Varför inte kalla det "väggen". När jag låg sjuk i 4 år kunde jag både visualisera och känna det som en vägg.

När man lyssnar på många som faktiskt blivit utbrända ordentligt, så känner man igen många ADHD- och AS-drag. Och tvärtom - på ADHD-forum säger sig många ha sprungit in i väggen med full fart

Flia skrev:Varför inte kalla det "väggen". När jag låg sjuk i 4 år kunde jag både visualisera och känna det som en vägg.

När man lyssnar på många som faktiskt blivit utbrända ordentligt, så känner man igen många ADHD- och AS-drag.

Jag upplever att en del symtom för As. och utmattningssyndrom är de samma. Kanske även för ADHD då eftersom As. och ADHD ligger så nära varandra?

sommar skrev:Så vackert så jag nästan ryser!

Ja, visst är det! (Sången på sid. 1) Jag för min del grät naturligtvis eftersom jag är en utpräglad känslomänniska. Fast av glädje alltså. Att vara neuropsykiskt handikappad, mobbad under hela skoltiden, alltid fel, alltid utanför, aldrig kysst (som Susan Boyle på autistskt vis säger till några miljoner tittare!), ha levt ett liv ensam med sin mamma - som DÖR! Och vad blir då kvar för Susan? Jo "I have a dream".

Hon vill upphöja sin mors minne, ära henne, förhärliga henne, genom att använda den stora gåva som livet gav detta barfotabarn: sin SÅNGRÖST.

När hon står på scenen med utsträckta händer och liksom drar till sig hela Universums kärlek, miljoner åskådares och miljarder änglars DÅ ger hon tillbaks sin mors kärlek och ett tack till Livet för att Susan är just Susan, ett neuropsykiatriskt handikappat vuxet barn.

Vilken triumf över livet. Må all världens autister och lindrig utvecklingsstörda jubla!

När hon gett denna gåva och en till så är det dags att bryta ihop totalt och retirera in i sitt skal igen.
------------------------------------

Har ju blivit utsatt för mobbning nyss (två meltdowns) och ett övergrepp av en "soctant" i torsdags (innan jag läkt ihop) så det blev en dundersmäll där...när hon hade degraderat mig och kört över psykiatrisköterskan - efter två sekunder hördes en rejäl smäll i dörren och jag var spårlöst försvunnen. Drev omkring i skogen en timme utan ytterkläder tills jag kollapsade i sängen hemma.

MEN nästa dag målade jag klart en tavla, som Aktivitetshuset ville ta med på en utställning. Den var inte klar! Målade som en galning i 2 1/2 timme. Dränkte målningen i Acrylic Gloss, laserade lager på lager med "solljus".
Äntligen började träden leva och ljuset strömma ned mellan grenarna.

Jag hoppas min vårtavla ska sprida lite ljus på muséet. Självklart inte alls på det sättet Susan kunde sprida glädje, men i alla fall - på samma tema:

BRYT IHOP - OCH BRYT IHOP - OCH

Alltså, om man nu regelbundet råkar ut för neurologiska härdsmältor så kan ju också strålningen få gå långt, långt ut. Tjernobyl - Du har konkurrens!

RÖTTER....



håller träden kvar genom alla stormar och människor genom neurologiska stormar.

Debbido skrev:Tack, det värmer och behövs! Har haft två anfall på tio dagar, dvs 6 dagar i sängen - too much. Tre personer har fösöskt separera mig från två vänner och min son genom skitsnack. Det rör sig om millitanta, kristna fundamentaliser.

Jag är ju sexliberal - say no more...

Några frågor från en "nykomling":
Är religion ett återkommande "tema" i dina "anfall"? Och vilken relation har du till dessa "millitanta, kristna fundamentaliser"?

Jag har mått fruktansvärt dåligt vid några tillfällen och det har funnits en "religiös komponent" inbakad i detta dåliga mående. Kombinationen av religion och sex kan ju också ha sina sidor. Funderar på om våra upplevelser kan ha något gemensamt.

Per Plex skrev:

Debbido skrev:Tack, det värmer och behövs! Har haft två anfall på tio dagar, dvs 6 dagar i sängen - too much. Tre personer har fösöskt separera mig från två vänner och min son genom skitsnack. Det rör sig om millitanta, kristna fundamentaliser.

Jag är ju sexliberal - say no more...

Några frågor från en "nykomling":
Är religion ett återkommande "tema" i dina "anfall"? Och vilken relation har du till dessa "millitanta, kristna fundamentaliser"?

Jag har mått fruktansvärt dåligt vid några tillfällen och det har funnits en "religiös komponent" inbakad i detta dåliga mående. Kombinationen av religion och sex kan ju också ha sina sidor. Funderar på om våra upplevelser kan ha något gemensamt.

Hej!

Jag har forskat inom det andliga sfären större delen av mitt liv, som en mogen aspegare! Vi är inga lämpliga sektmedlemmar.

