viktigt, men när det gäller frågor av betydelse för mig själv, då kan man inte räkna med något som helst stöd från föreningen.

Om du vill att jag skall skall bli aktiv i föreningen igen, så får du svara på vad föreningen kommer att göra för att försöka underlätta livet för sådana personer som mig. Jag inser mycket väl att det är politikerna och inte RFA som bestämmer, men om inte RFA har några ambitioner alls, varför skall man då vara medlem?
Senast redigerad av Micke2 2011-05-04 22:39:42, redigerad totalt 1 gång.
Micke2
 
Inlägg: 689
Anslöt: 2005-12-12
Ort: Malmö

Inläggav rdos » 2009-11-14 17:27:36

Micke2 skrev:Om du vill att jag skall skall bli aktiv i föreningen igen, så får du svara på vad föreningen kommer att göra för att försöka underlätta livet för sådana personer som mig. Jag inser mycket väl att det är politikerna och inte RFA som bestämmer, men om inte RFA har några ambitioner alls, varför skall man då vara medlem?


Det är naturligtvis så att RFA har fel ambitioner när det gäller arbetsmarknadsfrågor för högfungerande. Men frågan är ju om RFA alls ska driva detta, eller om någon annan förening med annan inriktning ska göra det? Dessutom är ju frågan om personer som kan jobba öht ska ha diagnoser inom autismspektrum. Men oavsett vilket, så blir det en grupp människor "över" som är för högfungerarande för att egentligen ha diagnoser, men som samtidigt har problem på arbetsmarknaden. Många av dessa har idag inga diagnoser, och målet bör vara att de heller inte behöver några, men för att det ska kunna bli verklighet så måste det finnas jobb som passar dem. Detta är en allmän samhällsekonomisk fråga med lös koppling till RFA som de kanske öht inte ska driva med sin fixering på de som fått diagnos? Staten kan naturligtvis spara enorma belopp genom att se till att denna relativt stora grupp kan få ett meningsfullt jobb, och därmed bör man vara intresserad oavsett politisk färg. Idag är väl problemet närmast att ingen vet om att gruppen ens existerar, och än mindre så finns några anpassningar för dem som är rimliga.
Senast redigerad av rdos 2011-05-04 22:39:42, redigerad totalt 1 gång.
rdos
 
Inlägg: 14158
Anslöt: 2005-10-14
Ort: Eslöv

Inläggav rdos » 2009-11-14 17:31:33

Den förfärlige snömannen skrev:Det är inställningen att AS är ett handikapp som ligger bakom detta. Är det ett handikapp så är det individen det är fel på och då kan samhället inte ha några fel som är intressanta att ändra på.


Exakt. Så är det. Samhället kommer dock inte att klara av att försörja alla som har autistiska drag (eller npf-drag), så därför så måste man ändra på samhället i slutändan (om man inte låter dem svälta ihjäl eller aborterar bort problemet).

Den förfärlige snömannen skrev:Men jag är inte lika negativ till FA... Jag är aktiv medlem och gillar att gå på saftkalas.


Vilket ju är mycket bättre än att bara vara bitter och prata om bojkotter.
Senast redigerad av rdos 2011-05-04 22:39:42, redigerad totalt 1 gång.
rdos
 
Inlägg: 14158
Anslöt: 2005-10-14
Ort: Eslöv

Inläggav rdos » 2009-11-14 17:42:19

Micke2 skrev:Föreningar av den typen som rdos förespråkar finns det inte någon anledning att vara medlem av utom för icke funktionshindrade förädrar och den elit av AS-personer som klarar av att reda ut sin situation helt på egen hand.


I slutändan så blir det den "elit" som klarar sig själva som främst kommer att jobba. Det säger ju sig självt. Vart ribban kommer att hamna beror dock mycket på samhället, och vilka jobb och attityder som finns på arbetsmarknaden. Naturligtvis så beror det oxå mycket på skolsystemet.

Att det skulle finnas några magiska lösningar som får ut alla AS-personer på arbetsmarknaden tror jag inte ett dugg på. Det handlar om att individer som vill jobba systematiskt jobbar med sig själva, studerar & fokuserar på saker som efterfrågas på arbetsmarknaden, och kanske även rent mekaniskt lär sig hantera en anställningsintervju. Det finns inga patentlösningar utan det är hårt och enträget arbete som gäller.

