Inte minst med den här Danne-grejen i åtanke (nej, den skall inte tas upp här), så börjar jag faktiskt undra om det inte kan ligga i något som Inger sade om mitt "adhd-temperament".

Det här är ingen ny tanke, utan den har funnits hos mig tidigare också, jag får ibland en känsla av att jag egentligen skulle ha 80% adhd och 20% as.

Visst finns det drag av as hos mig (lindrig fixering vid specialintressen, kan älta bekymmer och oförätter, svårare än genomsnittet av NT:s vad gäller kallprat, trams, humor och underförstådda budskap, men betydligt mycket lättare med dessa sociala aspekter än flertalet andra personer man har träffat, som har as). Dock verkar jag ha en tendens att grubbla och att totalfokusera på en sak i taget, som verkar typisk as.

Däremot verkar jag ha hetsigt temperament och svårt att kontrollera min ilska (inte minst när jag känner mig stressad/orolig), är glömsk, verkar lida av vissa koncentrationssvårigheter och har inte alls den intelektuella uthållighet, som är typisk för en person med as utan blir snabbt "trött" när diskussioner/lektrådar blir för invecklade/intelektuellt krävande alt när det blir för mycket fakta på en och samma gång. Detta upplever jag som mina största svårigheter, men som jag har förstått det faller det mer inom ADHD-spektrat.
Kan det vara så att jag egentligen borde haft diagnosen ADHD, med drag av aspergers syndrom?

ford skrev:Kan det vara så att jag egentligen borde haft diagnosen ADHD, med drag av aspergers syndrom?

Nu tycker jag inte om att diagnosticera över nätet, men visst.

Nej du har i första hand AS. Vilket märks på dina problem med att släppa gammalt groll o gå vidare.
Att du tappar fattningen och tar till mindre valda ord ser jag också som aspigt. Vi har en förmåga att "tappa" ord ibland och därmed svårt att formulera oss.

koncentrationsvårigheter är också vanligt inom AS.

Har du koncentrationsproblem?

Jag lade fram adhd som en möjlig teori när jag pratade med min psykolog, eftersom jag har grymma koncentrationsproblem när jag bli ombedd att göra något, när jag inte har full kontroll över det jag gör eller när jag gör något som jag inte är 110% intresserad av. Dock kan jag koncentrera mig stenhårt i timmar på något jag valt själv och är superintresserad av. Han menade att detta troligtvis inte är samma typ av koncentrationsproblem som någon med adhd har, utan att den typen av koncentrationsproblem är mer AS-relaterade. Är det så du har det? Alltså att inte orka koncentrera sig på diskussioner och stora mängder fakta kan ju vara ett resultat av att du inte är jätteintresserad av just det ämnet. Hur är det när du verkligen är superintresserad av något?

carl skrev:Har du koncentrationsproblem?

I viss mån ja, mitt största problem i sociala samanhang IRL (bland NT:s) är inte oförmågan att fatta skämt/läsa underförstådda grejer, i dessa avseenden kan jag verka aningen "långsam", men inte hopplös till den grad att det skulle leda till utfrysning/sociala svårigheter, utan snarare till ett gott (men hjärtligt) skratt då och då.

Det som verkligen ställer till det för mig är att jag ofta "tappar tråden", därför att tankarna far iväg åt annat håll och att jag därför missat vad samtalet egentligen handlat om. Samma sak i skolan/på jobbet, när man får instruktioner, som innehåller flera moment: för att det läraren/chefen säger verkligen skall gå in måste jag ofta upprepa det, fast med egna ord, annars har jag missat hälften, inte för att jag skulle vara dum, utan för att jag annars tappar koncentrationen.
Här på forumet märks det i diskussionstrådar som innehåller alltför mycket tunga, akademiska fakta och långa inlägg: det blir för jobbigt och jag "pallar inte med" efter ett tag, annat är det när man bara diskuterar baserat på känslor och värderingar, eller när det inte krävs tunga fakta, utan endast att man vrider och vänder på tankegångar, retorik o dyl. (t.ex. politik, eller problem av mer social karraktär, såsom tvister o dyl., då har jag en enorm uthållighet) samma sak med humortrådar/lektrådar som kräver alltför mycket intelektuell/logisk ansträngning; det roar inte mig, för det kräver för mycket ansträngning (kanske därför jag gillar brutal, burdus och primitiv humor?).
Anledningen till att jag klarat skolan med bra betyg är endast att jag varit mycket ambitiösare än genomsnittet.

