DN: Antalet sjukfall väntas öka de närmaste åren

DN skrev:Det handlar om den uppmärksammade gruppen utförsäkrade, de uppskattningsvis 54.000 personer som nästa år når det nya taket för uttag i sjukförsäkringen.

Enligt regeringens systemändring ska de utförsäkrade lotsas till ett introduktionsprogram hos arbetsförmedlingen. Tanken är att bryta det utanförskap som lång sjukskrivning medför samt betona att arbetslinjen gäller.

Försäkringskassan har tidigare uttryckt tvivel om hur många av de utförsäkrade som verkligen kommer att ta klivet ut i arbetslivet.

Försäkringskassan räknar dessutom med att de här personerna i huvudsak än en gång blir långa sjukfall. Detta eftersom de inte lämnat sjukförsäkringen för att de blivit friska utan för att deras dagar tagit slut.

Jahapp. Politikerna har alltså lyckats med gemensamma krafter att åstadkomma allt detta - bara för att sluta på början igen:

- Misstro hela läkarkårens samlade bedömningsförmåga.

- Misstro alla sjukskrivnas motiv till sjukskrivning.

- Stigmatisera alla sjukskrivna som varande odugliga parasiter.

- Tvinga in icke friska personer till arbetsmarknadsåtgärder.

- Pumpa in pengar till minst sagt tveksamma utredningsbolag som får pengar per friskskriven patient.

- Slösa med företagens pengar då de måste anställa folk som senare (2011-2012) kommer långtidssjukskrivas igen eftersom de aldrig borde kastats ut från första början.

- Slösa med statens pengar eftersom de tvingat FK granska varje långtidssjukskriven (via dessa utredningsbolag) och dennes arbetsförmåga.

- Förorsaka stort personligt lidande och ibland även svåra ekonomiska följder hos de långtidssjukskrivna.

Märk väl att det var sossarna som började lite smått med det här, men nuvarande regeringen satte igång med det i stor skala.

***

EDIT: De har även lyckats att anklaga Sveriges samlade långtidssjukskrivna för att vara bidragsfuskare. Detta, tillsammans med ovanstående punkter, är fanimej snudd på kriminellt.

Det som är riktigt skrämmande - eller är det bara att de nu visar vad de egentligen går för? - är att moderaterna för det första skulle marknadsföra sej som ett "nytt arbetarparti" och för det andra ville påstå sej vara någon sorts "individens rätt till eget val".

Det känns som om betydelsen av bägge dessa har tolkats av partitoppen som att "du är inget värd om du inte arbetar och att vara sjukskriven är inget giltigt skäl". Dessutom känns det väldigt konstigt, detta statliga förmynderi som det är att ge ut promemorior för hur många dagar man får sjukskriva folk för vissa åkommor. Jag misstänker att Stalin skrattar gott i sin grav när han hör om denna extremt planstyrda politik.

Konsekvensen som jag ser det blir att en mängd långtidssjukskrivna som har sjukpenning baserad på sin inkomst vid sjukskrivningstillfället kommer att bli utförsäkrade. De får gå arbetslösa eller "praktisera" någonstans tills de inte orkar mer och blir sjukskrivna igen. På lägsta ersättningsnivå då misstänker jag.

På så vis kan Staten tjäna pengar. Till vad? Till utökat socialbidragsstöd? Eller ska det bli nästa instans där bidragstagarna utpekas som FUSKARE, SIMULANTER och i allmänhet bara PARASITER....?

Och hur går det för barnfamiljerna?

Ja, man kan väl vara kriminell på olika sätt, helt enkelt.

Oj oj..så "förvånande"..vad kan detta bero på..

weasley skrev: - Förorsaka stort personligt lidande och ibland även svåra ekonomiska följder hos de långtidssjukskrivna.

Även ökad ohälsa, eftersom stress, rädsla och ansträngningar lätt kan leda till det hos kroniskt sjuka. Och ökad ohälsa kan innebära ökade samhällskostnader.

Medborgarlön, så får vi slut på problemen med osäkra sjukskrivningar en gång för alla.

weasley skrev: - Misstro hela läkarkårens samlade bedömningsförmåga.