I slutändan har jag kommit tillbaka till ruta Ett: Älska Gud och din nästa såsom dig själv! Den konkreta föklaring Jesus ger till detta det viktigaste av alla buden är berättelsen om en samarier som plockar upp en skitig sönderslagen man som blivit rånad och ligger där i landsvägsdammet. Han tar honom till ett pensionat och betalar för boende och omvårdnad där.

Detta kallas Kungsbudet, det viktigste av allt. Och Jesus tar inte upp vare sig vikten av att inte utöva homosexualitet eller heterosexualitet. Han talar om att ge medmänniskor det de behöver, i den mån man kan.

I kyrkornas världar betonas ofta celibatet (eller äktenskap för de som klarar av det) som om det vore det ENDA som har frälsande kraft!

Och så omges jag då ofta av bittra, fräsande, dömande nuckor eller störda individer som dömer, sladdrar, förtalar OM någon som menar sig vara troende har sex då och då, utan att vara gift.

Denna bisarra häxjakt på en singel som i viss mån lever ett rätt vanligt (sex)liv à la 2000-talet skulle knappast kunna äga rum någon annanstans än i kyrkliga, schartauanska bygder.

Fantastiskt fin tavla, Debbido!

Tack för ditt utförliga svar, Debbido!

Du skriver att vi aspergare inte är några "lämpliga sektmedlemmar". Jag håller med, men jag tycker inte heller att någon människa är en lämplig sektmedlem...

Jag har dock förstått det så att vi, personer som fått diagnosen Aspergers syndrom, har en tendens att tolka saker mer bokstavligt än andra och att det därför kanske skulle vara lättare för oss att "hamna" i, eller "vilja" gå in i sekter. Att vi har någon slags extra sårbarhet så att säga, att vi är mer "lättlurade".

En sekt tillhandahåller ju oftast en uppsättning ganska klara "riktlinjer" och om någon med auktoritet säger att så och så är det, då kanske vi har lite lättare för att tro det än andra? Och har vi väl kommit med i ett sådant sammanhang, kanske vi kan bli rätt "odrägliga" (eller fanatiska) som sektmedlemmar. Sekten, med sina tydliga "do's and don'ts", skulle alltså vara en extra "frestande" miljö för oss aspergare att vistas i? Är det något av detta du menar, när du skriver att vi "är inga lämpliga sektmedlemmar"?


Jag har nog kommit att begränsa mitt religiösa "engagemang" till att omfatta "den gyllene regeln":

"Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem."


Håller för övrigt med dig om att vissa religiösa människors fixering vid det sexuella kan kännas rätt underlig i dagens samhälle. Bibeln talar ju på det hela taget mycket mer om rättvisa och resursfördelning än om sex, som jag förstått det.

Tavlan var helfin, jag vill kunna måla. Tack för inspirationen!

Per Plex skrev:Jag har nog kommit att begränsa mitt religiösa "engagemang" till att omfatta "den gyllene regeln":

"Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem."

Låter klokt. Tänk vad trevligt det skulle kunna bli på den här planeten om fler inskränkte sig till det.

Per Plex skrev:Håller för övrigt med dig om att vissa religiösa människors fixering vid det sexuella kan kännas rätt underlig i dagens samhälle. Bibeln talar ju på det hela taget mycket mer om rättvisa och resursfördelning än om sex, som jag förstått det.

Det finns nog något för alla i den antologi som kallas Bibeln, så att vem som helst kan finna stöd för just sin syn.

Annars håller jag med om det absurda i att överfokusera på just sex. Läste en så vettig essä om sexualitet och religion av den ryske filosofen Ouspensky där han konstaterade att hela historien var full av lågsexuellas försök att reglera sexualiteten hos personer med starkare sexdrift genom just religiösa påbud. "Jag behöver inte ha sex, alltså ska inte ni behöva det heller."

Hur lyckad den idén blev i verkligheten kan man ju se i t ex katolska kyrkan...

Inger skrev:Fantastiskt fin tavla, Debbido!

Tack ska du ha, Inger! Fotot blev suddigt för jag var så stressad att handen skakade. Så färger och ljus kommer fram bättre i verkligheten. Det är inget mästerverk men det är den första tavla jag målat på många, många år! DET är Miraklet!

Ensamheten förlamar mig så att jag inte kan göra något som kräver inre samling, mer än att skriva låtar och skriva. Att måla kräver reflektion, hårt arbete, planering, att göra en massa val, fatta beslut, vånda - vart vill jag komma med det här?

Men på Aktivitetshuset för psykiskt sjuka (för fysiskt sjuka finns inget) har skrämt mig, då så många är psykotiska och tungt neddrogade, liksom oåtkomliga.

Efter mina tre sammanbrott betraktar jag mig just nu som psykiskt sjuk på riktigt , så jag tänkte: OK, jag satsar: skär av mig ett öra och skickar till någon platonisk kärlek, målar som en galning, rullar in mig i färgen, kletar in mig i duken och skär sedan sönder den i strimlor, om jag inte är nöjd.

A REAL ARIST IS BORN!

