Pemer skrev:Jag tycker således att det känns så hyperaspigt att ha järnkoll på vad vår kära diagnos heter och hur den stavas, och typ alltid själv reagera på felstavningsvarianterna, så möter jag någonstans på nätet någon som själv skriver "jag har aschberger" eller "jag har aspberger", då tycker inte jag den personen känns helt klockrent diagnosticerad.

Det känns helt enkelt väldigt oaspigt, inte alls likt min bild av en typisk aspergerpersonlighet. I min bild av en sådan ingår god koll på vad Asperger är, och framför allt förmågan att stava till det. Och att reta sig på andras felstavningar.

Jag förstår att det inte alls är vetenskapligt grundat, men är lite nyfiken... är det någon som har tänkt åt samma håll, eller åtminstone nickar lite instämmande åt detta nu?

Kan du definiera en typisk AS-personlighet så ska jag se om jag känner igen mig?

Typ lite extra smart och stavar jättebra? Gärna matteprofessor eller nåt. Missförstått geni? Hacker eller cracker? Ser sånt som andra missar? Egentligen världsbäst vilket ingen annan uppfattar?

Ibland får jag för mig att det är en exklusiv klubb jag ska tillhöra för att jag har AS. Det är väl en funktionsnedsättning?

Hur diagnosen stavas och vad den heter har jag "järnkoll" på. Andras felstavningar bryr jag mig inte om. Men jag kan hjälpa dem om de vill ha hjälp med stavning. Mina egna mejl och dylikt kan jag däremot sitta och finputsa 6 h på, tyvärr.

Nej, jag vet väl utmärkt väl att den där teorin inte stämmer. Att inte alla aspergare stavar hundraprocentigt ser vi ju redan här på forumet också.

Men just extremfallet att se någon skriva någonstans att de själva har aspberger eller aschberger, det har jag kommit att betrakta som väldigt otypiskt för en aspergare. På något vis. Verkar inte som att just någon höll med om den tankegången, dock.

earlydayminer skrev:

AAA skrev:

earlydayminer skrev:Du vet ju vad du har för hinder? Eller vad menar du? Du låter väl inte utredaren/utredarna bestämma vilka hinder du har?

Javisst, och jag vet vad övriga jag umgås med dagligen har för problem därför att vi bor ihop.

Jag hamnade på utredning för några år sedan därför att jag vågade gå till läkaren i nåt ljust/mörkt ögonblick och tala om hur det var.

Innan struntade jag i dem, de vill bara att jag skulle sluta med vissa beteenden och ändra livsstil, vilket jag inte alls var med på (just då).

And I'm still like: "Wtf Mate?"

Vad menar du? WTF är jag med på vad det betyder.

Jag menar att jag hade en massa problem och bekymmer som troligtvis beror på att jag har vissa funktionshinder som lett till agerande och känslomässig problematik som höll på att ta död på mig.

Nu kan jag få, och får, hjälp. Det är en avsevärd skillnad. Slipper känna att jag är en usel idiot, alternativkopplad låter bättre i mina öron.

"Medelklassbarn har dyslexi, arbetarklassungar är bara dumma i huvudet."

Gäller inte mig, men andra i min familj och känslan förstår jag precis. AS och dyslexi ligger inte långt ifrån varandra, samband finnes. Jag kan referera om någon är intresserad.

Pemer skrev:Nej, jag vet väl utmärkt väl att den där teorin inte stämmer. Att inte alla aspergare stavar hundraprocentigt ser vi ju redan här på forumet också.

Men just extremfallet att se någon skriva någonstans att de själva har aspberger eller aschberger, det har jag kommit att betrakta som väldigt otypiskt för en aspergare. På något vis. Verkar inte som att just någon höll med om den tankegången, dock.

Det blir ju nästan som att stava sitt namn fel Det är väl inte förbjudet, men ovanligt.

Dog den här tråden nu precis när jag börjar komma igång?

Jag menar att det kan vara svårt att veta att det existerar andra funktionshinder än de som uppkommer att att en person färdas i rullstol om ingen berättat det för dig på ett sätt som du kan ta till dig och acceptera. Jag har svårt för vissa ord och vad de betyder.

Om en människa inte vet om en viss diagnos så kan den ju inte identifiera sig med symtomen eller karaktärsdragen, eller hur? Även om denna lider av negativa effekter som uppkommit pga dessa nedsättningar (därför att omvärlden är ohanterlig).

Jag hade ingen aning om vad AS var innan jag blev utredd. Att jag skulle ha andra NPF verkade helt orimligt också. Men efter några besök kunde jag gå med på resonemangen och att jag kunde vara hjälpt av att bli diagnosticerad.

Själva diagnosen är inget självändamål, det är möjligheten till ett mer kvalitativt liv som är intressant.

Själva diagnosen är inget självändamål, det är möjligheten till ett mer kvalitativt liv som är intressant.

Jag tycker tvärtom för min egen del. Diagnosen är viktigast för mig, och att den alltid heter samma och alltid finns, att jag alltid har den. Sen struntar jag i allt annat med hjälpen o så. Det är inte lika viktigt för mig.

Länkar som kan vara nyttiga i diskussionen finns samlade här: vanliga-fra ... t8504.html

weasley skrev:Länkar som kan vara nyttiga i diskussionen finns samlade här: vanliga-fra ... t8504.html

Vad menar du? Om jag inte har några bekymmer så fattar jag inte varför jag ska ha etiketten AS?

Jag kan till och med behöva hjälp med att inse att jag kan behöva hjälp.