Fast just det har det ju funnits ganska goda statistiska belägg för att göra.

Och att långa sjukskrivningar är skadliga.

L'inimitable skrev:

weasley skrev: - Misstro hela läkarkårens samlade bedömningsförmåga.

Fast just det har det ju funnits ganska goda statistiska belägg för att göra.

Och att långa sjukskrivningar är skadliga.

Problemet är att det INTE finns statistiska belägg. De utredningar som FK sattes att göra ifjol (och i förfjol) resulterade inte i några 60% arbetsföra människor, som regeringen trodde. Det resulterade i ungefär 20% arbetsföra, av vilka många nu kommer att återförsäkras så fort deras "friskdagar" gått ut.

Minns även att det är stor skillnad på att fuska (vilket man kan göra med exvis föräldrapenning för vård av sjukt barn) och att faktiskt vara bedömd sjuk av en läkare, under långvarig tid, med intyg och allt.

Långa sjukskrivningar ÄR skadliga. Speciellt om man faktiskt är sjuk. Det blir inte mindre skadligt med dessa regler:

FK skrev:Under de första 90 dagarna som du är sjukskriven har du rätt till sjukpenning om du inte kan utföra ditt vanliga arbete hos din arbetsgivare.

Efter 90 dagar har du bara rätt till sjukpenning om du inte kan utföra något arbete alls hos din arbetsgivare.

Efter 180 dagar har du bara rätt till sjukpenning om du inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden. Det gäller inte om vi bedömer att du med stor sannolikhet kommer att kunna gå tillbaka till ett arbete hos din arbetsgivare före dag 365. Då bedöms din arbetsförmåga i förhållande till ett arbete hos din arbetsgivare även efter dag 180.

Mer info på: http://www.forsakringskassan.se/nav/c70 ... 13a54fb542

Detta betyder i praktiken alltså att OM man efter 180 dagar inte har blivit frisk så provas ens arbetsförmåga mot HELA arbetsmarknaden! Var det någon som läste Debbidos tråd om aspergaren från gbg/uddevalla som skulle flytta till sthlm för att arbeta som spärrvakt? Det var antagligen, inser jag nu, för att han bedömdes arbetsför som spärrvakt men att inget liknande arbete fanns ledigt i hans eget län. Nu spekulerar jag bara men det skulle faktiskt kunna bli en reell konsekvens av de här bestämmelserna!!

Nämen så konstigt!

L'inimitable skrev:

weasley skrev: - Misstro hela läkarkårens samlade bedömningsförmåga.

Fast just det har det ju funnits ganska goda statistiska belägg för att göra.

Och att långa sjukskrivningar är skadliga.

Kan du utveckla?

Håller du med regeringen eller tycker du något annat?

Det vore intressant om någon som står för en "hård linje" kunde visa att den har något på fötterna, för jag har hittills bara stött på okunnighet (ofta personlig bortskämdhet, frestas jag säga) och/eller hjärtlöshet bland dem.

Inte för att jag själv är någon expert och kan direkt åta mig att bemöta vad som sägs, men en viss blick kan man skaffa sig med åren ändå om man bara vill .

Så klart att högerpartierna inte är några nya arbetarpartier. Jag kan inte förstå att någon har gått på deras prat.

Och egna val är positivt enbart för rika. För brickorna i spelet är valen "gör som vi säger eller dö" - i stort sett. "Egna val" kan definieras hur som helst. Även slavarna hade ett val, jobba eller lägga sig och dö.

Allt som politiker säger är retorik.

Hej Weasley m.fl.
Bra texter som du har skrivit!

De som är kroniskt sjuka och som aldrig kommer att bli bra i framtiden borde få rätt till varaktig sjukersättning som tidigare hette förtidspension så att de slipper hunsas hit och dit anser jag.

Sjukskrivna kommer nog att göra uppror mot Försäkringskassan ser jag en bild i mitt huvud.