Sedan är det fullt möjligt att UFO kan ha (helt eller delvis rätt), men är inte denna typ av koncentrationssvårigheter typiskt ADHD-relaterade?

svarabhaktivokal skrev:Jag lade fram adhd som en möjlig teori när jag pratade med min psykolog, eftersom jag har grymma koncentrationsproblem när jag bli ombedd att göra något, när jag inte har full kontroll över det jag gör eller när jag gör något som jag inte är 110% intresserad av. Dock kan jag koncentrera mig stenhårt i timmar på något jag valt själv och är superintresserad av. Han menade att detta troligtvis inte är samma typ av koncentrationsproblem som någon med adhd har, utan att den typen av koncentrationsproblem är mer AS-relaterade. Är det så du har det? Alltså att inte orka koncentrera sig på diskussioner och stora mängder fakta kan ju vara ett resultat av att du inte är jätteintresserad av just det ämnet. Hur är det när du verkligen är superintresserad av något?

Dessvärre kan jag ha svårt med koncentrationen även när något intresserar mig, men visst känns det svårare om jag dessutom tycker ämnet är ointressant/tråkigt.

Intressant tråd. Känner igen mig i mycket.

Gillar den här typen av trådar. Är för trött för att skriva något om mig själv just nu. Att skriva om sig själv kan ju ibland av TS (rent allmänt) uppfattas som att kapa tråden, så det ska man ju helst stämma av med denne först. (Hade jag varit TS hade jag gärna tagit emot andras erfarenheter.)

Givetvis har du rätt att skriva om dig själv, utan att jag anser tråden vara kapad, men jag hade ändå gärna viljat ha lite svar på mina frågor.

Jag har symtom som tyder på adhd, men jag har inte sådana stora problem att jag själv (eller läkare) skulle sätta en diagnos (än).
Vad jag förstår så ska det funnits regelbundet och oförändrat genom hela livet.(?)
För mig kommer problemen i episoder. jag har alltid relativt svårt att starta och sluta, svårt att avsluta, många olika projekt m.m., Men inget stör min produktivitet när jag mår bra. Tyvärr mår jag inte bra nu så då är problemen ofantligt mycket större.
Just nu har jag i stort sätt fullblown adhd koncentrationsproblematik.

Det borde ju finnas möjlighet att ha delar av adhd utan att ha lika mycket problem som de som behöver diagnos(?).

Det är väl en fråga du måste ta upp med en erfaren neuropsykiatiker?

Man kan ha både AS och ADHD. När diagnosticerades du? Förr satte man helst inte två diagnoser även om personen uppfyllde mer än en.

ADHD-test:

http://www.expressen.se/1.682011 6 frågor på svenska

http://psychcentral.com/addquiz.htm 24 frågor på engelska

Expressens test var mycket på slutföring av uppgifter där fick jag en massa poäng. Det andra fick jag bara 28 på.

Visst kan man ha "ren" AS eller "ren" ADHD/ADD, men jag tycker att det verkar vara väldigt vanligt att AS- och ADHD/ADD-symptom förekommer tillsammans. Förmodligen har du lite av varje.

Själv fick jag först diagnosen ADD, men efter att ha läst på om NPF, så förstod jag att mina problem snarare var AS-relaterade än ADD-relaterade. Bad då om ytterligare en utredning, och psykologen gick på min linje; nu har jag såväl AS- som ADD-diagnos. Rent hypotetiskt skulle det ju kunna vara samma för dig, Ford, fast tvärtom. Jag har ju ingen lust att diagnostisera dig utan att ha träffat dig , men visst låter det du beskriver "ADHD-igt".

MsTibbs skrev:Man kan ha både AS och ADHD. När diagnosticerades du? Förr satte man helst inte två diagnoser även om personen uppfyllde mer än en.

Oj, det var längesedan det, tror jag var 12 år gammal när jag fick diagnosen (= tidigt 90-tal), men det kan ha varit tidigare än så, för jag var i kontakt med bup redan som 8-åring.

Har du provat länkarna jag postade? *nyfiken på resultatet*

(Inte för att man ska lita på enkla nätquiz men de kan ju ge en vink liksom...)

Jag har har As- gränsfall och var mycket svår bedömd. Dock tycker jag diagnosen verkar rätt men jag funderar ibland på om jag inte även har Adhd-drag. Jag tror inte jag har Adhd men vissa drag för jag går jämt, jämt på högvarv också har jag hetsigt temprament ibland. Jag har läst att man kan ha överaktivitet då man har As. men det tempot jag har tycker jag ev. liknar ADHD samt inre stress.