Micke2 skrev: Om nu de nyliberala idéerna fått så starkt fäste i samhället att det klassas som socialistisk politik att anse att villkoren för de som inte klarar av detta behöver förbättras, så återstår ju ingen annan möjlighet än att de som har denna uppfattning tvingas bli vänsterpartister. Är det denna utveckling som rdos och RFA önskar se? Är det tänkt att OA skall bli en förening som rullar i RFAs hjulspår? Föreningar som påstår sig företräda funktionshindrade men inte engagerar sig i att förbättra villkoren denna grupp kan man vara utan.


Låt mig gissa att du vill att staten ska ta arbetsgivarna i hampan så de anställer funktionshindrade? Sådana system har funnits / finns, och de fungerar inte. De leder till att folk blir "klappade på huvudet" och att arbetsgivaren slipper betala marknadsmässiga löner.
Senast redigerad av rdos 2011-05-04 22:39:42, redigerad totalt 1 gång.
rdos
 
Inlägg: 14158
Anslöt: 2005-10-14
Ort: Eslöv

Inläggav Sam » 2009-11-14 18:06:29

Micke2 skrev:

På vilket sätt arbetar RFA för att försöka påverka politikerna i skol- och LSS-frågor? Varför är det omöjligt för föreningen att försöka utöva påtryckning i frågor som är av betydelse för en person som mig?


Eftersom jag inte vet något om dig eller känner dig som person så kan jag inte uttala mig hur RFA eller hur din lokala FA skulle kunna utöva påtryckningar som har betydelse för dig personligen.


Jag har har försökt att vara aktiv i flera år och även varit med i styrelserna i Skåne. Jag uppfattar dock inte att det finns något intresse inom föreningen för göra någonting som underlättar för mig i de svårigheter jag har till följd av funktionshindret.


Problemet är till stor del att vi inte tar tillräckligt många platser i FA:s styrelser om i nu vill vara med och påverka.
Jag tänker att det är lätt att se vad saknas när man ser på AS ur sitt eget perspektiv, var det brister i ens egen vardag.
Men varken RFA eller de lokala föreningarna jobba individanpassat, utan riktar sig till gruppen i stort, med denna problematik. Det som då blir bra för någon blir mindre bra eller helt värdelöst för någon annan. trots att vi har samma grundproblematik och ibland samma namn på vår funktionsnedsättning.
Ytterligare ett problem är att spridningen inom gruppen i princip alltid är allt för stor när det gäller var man ska lägga ribban för det arbete som bedrivs inom RFA med lokal föreningar.


Man får gärna vara med och stödja föräldrarna i deras arbete för det som de anser vara viktigt, men när det gäller frågor av betydelse för mig själv, då kan man inte räkna med något som helst stöd från föreningen.


Det vore rätt konstigt om föräldrar till barn med autistiskt syndrom med utvecklingsstörning, fokuserade och la sitt arbete och tid på AS relaterade svårigheter. För trotts allt så är det nog denna grupp av föräldrar som många gånger är mest drivande.


Om du vill att jag skall skall bli aktiv i föreningen igen, så får du svara på vad föreningen kommer att göra för att försöka underlätta livet för sådana personer som mig. Jag inser mycket väl att det är politikerna och inte RFA som bestämmer, men om inte RFA har några ambitioner alls, varför skall man då vara medlem?


Om du väljer att bli aktiv eller inte är upp till dig, lika så om du vill vara passiv medlem. men att uppmana till bojkott som du gör i din signatur tycker jag är dålig still.
Vad är det du vill att RFA ska fixa till dig så att det underlättar i ditt personliga liv?
Senast redigerad av Sam 2011-05-04 22:39:42, redigerad totalt 1 gång.
Sam
 
Inlägg: 1503
Anslöt: 2007-04-07

Inläggav Micke2 » 2009-11-14 18:54:49

Sam skrev:Eftersom jag inte vet något om dig eller känner dig som person så kan jag inte uttala mig hur RFA eller hur din lokala FA skulle kunna utöva påtryckningar som har betydelse för dig personligen.

Det handlar inte i första hand om mig som person, om utan en större grupp. Hur skall det gå för de många som får indragen aktivitetsersättning och överlämnas till Arbetsförmedlingen. Det kommer att bli en liknande situation för dem och hur ställer sig RFA till detta? Okunniga handläggare kommer att med hot om helt indragen ersättning tvinga in dem på arbetsplatser helt olämpliga för personer med AS. Samma totala ointresse från RFA även i fortsättningen?