I förra fredagens Aftonbladet fanns det en artikel som tyvärr finns bara i papperstidningen som handlade om en 61-årig man som blev utförsäkrad redan i maj i år och fick socialbidrag eller arbetslöshetsunderstöd på ynka strax under 4000 kronor i månaden som tvingade honom att flytta hem till sin mamma. Han har varit sjukskriven sedan 2003 pga blodkärlsproblem eller något annan som jag inte minns men som gör att han svimmar flera gånger. Med den sjukdomen borde han egentligen få varaktig sjukersättning anser jag som läst artikeln men FK i artikeln anser att han kan arbeta??? och skickade honom till arbetsförmedlingen eller socialen.

mvh Noli

Jag ser en hemskt framtidsscenario i mitt huvud som föreställer så här:

Det är sommaren år 2010 och Cristina Husmark Pehrsson, Anders Borg och Fredrik Reinfeldt går ute på en promenad på en gågata i Stockholm.
På trottoarerna utmed husen sitter många sjuka på trottoaren med ben och armar i gips och några ligger och kräks och några går med kryckor och några är trötta och utbrända och en fick hjärnstorm och irrrade runt på gatan och några går med rullatorer och lider av värk i kroppen och säger "aj aj, jag har så ont" m.fl.

Alla de sjuka människorna har blivit utförsäkrade januari 2010 och klarade inte av arbetsförmedlingens introduktionsprogram och har ännu inte fått sjukpenning eller har fått men en mycket lägre sjukpenning och några har fått nej från socialen så de är på gatan hemlösa för att de inte har fått tillräcklig med pengar och räcker fram sina mössor och kepsar och hattar och ber om pengar av statsministern med de två ministrarna som promenerade förbi men politikerna sa- "Nej ni får inga pengar alls av oss" och de fortsatte sin promenad med blicken rakt framåt utan att bry sig om de stackars sjuka hemlösa människorna som sitter på gatans trottoarer.

mvh Noli med livlig fantasi.

Zombie skrev:Kan du utveckla?

Att sjukskrivningsgraden varierar så väldigt mycket geografiskt. Både inom landet -- 50% högre i Jämtland än i Stockholm vilket inte går så bra att förklara med att de har hårda fysiska jobb i Jämtland för den sjukaste arbetsplatsen där har t ex varit landstingets sjukvårdsplaneringsavdelning -- och beroende på i vilket land man är född.

Jag mår definitivt mycket bättre av (långvarig) sjukskrivning. Faktum är att det är en förutsättning för min överlevnad. Kan man inte arbeta så kan man inte, och då är dåligt för hälsan att tvingas försöka.

L'inimitable skrev:

Zombie skrev:Kan du utveckla?

Att sjukskrivningsgraden varierar så väldigt mycket geografiskt. Både inom landet -- 50% högre i Jämtland än i Stockholm vilket inte går så bra att förklara med att de har hårda fysiska jobb i Jämtland för den sjukaste arbetsplatsen där har t ex varit landstingets sjukvårdsplaneringsavdelning -- och beroende på i vilket land man är född.

Och det skulle belägga vad, hur? Att jämtska läkare är inkompetenta? Att utlandsfödda fuskar? Att det finns en regional variation som man (vilka?) har funnit inte kan förklaras med annat än regionala fuskkulturer/ slappläkarkulturer/ onda cirklar av sjukskrivning som uppenbarligen har hindrat folk från att tillfriskna?
Och det där om Jämtlands sjukaste arbetsplats låter ju något subjektivt...

Skulle någon orka ge källor till statistiken så vore ju det också bra, men inget jag kan kräva eftersom jag inte orkar själv...

L'inimitable skrev:

Zombie skrev:Kan du utveckla?

Att sjukskrivningsgraden varierar så väldigt mycket geografiskt. Både inom landet -- 50% högre i Jämtland än i Stockholm vilket inte går så bra att förklara med att de har hårda fysiska jobb i Jämtland för den sjukaste arbetsplatsen där har t ex varit landstingets sjukvårdsplaneringsavdelning -- och beroende på i vilket land man är född.

Frågan är intressant men är svår att dra slutsatser av.

Jämtland har iofs en lite äldre befolkning än Stockholmsområdet vilket skulle kunna förklara en något högre sjuklighet om än inte 50 %.

Att det finns olika syn på och acceptans för sjuklighet kan säkert vara sant men frågan är hur det avspeglar sig i långa och korta sjukskrivningar.

