Enligt socialtjänstlagen har samhället en skyldighet att ordna lämplig bostad och service för människor med funktionshinder. För personer med omfattande funktionshinder regleras rätten till en sådan bostad också i LSS.

Bostad enligt socialtjänstlagen – ingen absolut rätt
Av socialtjänstlagen (5 kap. 7 §) framgår att socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd och skall inrätta bostäder med särskild service för dem som behöver ett sådant boende.
Insatsen ”bostad med särskild service” är enligt socialtjänstlagen en rättighet för en enskild person som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt. Insatsen skall tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå, och den erhålls efter en individuell behovsbedömning. En helhetsbedömning av den enskildes totala situation måste alltid göras; eventuella kommunala riktlinjer får inte användas på ett schablonmässigt sätt.
Enligt socialtjänstlagen har den enskilde emellertid inte en ovillkorlig rätt till en viss typ av insats, exempelvis en bostad med särskild service. Det är fullt möjligt för kommunen att föreslå en alternativ insats om den erbjudna insatsen tillgodoser biståndsbehovet och en skälig levnadsnivå är möjlig att uppnå på annat sätt.

Bostad enligt LSS – en ovillkorlig rätt
I LSS anges konkret vilka insatser de personer som omfattas av lagen har rätt till om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om behovet inte tillgodoses på annat sätt. En av de insatser som regleras i lagen är vuxnas rätt till bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad (9 § 9 LSS).

Vid bedömningen av om en enskild har behov av insatsen i sin livsföring måste jämförelser göras med den livsföring som kan anses normal för personer i samma ålder. Genom insatsen skall den enskilde tillförsäkras goda levnadsvillkor.

För att en begäran om insatsen ”bostad med särskild service” skall kunna nekas den funktionshindrade med hänvisning till att behovet tillgodoses på annat sätt, skall behovet också faktiskt tillgodoses på annat sätt. Det räcker alltså inte att behovet kan tillgodoses på annat sätt, vilket är en väsentlig skillnad gentemot socialtjänstlagen. Enligt LSS har den enskilde en ovillkorlig rätt till en specifik insats, och lagen ger alltså inte utrymme för kommunen att neka den enskilde en bostad med särskild service med motiveringen att alternativa insatser kan tillgodose behovet av hjälp.

LSS reglerar inte i detalj hur boendet för vuxna skall vara organiserat. En bostad kan vara utformad på olika sätt men tre huvudformer kan urskiljas:
- gruppbostad
- servicebostad och
- annan särskilt anpassad bostad.
Gruppbostad och servicebostad är att betrakta som ”bostäder med särskild service” vilket däremot inte gäller boendeformen ”annan särskilt anpassad bostad”. För samtliga boendeformer gäller dock att bostaden skall vara fullvärdig, att den är den enskildes privata och permanenta hem och att den inte skall ha en institutionell prägel. Dessutom innebär ett boende i ”bostad med särskild service” enligt LSS att omvårdnad skall ges utifrån individuella behov och önskemål, med syfte att tillförsäkra den enskilde goda levnadsvillkor.

Annan särskilt anpassad bostad
Med ”annan särskilt anpassad bostad för vuxna” avses en bostad med viss grundanpassning till funktionshindrade personers behov men utan fast bemanning. Behövligt stöd och service i anslutning till boendet bör ges inom ramen för de insatser som finns att tillgå enligt LSS – t.ex. personlig assistans samt ledsagarservice. Stöd kan även ges i form av hemtjänst enligt socialtjänstlagen.
I denna boendeform ingår inte omvårdnad och inte heller fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter.
”Annan särskilt anpassad bostad för vuxna” är inte att betrakta som en ”bostad med särskild service” och kommunen kan därför inte anses ha
ansvar för hälso- och sjukvården för de personer som bor i denna boendeform.
(Se kapitel 7 avsnittet Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård.)
Boendeformen ”annan särskilt anpassad bostad för vuxna” kommer inte
att behandlas ytterligare i denna rättssammanställning.

Pemer skrev:Detta säger väldigt mycket om rätten att få hjälp med att kunna få en bostad om man har t ex Aspergerdiagnos och ingår i LSS, som det finns fler på forumet som just nu har problem med och inte har några glasklara lösningar från annat håll av egen kraft!!! Men förvägras av ansvariga i sina hemkommuner.

Inger skrev:Ja, de har blivit snålare med både ersättning, boende och terapi.

Kombinationen högerregering + lågkonjunktur drabbar nog hårdast dem som är tillräckligt högfungerande för att klara sig nästan själva, men som ändå inte riktigt gör det.

Det är verkligen synd eftersom många blir utslagna från bostads- & arbetsmarknaden som annars skulle klara sig utmärkt om de bara fick lite hjälp.

BMW skrev:

Inger skrev:Ja, de har blivit snålare med både ersättning, boende och terapi.

Kombinationen högerregering + lågkonjunktur drabbar nog hårdast dem som är tillräckligt högfungerande för att klara sig nästan själva, men som ändå inte riktigt gör det.

Det är verkligen synd eftersom många blir utslagna från bostads- & arbetsmarknaden som annars skulle klara sig utmärkt om de bara fick lite hjälp.

Man kan inte bara skylla på högerregeringen, det var likadant när socialdemokraterna hade makten.
Man skulle och måste fortfarande vara HELT nedgången för att få hjälp, att vara lite "halft" på fallrepet är inte nog, vilket är både en tradegi för de som kommer i kläm men också för samhället på sikt, både i mänskligt lidande och krasst nationalekonomiskt då de halft nedgångna riskerar att bli helt nedgångna om de inte får det stöd de behöver i tid.

Juddy skrev:Reglerna blev över tid alltmer smalare och för den enskilde jävligare med den här regeringen än med den förra. Men hela överhalningen av sjukförsäkringssystemet påbörjades av (s) och man skulle kunna säga att högerregeringen bara fortsätter den insatta vägen.

Eva Maya skrev:Hej! Jag har son med Asperger på snart 20 år, han slutade gymnasiet i juni. Vi hade hoppats på att han skulle fortsätta läsa, men han är så deprimerad att han är helt apatisk. Eftersom han är otrevlig, utåtagerande och stundtals hotfull och våldsam så vill vi att han flyttar hemifrån.

Han säger att han på sikt vill studera när hans depressioner går över men just nu orkar han inte. Vi har funderat på att försöka hjälpa honom med insatsen till en bostadsrätt för att få honom hemifrån. Tacksam för tips!

johan_uppsala skrev:Jag glömde nämna en detalj som kanske också ska beaktas. Blir det någon gång aktuellt att söka socialbidrag måste bostadsrätten säljas inom 3-6 månader. Efter denna tid fås inte ytterligare bidrag innan bostadsrätten sålts och de tillgångar som blivit över ´vid försäljning har spenderats, Detta gäller förståss inte om bostadsrätten ägs av någon annan person än den som söker bidrag (eller dennes sambo).