Sam skrev:Problemet är till stor del att vi inte tar tillräckligt många platser i FA:s styrelser om i nu vill vara med och påverka.


Jag gjorde vad jag kunde för att hålla mig kvar i styrelserna under 2008. Med utebliven hjälp från Arbetsförmedlingen och undergrävd ekonomi till till följd regeringens politik blev jag alltmer knäckt i psykiskt avseende. Att då betala medlemsavgift (dessutom förhöjd) till en förening som framstår som helt ointresserad av den grupp jag tillhör verkade då helt meningslöst.

Sam skrev:Jag tänker att det är lätt att se vad saknas när man ser på AS ur sitt eget perspektiv, var det brister i ens egen vardag.
Men varken RFA eller de lokala föreningarna jobba individanpassat, utan riktar sig till gruppen i stort, med denna problematik. Det som då blir bra för någon blir mindre bra eller helt värdelöst för någon annan. trots att vi har samma grundproblematik och ibland samma namn på vår funktionsnedsättning.
Ytterligare ett problem är att spridningen inom gruppen i princip alltid är allt för stor när det gäller var man ska lägga ribban för det arbete som bedrivs inom RFA med lokal föreningar.


Jag har inte sagt att föreningen skall inrikta på mig som individ, men den vidga sitt perspektiv till att även omfatta den grupp jag tillhör, annars är det meningslöst att vara medlem.

Sam skrev:Det vore rätt konstigt om föräldrar till barn med autistiskt syndrom med utvecklingsstörning, fokuserade och la sitt arbete och tid på AS relaterade svårigheter. För trotts allt så är det nog denna grupp av föräldrar som många gånger är mest drivande.

RFAs ledning och (det nu avskaffade?) Empowerment visade inte heller något intresse. Att föräldrarna i lokalföreningen skulle göra det hade jag aldrig räknat med.

Sam skrev:Vad är det du vill att RFA ska fixa till dig så att det underlättar i ditt personliga liv?


RFA behöver inrikta sig på att förändra Arbetsförmedlingens syn på arbetslösa med funktionshinder. Med det nuvarande systemet är vi klassade som arbetsskygga och det är enbart piskan som gäller. Inkompetenta handläggare kan ställa oss på gatan utan att man ens har rätt till opartisk prövning av domstol. Är detta verkligen acceptabelt ur RFAs perspektiv?
Senast redigerad av Micke2 2011-05-04 22:39:42, redigerad totalt 1 gång.
Micke2
 
Inlägg: 689
Anslöt: 2005-12-12
Ort: Malmö

Inläggav Sam » 2009-11-14 19:40:38

Citat:
Micke2 skrev:

På vilket sätt arbetar RFA för att försöka påverka politikerna i skol- och LSS-frågor? Varför är det omöjligt för föreningen att försöka utöva påtryckning i frågor som är av betydelse för en person som mig?


Om du nu syftar på den stora gruppen så får du nog ändra ditt sätt att skriva/uttrycka dig. För i citatet ovan som ett exempel, använder du formen "mig", som iaf får mig att i fösta hand utgå från att det handlar om dig som person. Hade du skrivit "oss" som grupp" , så får dina inlägg en annan betydelse.

Jag antar att du har varit inne på RFA:s hemsida och tagit ställning till de remissvar de har lämnat in under 2009.
Visst kan man tycka att saker och ting skulle kunna gå fortare, men den byråkratiska stilen och gången, är inte så mycket som OA, Attetion, RFA med lokalföreningar kan göra så mycket åt.
Senast redigerad av Sam 2011-05-04 22:39:42, redigerad totalt 1 gång.
Sam
 
Inlägg: 1503
Anslöt: 2007-04-07

Inläggav barracuber » 2009-11-14 19:46:28

rdos skrev:
Micke2 skrev:Om du vill att jag skall skall bli aktiv i föreningen igen, så får du svara på vad föreningen kommer att göra för att försöka underlätta livet för sådana personer som mig. Jag inser mycket väl att det är politikerna och inte RFA som bestämmer, men om inte RFA har några ambitioner alls, varför skall man då vara medlem?


