Är ju rätt ny här har ju fått As diagnos rätt nyligen . Har ju haft det hela tiden tydligen men inte vetat vad det varit . Så det är ju rätt skönt att kunna sätta ett namn på det . Men uppriktigt sagt bryr jag mig inte så mycket Kanske låter konstigt , men trots problem som finns / har varit kan jag se en del positiva saker i det . Framför allt det här med specialintresse , vet inte om jag varit mycket lyckligare om jag varit utan As ? Har ju inte så mycket att jämföra med men ändå . Som grabben sa till min fru , hade inte farsan haft det så hade det ju inte varit han Vad jag är väldigt glad över är att jag fått ner min tid på kontrollbehov , som jag upplevde vädigt jobbigt . Var åtskilliga timmar jag la ner på det varje dag , kontrollerar samma saker än fast det tar betydligt mindre tid . Visst knaprar lite piller och det strular sig ibland , men kan inte säga att jag mår pyton . Titta bakåt vill jag inte , kan inte göra något åt det ändå .
Kanske får skit för detta ? Eller kanske inte platsar här Men tycker det är intressant att läsa och se att det finns andra som har samma som jag , men kanske upplever det på annat sätt ?

Pewe skrev:Är ju rätt ny här har ju fått As diagnos rätt nyligen . Har ju haft det hela tiden tydligen men inte vetat vad det varit . Så det är ju rätt skönt att kunna sätta ett namn på det . Men uppriktigt sagt bryr jag mig inte så mycket Kanske låter konstigt , men trots problem som finns / har varit kan jag se en del positiva saker i det . Framför allt det här med specialintresse , vet inte om jag varit mycket lyckligare om jag varit utan As ? Har ju inte så mycket att jämföra med men ändå . Som grabben sa till min fru , hade inte farsan haft det så hade det ju inte varit han Vad jag är väldigt glad över är att jag fått ner min tid på kontrollbehov , som jag upplevde vädigt jobbigt . Var åtskilliga timmar jag la ner på det varje dag , kontrollerar samma saker än fast det tar betydligt mindre tid . Visst knaprar lite piller och det strular sig ibland , men kan inte säga att jag mår pyton . Titta bakåt vill jag inte , kan inte göra något åt det ändå .
Kanske får skit för detta ? Eller kanske inte platsar här Men tycker det är intressant att läsa och se att det finns andra som har samma som jag , men kanske upplever det på annat sätt ?

Hej och välkommen (om jag inte redan sagt det?)!

Vad gör du annars på dagarna? Jobbar, studerar, fritidsforskar?

Hej och tack

Jag jobbar , kan / vill inte tala om med vad tyvärr . Det skulle nog avslöja mig rätt fort tror jag , men styr mycket av mitt arbete själv .
Denna årstiden gillar jag inte , tycker den är botten . Tur jag har mina intressen som sysselsätter mig . Finns även intressen som gynnar arbetet med . Skulle gärna ge lite mer info , men avvaktar eftersom inläggen kan ses av alla även inte medlemmar . Likaväl som ni inte känner mig och tvärtom så är jag lite försiktig till att börja med .

Hej Pewe!

Jag känner igen mig massor i din berättelse. Sedan jag var liten har jag "vetat om att jag har något" men inte haft något namn på det förrän jag vid 38 års ålder kom i kontakt med en duktig psykolog som utredde mig och så ställde diagnosen "Aspergers syndrom med inslag av DAMP.

Jag började söka på nätet, hittade böcker och tidningsartiklar och Internetsidor i ämnet, kom i kontakt med andra människor som själva har AS och/eller DAMP. Det känndes på ett sätt som en "frälsningsupplevelse" (ja, jag har haft en "riktig" frälsningsupplevelse också) när jag fick den där diagnosen ).

Ett tips förresten. Det finns ju en pm-funktion här på forumet, där man skriver privat till medlemmarna, om man vill berätta något som utomstående inte kan läsa. Jag är förresten också "nyfiken" på vad det är du jobbar med. Något "tekniskt", kanske? PM-a mig och berätta om du vill?

Ha så gott!

Ett litet tillägg till det som geocache skrev:

Dessutom finns Privata Avdelningen (PA). Privat, skyddad från sökmotorer.

Jodå har kollat runt och sett PA avdelningen men där gäller vissa regler .
Så jag får avvakta med det , tid mm . Mitt arbete är inget speciellt i sig ,
men innehåller det jag gillar teknik mm . Som alla jobb ibland inte så roligt , men tycker det funkar rätt bra . Men är aldrig med på typ sammanträde eller sådant , det talade jag om redan innan jag började .
Var ingen som protesterade om det , var många år sedan visste inte om att jag hade As då . På något sätt har jag klarat mig ur situationer jag inte vill utsättas för , vet inte hur ibland , men det har gått bra . Kanske jag som är lyckligt lottad Men visst det har varit många bakslag med , men som jag nämnde innan , personligen vill jag helst inte fördjupa mig i det som ligger bakom inget jag kan ändra på ändå . Men tycker väl att jag får mycket förklarat i och med att det finns ett namn på det . Kanske låter lite flummigt

Välkommen Pewe

Pewe skrev:Kanske får skit för detta ? Eller kanske inte platsar här

Varför det (av någon vettig människa )?

Välkommen istället!

Pewe skrev:Men tycker väl att jag får mycket förklarat i och med att det finns ett namn på det . Kanske låter lite flummigt

Då är många här lika flummiga och några ännu mer. För mig var det i praktiken livräddande.

Tackar så mycket allihop . Tänkte mest på att jag ser vissa grejer positivt med As . Menar finns ju inte så mycket att göra åt det , visst kanske går att träna på vissa grejer men är ju trots allt den man är . Har full förståelse för dom som har det jobbigt , kan tänka mig det är värre om man är yngre med , plus andra faktorer ? Är inte så att jag ropar ut att jag har As plus OCD . Är ytterst få som vet om det , har även märkt att folk i allmänhet är väldigt dåligt upplysta om det , inkl mig själv som har det

Jag fick också nyligen AS-diagnosen, är 24 nu, så jag har i stort sett levt igenom hela min ungdom utan vetskap om varför jag alltid känt mig annorlunda. När jag först fick veta det kändes det lite som att hela min identitet var förlorad. Men ju mer jag började utforska mig själv desto bättre kändes det. Nu kan jag med säkerhet säga att jag är otroligt tacksam över att jag fick denna diagnos, då jag dagligen lyckas reda ut frågetecken om mig själv (och min omvärld) som jag egentligen undrat över hela mitt liv.

Om jag skulle ge dig ett tips så är det fortsätta att utforska dig själv och vad som gör dig lycklig. Ibland hamnar man dock på villovägar och missuppfattar helt verkligheten. T.ex. så fastnar jag ofta i detaljer och bortser helt ifrån helheten. Men det är väl samtidigt något som hör till AS-problematiken. Det finns ett uttryck som beskriver det ganska bra; "Man ser inte skogen för träden."