Men "Hellre ett känt helvete än ett okänt paradis" gäller ju i högsta grad för rutintorskar som jag.

Det behöver jag ingen vanliga frågor-sida för att veta att jag anser.

Eller är det något annat jag missat? Jag har ju AS...

Jag har alltid mig själv, oavsett diagnos eller inte. Jag blev ingen annan för att jag fick en diagnos, hoppas jag.

Däremot kan det vara ett nödvändigt, men ej tillräckligt, villkor för att förstå lite om mig själv och en del om omgivningen.

Allt handlar om livskvalitet för mig, att få ett mindre ohanterbart liv och kunna stå ut med mig själv och andra.

Jag har istället fått just ett mer ohanterbart liv. Heh. Det var ju förstås tanken..

regnif skrev:Jag har istället fått just ett mer ohanterbart liv. Heh. Det var ju förstås tanken..

Fattar du vad jag menar? Är jag otydlig på något vis?

Det är nog så att "vanlig" autism (Kannersk autism) korrelerar med låg intelligens, dvs. att den genomsnittliga intelligensen hos austister är låg. Det utesluter inte på något vis att att vissa individer, och kanske ganska många, kan ligga på normal IQ och t.o.m. väldigt hög IQ. (Temple Gradin är väl ett sådant exempel, har jag för mig). Det finns såvitt jag kan se inget i diagnosvillkoren som talar om IQ, utan den genomsnittliga låga IQn är i så fall snarare en vanlig konsekvens av de saker som leder till diagnos.

Inte heller för Asperger finns några krav på någon viss IQ, även om det ofta sägs att man inte får ha för låg IQ. Det närmaste jag hittar i DSM-IV är följande två punkter:

D. Ingen kliniskt signifikant försening av den allmänna språkutvecklingen (t ex enstaka ord vid två års ålder, kommunikativa fraser vid tre års ålder).

E. Ingen kliniskt signifikant försening av den kognitiva utvecklingen eller i utvecklingen av åldersadekvata vardagliga färdigheter, adaptivt beteende (utöver social interaktion) och nyfikenhet på omgivningen i barndomen.

Jag gissar att det är dessa som ofta brister hos personer med låg IQ och därmed ofta utesluter en AS-diagnos. Men det är alltså inte självklart att man måste ha någorlunda normal IQ för att att dessa punkter ska stämma.

Så ska man inte glömma att IQ kan mätas på olika sätt. T.ex. tar WISC hänsyn till saker som allmänbildning och sociala färdigheter, vilket inte t.ex. Mensas tester gör. Syftena är olika med olika IQ-tester. Det ger också lite lustga effekter. Det är inte helt ovanligt att barn som tidigt får skyhöga resultat på WISC faller kraftigt efter några år och bara behåller höga resultat på vissa delar, vanligen då logisk förmåga och liknande, och hamnar snarare under normalt på allmänbildning och social förmåga. Att bara tala om IQ (enligt WISC) är alltså förenklat när det gäller barn och ungdomar, eftersom testerna tar hänsyn till vad som är åldersadekvat.

AS är en diagnos inom autismspektrum, och vi är alltså en slags autiester. Om det handlar om en gradskillnad eller även en kvalitativ skillnad är nog för tidigt att uttala sig om.

AAA skrev:

regnif skrev:Jag har istället fått just ett mer ohanterbart liv. Heh. Det var ju förstås tanken..

Fattar du vad jag menar? Är jag otydlig på något vis?

Nej, det gör jag inte jag är ju dum i huvudet.
Jo jag fattade. Det enda är att jag får inte göra så, jag har inte rätten att göra på det där sättet. Har också försökt men jag får inte.

regnif:
Du får väl göra som du vill, det får väl alla? En del får lite tuffa konsekvenser för vad de skriver bara... Men det är okej, om det inte är en ren impulshandling och övervägt innan. (Nu menar jag inte alls du, regnif)

AAA: Ok. (Har inte så mkt just nu att lägga till).

Jag har också trådar och saker som dör när jag väl börjar komma igång.

shibedibato skrev:Många verkar inte tycka om att förväxlas med autism när dessa har diagnosen AS, för att de inte är dumma. Suck säger jag bara.

Jag tycker att det är väldigt tråkigt att många här verkar ha uppfattningen om att de med diagnosen autism måste vara dumma för så är det inte. Alla har en unik personlighet med olika styrokr/svagheter, det betyder inte att man är dum eller har rätt att kallas för diverse smeknamn. Ni själva tycker inte om att bli kallade något, till exempel empatilösa.

Ja, jag tar åt mig.

Autism för mig betyder enbart att man är introvert, har inget med intellekt att göra. Den som tror det har förmodligen inte mycket av den varan dock så det är bara att skratta och ignorera.

Tror det beror på vad man fått höra som gör att man tror en viss sak om något, tex autism.
Samt tidigare erfarenheter.

Ajaj, på grund av att jag endast under det senaste året insett att jag behöver prata av mig med likasinnade så har jag inte brytt mig om korrekt stavning. dock har jag min diagnos på papper kanske också bör tillägga att jag tolererar min diagnos men jag kommer aldrig accepera den fullt ut. har bara NT-vänner och vill helst inte att folk som jag eventuellt känner ska veta vem jag är. Personligen borde min tendens att stava Autism och framförallt Asperger rätt inte göra min trovärdighet mindre.
Har tillräckligas mindervärdeskomplex som det är har i princip blivit dumförklarad av mina klasskamrater.