Det är naturligtvis så att RFA har fel ambitioner när det gäller arbetsmarknadsfrågor för högfungerande. Men frågan är ju om RFA alls ska driva detta, eller om någon annan förening med annan inriktning ska göra det? Dessutom är ju frågan om personer som kan jobba öht ska ha diagnoser inom autismspektrum. Men oavsett vilket, så blir det en grupp människor "över" som är för högfungerarande för att egentligen ha diagnoser, men som samtidigt har problem på arbetsmarknaden. Många av dessa har idag inga diagnoser, och målet bör vara att de heller inte behöver några, men för att det ska kunna bli verklighet så måste det finnas jobb som passar dem. Detta är en allmän samhällsekonomisk fråga med lös koppling till RFA som de kanske öht inte ska driva med sin fixering på de som fått diagnos? Staten kan naturligtvis spara enorma belopp genom att se till att denna relativt stora grupp kan få ett meningsfullt jobb, och därmed bör man vara intresserad oavsett politisk färg. Idag är väl problemet närmast att ingen vet om att gruppen ens existerar, och än mindre så finns några anpassningar för dem som är rimliga.


Mycket bra sammanfattat, rdos. :-)049

Det är detta jag menar med vettiga projekt. :wink:
Senast redigerad av barracuber 2011-05-04 22:39:42, redigerad totalt 1 gång.
barracuber
 
Inlägg: 10992
Anslöt: 2007-02-11
Ort: Västsverige

Inläggav Micke2 » 2009-11-14 20:22:14

rdos skrev:Det är naturligtvis så att RFA har fel ambitioner när det gäller arbetsmarknadsfrågor för högfungerande. Men frågan är ju om RFA alls ska driva detta, eller om någon annan förening med annan inriktning ska göra det? Dessutom är ju frågan om personer som kan jobba öht ska ha diagnoser inom autismspektrum. Men oavsett vilket, så blir det en grupp människor "över" som är för högfungerarande för att egentligen ha diagnoser, men som samtidigt har problem på arbetsmarknaden. Många av dessa har idag inga diagnoser, och målet bör vara att de heller inte behöver några, men för att det ska kunna bli verklighet så måste det finnas jobb som passar dem. Detta är en allmän samhällsekonomisk fråga med lös koppling till RFA som de kanske öht inte ska driva med sin fixering på de som fått diagnos? Staten kan naturligtvis spara enorma belopp genom att se till att denna relativt stora grupp kan få ett meningsfullt jobb, och därmed bör man vara intresserad oavsett politisk färg. Idag är väl problemet närmast att ingen vet om att gruppen ens existerar, och än mindre så finns några anpassningar för dem som är rimliga.


På grund av den omfattande problematik jag hade i yngre år misslyckades jag med med att skaffa mig en utbildning som var gångbar på arbetsmarknaden trots att min begåvning ligger klart över medel. Jag levde i mycket hög grad i min egen värld och kände ingen social tillhörighet någonstans. Jag drev runt i allehanda kretsar, från höger till vänster, religiösa och andra, och försökte hitta någon krets där jag hörde hemma, men det blev aldrig något långvarigt. Åren vid universitetet var lika förvirrade, jag visste inte vad jag ville och jag läste vad som föll mig in utan någon egentlig planering.

Jag tillhör med största sannolikhet den grupp för vilken du anser det vara "kört", en del anser säkerligen att min situation är självförvållad, och utan någon diagnos uppfattas det garanterat på det sättet. Jag trodde dock att det skulle bana väg för någon form av lösning på min situation, då man fick diagnosen eftersom min arbetsförmåga är hög, även om jag har svårt för röriga miljöer och att etablera relationer etc., och en förmåga till kunna ägna intresse åt mängd olika ämnesområden.