Dock har jag inte direkt koncentrationssvårigheter och det hör nog mest till Adhd men tror det även kan förekomma vid As. Att man inte orkar lyssna på en diskussion i timmar om intresse saknas hör till As. - motvationsproblem i högre grad än gemene man. Jag har det i hög grad och därför har jag fått byta arbetsuppgifter på jobbet. Om det även kan höra till Adhd vet jag inte. Bara för att man har As. är det inte givet att man har ett specialintresse. Däremot är det viktigt att man får något intressant i händerna - att motivationen håller i sig och att man kan få något nytt, intressant när den börjar dala.

Ältande och att tankar snurrar är ju normalt (inte minst för kvinnor verkar det som) men det brukar vara i ökad omfattning hos personer med As. och/eller Adhd.

Min förra arbetsterapeut trodde mer på Adhd på mig än As. Jag frågade min förra kurator samt Lena Nylander (hon stod i spetsen för min utredning.) De sa Nej men funderingen kvarstår ändå hos mig med tanke på mitt rasande tempo samt funderar jag på hur utmattningssymtom kan yttra sig tillsammans med As, så Lena ska så småningom komma och prata med mig och min kurator på vuxenabet. Så ett tips är att fråga din/dina utredare om du kan få prata med denne/dem igen.

Samtidigt ska man komma ihåg att både inre och yttre stress kan skapa oerhörd rastlöshet och vi med As. har svårare att klara stress. Ett av mina dilemman är ständig inre stress och det är det som får mig upp i varv men jag tror samtidigt det är något mer som jag nämnde ovan.

Som bekant för många så ligger ju As. och Adhd mycket nära varandra, så har man det ena så är det troligt att man har drag av det andra eller hela den andra diagnosen också dvs. två diagnoser och i några fall har (nog) feldiagnostisering skett.

sommar skrev:Som bekant för många så ligger ju As. och Adhd mycket nära varandra, så har man det ena så är det troligt att man har drag av det andra eller hela den andra diagnosen också dvs. två diagnoser och i några fall har (nog) feldiagnostisering skett.

Är det verkligen så? alltså ligger de nära enligt kriterierna och hur mycket tar en som gör en undersökning det i beaktning? Med tanke på definitionen i ens utredningsprotokoll..

Inger skrev:ADHD-test:

http://www.expressen.se/1.682011 6 frågor på svenska

http://psychcentral.com/addquiz.htm 24 frågor på engelska

5 "rätt" på det svenska testet och 79 poäng på det engelska

Båda innebär att det skulle vara mycket sannolikt att jag skulle ha ADHD, det enda som absolut inte stämmer är att jag skulle ha svårt att strukturera upp saker i stressiga situationer, därför att jag försöker tänka på allt samtidigt.

Tvärtom så kan jag på vissa sätt ha väldigt lätt för att strutklurera upp saker och ting, i akuta lägen, så länge ingen blandar sig i. Jag gör det genom att stenhårt fokusera på att göra en sak i taget och ge blanka fan i allt annat, vad det än må vara.

Mitt problem, när jag är stressad är snarare att jag blir så oerhört fokuserad på det moment i projektet som jag för närvarande håller på med att jag slår ifrån mig allt annat, blir otrevlig mot folk och ber dom hålla käft, samt fara och flyga ifall de kommer med saker som inte är relevanta för det jag f.n. sysslar med o.s.v.,

Ju mer stressad jag känner mig, desto värre blir det.

I mindre pressade situationer kan det däremot vara väldigt svårt för mig att hålla fokus på att göra en sak i taget, eller sålla bland stora mängder information.

Mycket intressant.

- Kan ju vara AS-delen som gör att du hyperfokuserar på en sak i taget och blir irriterad när du blir störd mitt i nåt viktigt eller stressigt (jag blir också det).

- Och kanske ADHD-delen som gör att reaktionen blir mycket starkare än du kanske menade.

Om du nu skulle ha ADHD också... det verkar ju inte helt uteslutet i alla fall.

Någon mer här som har både AS och ADHD som känner igen sig i detta?

Mycket intressant tråd, och för egen del så är det en extra intressant frågeställning.

För trots våra tidigare motsättningar (eller kanske t.o.m. på grund av dom), så har jag kännt igen mig mycket i dig.
Det kanske du inte tar som någon komplimang, men jag menar förståss inte att vi är lika som bär för det.