Det handlar också om förhållandevis få personer om man jämför med Stockholmsområdet. Och vi vet inte vilken sjukskrivningsgrad som är den som är mest "rätt" i förhållande till vad som är lämpligt ur långsiktig hälsosynpunkt den stockholmska eller den jämtländska.

Folkmängden den 1 november efter region, ålder och tid
2008
01 Stockholms län
15-24 år 243706
25-34 år 290710
35-44 år 312845
45-54 år 254791
55-64 år 235670


23 Jämtlands län
15-24 år 16547
25-34 år 13349
35-44 år 16334
45-54 år 16764
55-64 år 18321

Zombie skrev:Och det skulle belägga vad, hur?

Det är en förklaring till varifrån misstron kommit.

Det där med "sjukaste arbetsplats" var inte särskilt subjektivt: avdelningen med högst sjuktal hos arbetsgivaren med högst sjuktal i länet med högst sjuktal. Ett visst år för inte så länge sen.

Okej, jag har ingen anledning att tro att du far med osanning.
Men inte heller spelar det någon roll för resonemanget, tycker jag, för som Bjäbbis antyder, både regionala skillnader (om de ens är genomgående över tid) och (för att inte tala om) hur det är på en viss arbetsplats ett enstaka år kan bero på så oerhört mycket.

Så skulle det vara uppgifter på den här nivån som också regeringen har gått efter, då skulle jag önska mig en instans där man kunde åtala ansvariga ministrar (och ha en ärlig chans att få dem fällda) för tjänstefel eller liknande.

I morgon skall jag träffa en kvinna från försäkringskassan som informerat mig både via brev och telefon att jag kommer bli utförsäkrad från och med årsskiftet. Jag har varit sjukskriven i tre år (och till och ifrån i 10 års tid) nu på grund av social fobi och djupa depressioner och sedan i slutet på februari har jag fått hamna i kö för utredning för Asperger. Vilket jag är övertygad om att jag har.

Försäkringskassan skall i samarbete med Arbetsförmedlingen få ut oss långtidssjukskrivna bland folk igen och då till början i en sorts åtgärd som varar max i 3 månader.

Mitt problem är bland annat detta.. min sociala fobi. Att samtidigt gå på en sorts åtgärd och ha en utredning i rullning går inte för mig. Det blir för mycket. Jag kan inte hantera människor eller vara i närheten av människor ofta. Jag tappar all energi och blir tillslut sängliggande. Att träffa folk ofrivilligt om så bara en gång i veckan och på detta kanske få börja med min utredning kommer i brist på bättre ord ”bränna” ut mig.

Försäkringskassan verkar inte bry sig om detta och jag fruktar framtiden.

Har någon av er erfarenhet att dela med er av till mig för hur jag på bästa sätt skall hantera detta? Finns det något jag kan göra för att kunna få åtminstone fortsatt sjukskrivning fram tills utredning är över?
Finns det något jag som individ kan göra för att påverka deras beslut?

Är det någon som vet hur jag skall gå tillväga?

skogsmulla skrev:Mitt problem är bland annat detta.. min sociala fobi. Att samtidigt gå på en sorts åtgärd och ha en utredning i rullning går inte för mig. Det blir för mycket. Jag kan inte hantera människor eller vara i närheten av människor ofta. Jag tappar all energi och blir tillslut sängliggande. Att träffa folk ofrivilligt om så bara en gång i veckan och på detta kanske få börja med min utredning kommer i brist på bättre ord ”bränna” ut mig.

Försäkringskassan verkar inte bry sig om detta och jag fruktar framtiden.

Jag har exakt samma problem.
Lång sjukskrivning, sen utförsäkring. Som tur var är jag inne i praktiken redan. Men ovanstående problem gör att jag är osäker på hur det kommer att gå.

skogsmulla skrev:Har någon av er erfarenhet att dela med er av till mig för hur jag på bästa sätt skall hantera detta? Finns det något jag kan göra för att kunna få åtminstone fortsatt sjukskrivning fram tills utredning är över?
Finns det något jag som individ kan göra för att påverka deras beslut?

Är det någon som vet hur jag skall gå tillväga?