Om man nu inte klarar skaffa arbete på egen hand, så är det näst intill omöjligt för Arbetsförmedlingen att tänka i andra banor än diskjobb på Samhalls restaurang eller arbete som trädgårdsdräng och med den nya regeringen har det blivit ännu värre. Nu är jag placerad på en trygghetsanställning i ett år, men vad som händer sedan är högst osäkert. När den förening som påstår sig företräda den grupp jag tillhör inte heller visar något intresse för att påverka politiken känns livet bara mörkare och mörkare. Det verkar inte alls uteslutet att det är självmord som blir den slutgiltiga lösningen och det är knappast någon som kommer att sakna mig heller.
Senast redigerad av Micke2 2011-05-04 22:39:42, redigerad totalt 1 gång.
Micke2
 
Inlägg: 689
Anslöt: 2005-12-12
Ort: Malmö

Inläggav Micke2 » 2009-11-14 20:32:32

Sam skrev:
Citat:
Micke2 skrev:

På vilket sätt arbetar RFA för att försöka påverka politikerna i skol- och LSS-frågor? Varför är det omöjligt för föreningen att försöka utöva påtryckning i frågor som är av betydelse för en person som mig?


Om du nu syftar på den stora gruppen så får du nog ändra ditt sätt att skriva/uttrycka dig. För i citatet ovan som ett exempel, använder du formen "mig", som iaf får mig att i fösta hand utgå från att det handlar om dig som person. Hade du skrivit "oss" som grupp" , så får dina inlägg en annan betydelse.

Jag antar att du har varit inne på RFA:s hemsida och tagit ställning till de remissvar de har lämnat in under 2009.
Visst kan man tycka att saker och ting skulle kunna gå fortare, men den byråkratiska stilen och gången, är inte så mycket som OA, Attetion, RFA med lokalföreningar kan göra så mycket åt.


Jag uttryckte mig kanske mindre lämpligt i detta fall, men om du läst mina övriga inlägg så framgår det att det är de nuvarande arbetsmarknadspolitikens syn på funktionshindrade som jag kritiserat och att det inte bara gäller mig själv som person.
Senast redigerad av Micke2 2011-05-04 22:39:42, redigerad totalt 1 gång.
Micke2
 
Inlägg: 689
Anslöt: 2005-12-12
Ort: Malmö

Inläggav rdos » 2009-11-14 20:47:22

Micke2 skrev:Åren vid universitetet var lika förvirrade, jag visste inte vad jag ville och jag läste vad som föll mig in utan någon egentlig planering.


Du skulle mao behövt någon som styrt in dig på något meningsfullt?

Själv var jag icke-verbal under större delen av grundskolan (selektiv mutism). Jag hade stora problem med läsning och svenska. I sjuan hade jag under medel i betyg. Några kompisar i skolan hade jag inte före högstadiet, och jag gick så gott som alltid för mig själv på rasterna. Kände inte ens något behov av att umgås med människor ö.h.t. På högstadiet fick jag dock några kompisar i en parallellklass, och jag började tala lite grann. Jag gick ut grundskolan med ca 3.2 i medelbetyg. Redan på högstadiet började jag att experimentera på egen hand i matte, som var mitt bästa ämne. Sedan gick jag 3-årig naturvetenskaplig, där jag gick ut med 3.8 i medelbetyg. Sedan ville jag jobba. Fick en sommaranställning på gurkfabriken (Felix) i Eslöv som övergick i en fast anställning. Där jobbade jag ett år innan jag sökte in på tekniska högskolans elektroteknikprogram. Det klarade jag av på 4.5 år utan några större besvär.

Hur som helst, jag var redan som ganska ung på gång att bygga min framtida karriär. För varje steg så gjorde mina talanger för naturvetenskap att det blev lättare och lättare, trots att de som började på dessa linjer i allmänhet hade högre betyg än mig. Kom t.ex. in bland de sista sökanden till naturvetenskaplig, men gick ut med högre betyg än medel. Samma sak med civlingenjörsutbildningen. Det gäller att känna till sina starka sidor, och omsätta dessa till något som kan ge arbete. För de som saknar sådan insikt borde det finnas någon person som hjälper till med detta.

Micke2 skrev:Jag tillhör med största sannolikhet den grupp för vilken du anser det vara "kört", en del anser säkerligen att min situation är självförvållad, och utan någon diagnos uppfattas det garanterat på det sättet.


Njäee, det vet jag inte. Har du över normal intelligens borde du kunna arbeta. Det som antagligen fattas är en medveten satsning på något du vill syssla med under längre tid, kanske kombinerat med andra saker.

Micke2 skrev:Jag trodde dock att det skulle bana väg för någon form av lösning på min situation, då man fick diagnosen eftersom min arbetsförmåga är hög, även om jag har svårt för röriga miljöer och att etablera relationer etc., och en förmåga till kunna ägna intresse åt mängd olika ämnesområden.