Själv har jag AS + ADHD diagnos, som jag fått sent i livet.
Ofta är det svårt att veta vilket som orsakar vad, och det är svårt att hitta en röd tråd att följa som rättesnöre i sig själv.
Ibland så "jobbar" AS & ADHD tillsammans, medans andra gånger så tar dom ut varandra, motverkar varandra typ.
Som att ha två hundar i samma koppel, drar dom lika mycket åt varsitt håll så är det lättare att hålla i än när båda drar åt samma håll med full kraft.

Nu vet jag inte hur gammal du är, om det är något du vill dela med dig.
Men för egen del så har de strategier man anammat under åren hjälpt till att mildra humöret.
Jag var mer explosiv och ohämmad förr, men det har trubbats av med åren.

En sak jag dock tror kan spela in, och det är NÄR man får diagnosen.
Min teori är att att få diagnosen i tidig ålder gör att man får en annan utveckling än om man får den i sen ålder.
Man har fått olika referenspunkter under sin utveckling, vilket jag tror kan spela roll i sammanhanget.
Vilket som är att föredra har jag ingen aning om, men jag tror att det skiljer. Det är säkert på gott och ont i bägge fallen.

Men det kanske kan vara värt att försöka få göra en fullständig neuropsykiatrisk utredning idag, för att bättre se var du står nu.
Det kanske är så att du har ADHD, eller andra saker, men kom ihåg att det ene inte behöver utesluta det andre.

Vill avsluta med att tipsa om en suverän hemsida, som verkligen fick upp mina ögon för ADHD. (Vilket var innan jag gick utredningen och fick dubbeldiagnosen)

http://spexor.homestead.com/files/indexx.html

Klicka runt lite där, och se om du känner igen dig.
Sidan är skriven av en ADHD'are,och översatt till svenska av en annan ADHD'are.
Så den är skriven med "vårt" språk.
Lycka till iaf, och fråga gärna om det är något du undrar över.

carl skrev:

sommar skrev:Som bekant för många så ligger ju As. och Adhd mycket nära varandra, så har man det ena så är det troligt att man har drag av det andra eller hela den andra diagnosen också dvs. två diagnoser och i några fall har (nog) feldiagnostisering skett.

Är det verkligen så? alltså ligger de nära enligt kriterierna och hur mycket tar en som gör en undersökning det i beaktning? Med tanke på definitionen i ens utredningsprotokoll..

Om kriterierna ligger nära varanddra vet jag inte. Skulle gissa att vissa av kriterierna gör det. Det jag syftade på var liknande symtom och det borde jag skrivit ut. Om det tas i beaktning vågar jag inte svara på. Har tyvärr ingen aning.

Inger skrev:Mycket intressant.

- Kan ju vara AS-delen som gör att du hyperfokuserar på en sak i taget och blir irriterad när du blir störd mitt i nåt viktigt eller stressigt (jag blir också det).

- Och kanske ADHD-delen som gör att reaktionen blir mycket starkare än du kanske menade.

Om du nu skulle ha ADHD också... det verkar ju inte helt uteslutet i alla fall.

Någon mer här som har både AS och ADHD som känner igen sig i detta?

Jag har någon slags grav uppmärksamhettstörning, troligen damp. Jag brukar fundera på att slå eller döda folk som stör mig. Men jag surar mest, tiger, beter mig som en fitta.

Min pappa, som är arketypen för klassisk Asperger, om än odiagnosticerad, han blir mäkta galen när han blir störd. Alla runtomkring honom är idioter, han fräser och spottar, samt vägrar svara på tilltal. Kan stänga in sig i ett rum och sura.

Autistisk vrede?

(Jag tycker ford ger intryck av att ha både ADHD och AS).

Min pappa är en väldigt snäll och rar varelse, men han är verkligen ingen mes.

Ett exempel från min barndom där han blev riktigt jävla arg:

I hans specialintresse ingår att leta bilannonser i dagstidningen. Han satt med pennor och ringade in intressanta objekt. Att han behövde vara ifred var jag mycket väl medveten om. Men jag är en retsticka. Jag och brorsan roade oss med att spela in hans raseriutbrott på kassett .

Jag satte igång kassettbandspelaren och började dra förstrött i tidningen, under förevändningen att jag ville läsa nyheterna.

- Ge fan i det där, röt min pappa vildsint, och med en blick som tycktes stanna tiden. Ett ansiktsuttryck som påvisar panik, raseri. Det får inte ske ett avbrott, det blir katastrof!

Den som sett ett tantrum förstår vad jag menar. Man förstår instinktivt att okej, det där var droppen.

Önskar jag hade haft kvar kassetten . Det är svårt att förklara i text.