Jag vet inte heller riktigt vad som händer om jag inte klarar praktiken, men jag ska försöka annars får jag väl crash and burn eller nåt.. För vad jag förstått så får jag inte vara sjuk även om jag är sjuk...

skogsmulla skrev:Har någon av er erfarenhet att dela med er av till mig för hur jag på bästa sätt skall hantera detta? Finns det något jag kan göra för att kunna få åtminstone fortsatt sjukskrivning fram tills utredning är över?
Finns det något jag som individ kan göra för att påverka deras beslut?

Är det någon som vet hur jag skall gå tillväga?

Jag har viss erfarenhet, få se vad den kan ge. Jag var sjukskriven under några perioder på 90-talet för depression, social fobi och psykos bland annat. I samma veva "fick" jag en kvinnlig läkare - en psykiater - som sedermera gick i pension och blev ersatt av en manlig, även han psykiater. Han har jag fortfarande som läkare eftersom han skriver ut mina SSRI och periodvis har jag behövt gå och prata med honom. (Han har dock väldigt dåliga NPF-kunskaper men det har jag först nyligen insett. Men sedan nyligen står jag i kö för "riktig" NPF-utredning).

Det jag råder både Skogsmulle och Carl är att ni vänder er till era läkare som ni förhoppningsvis har. Be läkaren skriva ett utlåtande - vad som helst som går att läsa - till FK och helst ta ett möte med FK. Så kanske de fattar.

Min läkare skrev ett utlåtande till AF och tog ett trepartsmöte med AF. Så nu tillhör jag AF Rehab. Det känns trots allt som en liten respit, jag hinner vara på min praktik, jag hinner fundera över arbete i framtiden osv.

barracuber skrev:

skogsmulla skrev:Har någon av er erfarenhet att dela med er av till mig för hur jag på bästa sätt skall hantera detta? Finns det något jag kan göra för att kunna få åtminstone fortsatt sjukskrivning fram tills utredning är över?
Finns det något jag som individ kan göra för att påverka deras beslut?

Är det någon som vet hur jag skall gå tillväga?

Jag har viss erfarenhet, få se vad den kan ge. Jag var sjukskriven under några perioder på 90-talet för depression, social fobi och psykos bland annat. I samma veva "fick" jag en kvinnlig läkare - en psykiater - som sedermera gick i pension och blev ersatt av en manlig, även han psykiater. Han har jag fortfarande som läkare eftersom han skriver ut mina SSRI och periodvis har jag behövt gå och prata med honom. (Han har dock väldigt dåliga NPF-kunskaper men det har jag först nyligen insett. Men sedan nyligen står jag i kö för "riktig" NPF-utredning).

Det jag råder både Skogsmulle och Carl är att ni vänder er till era läkare som ni förhoppningsvis har. Be läkaren skriva ett utlåtande - vad som helst som går att läsa - till FK och helst ta ett möte med FK. Så kanske de fattar.

Min läkare skrev ett utlåtande till AF och tog ett trepartsmöte med AF. Så nu tillhör jag AF Rehab. Det känns trots allt som en liten respit, jag hinner vara på min praktik, jag hinner fundera över arbete i framtiden osv.

Min läkare skall vara med på mötet om jag förstod kallelsen rätt som jag nyss läste. Han kan alltså med lite flyt kunna hjälpa mig tror du?

Har du tillfällig sjukersättning eller sjukpenning?

Om du har sjukpenning så kan du kanske få tillfällig sjukersättning via övergångsreglerna under en 18 månaders period.

Annars är det nog väldigt svårt att få sjukersättning direkt utan att genomgå de här tre månaderna.

ragnevi skrev:Har du tillfällig sjukersättning eller sjukpenning?

Om du har sjukpenning så kan du kanske få tillfällig sjukersättning via övergångsreglerna under en 18 månaders period.

Annars är det nog väldigt svårt att få sjukersättning direkt utan att genomgå de här tre månaderna.

helt ärligt så vet jag inte vad jag har för sorts ersättning. Hur kan jag ta reda på det? Dum fråga, ringa och fråga antar jag är svaret? Hoppas innerligt att det sjukpenning!