En diagnos kan naturligtvis inte hjälpa dig i arbetslivet. Det enda den kan hjälpa dig med är att slippa arbeta. :roll:

Micke2 skrev:Om man nu inte klarar skaffa arbete på egen hand, så är det näst intill omöjligt för Arbetsförmedlingen att tänka i andra banor än diskjobb på Samhalls restaurang eller arbete som trädgårdsdräng och med den nya regeringen har det blivit ännu värre.


Stämmer. Därför är du illa tvungen att antingen lära dig skaffa ett jobb på egen hand, eller ta hjälp av någon som kan hjälpa dig med detta.
Senast redigerad av rdos 2011-05-04 22:39:42, redigerad totalt 1 gång.
rdos
 
Inlägg: 14158
Anslöt: 2005-10-14
Ort: Eslöv

Inläggav rdos » 2009-11-14 20:52:52

Sam skrev:Jag antar att du har varit inne på RFA:s hemsida och tagit ställning till de remissvar de har lämnat in under 2009.


Måste säga att det är väldigt enahanda. Alltsammans handlar om skolan i stort sett. Ser att man ännu inte fått upp någon information kring LVU som Ragnar håller på med. Undrar om det beror på att man fortfarande inte är färdig?

Tydligen finns det dock ett projekt kring AS och arbete, vad nu det kan leda till. Där borde ju Micke2 ge input för att få sina problem behandlade.
Senast redigerad av rdos 2011-05-04 22:39:42, redigerad totalt 1 gång.
rdos
 
Inlägg: 14158
Anslöt: 2005-10-14
Ort: Eslöv

Inläggav sommar » 2009-11-15 15:19:30

rdos skrev:
Micke2 skrev:Jag tillhör med största sannolikhet den grupp för vilken du anser det vara "kört", en del anser säkerligen att min situation är självförvållad, och utan någon diagnos uppfattas det garanterat på det sättet.


Njäee, det vet jag inte. Har du över normal intelligens borde du kunna arbeta. Det som antagligen fattas är en medveten satsning på något du vill syssla med under längre tid, kanske kombinerat med andra saker.

Micke2 skrev:Jag trodde dock att det skulle bana väg för någon form av lösning på min situation, då man fick diagnosen eftersom min arbetsförmåga är hög, även om jag har svårt för röriga miljöer och att etablera relationer etc., och en förmåga till kunna ägna intresse åt mängd olika ämnesområden.


En diagnos kan naturligtvis inte hjälpa dig i arbetslivet. Det enda den kan hjälpa dig med är att slippa arbeta. :roll:

Micke2 skrev:Om man nu inte klarar skaffa arbete på egen hand, så är det näst intill omöjligt för Arbetsförmedlingen att tänka i andra banor än diskjobb på Samhalls restaurang eller arbete som trädgårdsdräng och med den nya regeringen har det blivit ännu värre.


Stämmer. Därför är du illa tvungen att antingen lära dig skaffa ett jobb på egen hand, eller ta hjälp av någon som kan hjälpa dig med detta.

Tyvärr stämmer det till stor del som du skriver i sista stycket , Rdos Och har man As. är det minsann inte lätt med någotdera.

Arbetsförmedlingen är som bekant i mångt och mycket kassa och ofta är handläggarna lata. Det jag gjort att att pricinp "suttit" på dem. När jag skulle ha praktikplats sökte jag mycket själv men när jag skulle börja fick jag inte börja eftersom det inte ledde till anställning. :shock: Då jäklar började jag tjata på dem. Till sist fick jag jobb. Jag är hyfsat nöjd men tänker en dag försöka komma vidare och då ska jag försöka kämpa mycket på egen hand.
Arbetsförmedlingen borde utbilda sig och leva i verkligheten och verkligen hjälpa folk, inte minst oss med funktionshinder med att få ordentliga arbeten och stödja dem. Så sker ju som bekant inte idag. En diagnos kan hjälpa till i arbetslivet på vissa punkter (ännu mer om Af. varit bra) men den kräver att man själv talar om vad som fungerar och inte fungerar samt har turen att ha fått en förstående chef samt handledare som kan As. (annars bör man tala om det för dem) och ställer upp för en vid behov.

Om man kommer till ett jobb och har lyckats få en bra chef kan man alltid försöka fråga om det finns andra arbetsuppgifter att göra om arbetsuppgifterna man tilldelas inte fungerar för en. Fördelen med jobb med fler funktionshindrade (menar inte utv.störda) på samma arbetsplats kan vara att de har förståelse för ens problematik (dock menar jag inte Samhall för de spelar i en helt egen division.)
Man kan även fråga chefen om man får gå ner i tid ( om man klarar det ekonomiskt och psykiskt.) På många arbetsplatser är det nog svårt men det finns nog ställen där det kan gå, inte minst på anpassade arbetsplatser. Gå upp i tid är dock alltid svårt speciellt med en knölig och/eller snål chef. Men frågan är fri!

Känns det inte bra bör man prata med chefen (kanske med hjälp av stödperson någonstans ifrån) och även om man har lönebidrag och Af. varit med och ordnat jobbet behöver de inte få reda på detta om man själv inte säger något och chefen inte läcker som ett såll. (Man kan be denne hålla tyst inför Af. Det är inte lögn - det är en rättighet och att ljuga och inte tala om en sak är två skilda saker.)

Bara för att man är intelligent är det inte säkert man kan arbeta. Här har du misstagit dig, Rdos. Som bekant är många med As. mycket intelligenta men kan inte klara vardagliga saker som tex. sociala koder. Då blir det ofta problematik på jobbet och i samhället i stort och tyvärr är det sällan personer med As. får adekvat hjälp och orkar kämpa in absurdum på egen hand.
Senast redigerad av sommar 2011-05-04 22:39:42, redigerad totalt 2 gånger.
sommar
Bannad
 
Inlägg: 4619
Anslöt: 2008-01-09

Inläggav Micke2 » 2009-11-15 15:44:39

Ja, du klarade av att hantera dina svårigheter och få ordning på ditt liv, rdos, medan andra inte klarar av det. Jag gick ursprungligen på fyraårig teknisk linje med ett brinnande intresse för kemi och elektronik och hade också planer på att gå på teknisk högskola. Jag klarade dock inte av att hantera relationerna till vare sig lärare eller andra elever, så trots att det inte var begåvning som saknades spårade det ur totalt och till slut, i årskurs 3, blev resultatet att jag gick inte längre dit. Om någon hade begripit sig vari mina problem bestod på den tiden och fått mig till att inte avbryta de studierna hade nog jag kunnat komma ganska långt i livet jag också.

När gymnasietiden definitivt var slut hade jag inte någon förmåga att hantera situationen. Jag levde i min egen värld utan några egentliga sociala relationer överhuvudtaget och funderade över religiösa frågor, vilket gjorde att jag hamnade på teologutbildningen i Lund, vilket knappast var särskilt övertänkt, och blev kvar där i ett par år innan det på grund brister i social funktion kraschade där också, varefter samma mönster upprepade sig inom samhällsvetenskapliga ämnen.

Någon utbildning att söka jobb på hade naturligtvis inte fått ihop till, vilket ledde till att jag hamnade på äldreomsorgen i Malmö, varifrån efter ett antal år avpolletterades, inte på grund av brist på arbetsförmåga, utan närmast på grund av att mina personliga egenskaper inte passade in där. Därefter inleddes den eviga rundgången med a-kassa, arbetsmarknadspolitiska åtgärder, sjukskrivning och rehabilitering. Arbetsförmedlingens kurser i nätverk och programmering ledde naturligtvis inte någonstans, trots att jag som total nybörjare klarade dem bättre än många som ägnat sig mycket åt datorer.

Numera är man utdömd från arbetsmarknaden och de "okvalificerade" arbeten som de försöker tvinga på mig passar mig inte alls. Att bli behandlad som en idiot och detaljstyras av chefer utlöser förr eller senare ett verkligt autistiskt raseri hos mig, det var därför, bland annat i kombination med påstådd alltför långsam arbetstakt och bristande "flexibilitet", som jag åkte väck från äldreomsorgen, och mina personliga egenskaper har inte försvunnit. Förutsättningen för att jag skall fungera socialt är att att jag får ägna mig åt något som jag uppfattar som meningsfullt.
Senast redigerad av Micke2 2011-05-04 22:39:42, redigerad totalt 1 gång.
Micke2
 
Inlägg: 689
Anslöt: 2005-12-12
Ort: Malmö

Återgå till Träffar



Logga in