<a href="http://www.sweetim.com/s.asp?im=gen&lpver=3&ref=11" target="_blank"><img src="http://cdn.content.sweetim.com/sim/cpie/emoticons/000200AA.gif" border="0" title="Click to get more."></a>

Flia skrev: När man lyssnar på många som faktiskt blivit utbrända ordentligt, så känner man igen många ADHD- och AS-drag. Och tvärtom - på ADHD-forum säger sig många ha sprungit in i väggen med full fart

Gunilla Brattberg (författare til många böcker, bl.a om As) som själv har As. och även ADHD om jag förstått det rätt har gjort studie eller vad det kallas och upptäckt att många symtom på ADHD även finns vid utmattningssyndrom och att det kanske därför är så att en del "utbrända" människor har odiagnostiserad ADHD.

Per Plex skrev:Tack för ditt utförliga svar, Debbido!

Du skriver att vi aspergare inte är några "lämpliga sektmedlemmar". Jag håller med, men jag tycker inte heller att någon människa är en lämplig sektmedlem...

Jag har dock förstått det så att vi, personer som fått diagnosen Aspergers syndrom, har en tendens att tolka saker mer bokstavligt än andra och att det därför kanske skulle vara lättare för oss att "hamna" i, eller "vilja" gå in i sekter. Att vi har någon slags extra sårbarhet så att säga, att vi är mer "lättlurade".

En sekt tillhandahåller ju oftast en uppsättning ganska klara "riktlinjer" och om någon med auktoritet säger att så och så är det, då kanske vi har lite lättare för att tro det än andra? Och har vi väl kommit med i ett sådant sammanhang, kanske vi kan bli rätt "odrägliga" (eller fanatiska) som sektmedlemmar. Sekten, med sina tydliga "do's and don'ts", skulle alltså vara en extra "frestande" miljö för oss aspergare att vistas i? Är det något av detta du menar, när du skriver att vi "är inga lämpliga sektmedlemmar"?

Jag vet inte om vi kan fördjupa oss för mycket i detta om AS och sekter här. Hmmm, kanske värt en egen tråd?

Du har rätt i att vi kan bli fanatiska sekterister av de skäl du angav. Men för aspergare är det ju lätt att "hamna i diket" av och till, så att vi inte KAN följa reglerna pga våra tillkortakommanden. Då blir man utsparkad ur sekten!

HALLELUJA!

För övrigt menade jag att vi är olämpliga sektmedlemmar eftersom vi ägnar oss åt kroniskt, analytiskt tänkande. När vi lärt in sektens alla doktriner och tuggat på dem några år så kommer vi att praktisera dem konkret och göra utvärderingar. Vi prövar teser och förkastar dem. Är människan 6000 år gammal? NIX! Och, har man ännu inte blivit utsparkad så blir man det om man säger att homo sapiens förmodligen är 200 000 år gammal!

Att göra något litet för en medmänniska som lyser upp vägen är, som jag ser det, det viktigaste med jordelivet. En sekt som har detta som den viktigaste Regeln går jag gärna med i!

ANTI-MELTDOWN-TREATMENT!

Flia skrev:Varför inte kalla det "väggen". När jag låg sjuk i 4 år kunde jag både visualisera och känna det som en vägg.

När man lyssnar på många som faktiskt blivit utbrända ordentligt, så känner man igen många ADHD- och AS-drag. Och tvärtom - på ADHD-forum säger sig många ha sprungit in i väggen med full fart

Jag tycker orden "gå i väggen" passar bra om man brakar ihop och ligger till sängs i 4 år. Det låter verkligen tufft det där!

Men, mitt problem är inte av den arten. Om jag ligger ett halvt år så är det pga ledoperation och RA-skov. Annars försöker jag göra något. Stresssen med ensamhet och utanförskap, fattigdom, mobbning, arbetslöshet och de enorma smärtor som en reumatiker tidvis upplever leder förstås till kronisk hög stressnivå och utmattningstillstånd.

Men, sedan, när någon är riktigt elak mot mig DÅ kommer en makalös explosion (som inte innebär attack på personen, utan flykt och implosion).
Så länge jag befinner mig i detta tillstånd kan jag ha epilepsiliknande symptom, men tror inte jag har det utan något liknande, som jag alltså önskar skulle forskas mer i. Min pappa hade samma slags utbrott och fast diagnoser då saknades fattade jag innerst inne att han inte kunde hjälpa det. Jag var förundrad över hur totalt han tappade kontrollen över sina känslor, skakade, stammade, skrek. Han skadade aldrig någon fysiskt.

Debbido skrev:

Flia skrev:Varför inte kalla det "väggen". När jag låg sjuk i 4 år kunde jag både visualisera och känna det som en vägg.

När man lyssnar på många som faktiskt blivit utbrända ordentligt, så känner man igen många ADHD- och AS-drag. Och tvärtom - på ADHD-forum säger sig många ha sprungit in i väggen med full fart

Jag tycker orden "gå i väggen" passar bra om man brakar ihop och ligger till sängs i 4 år. Det låter verkligen tufft det där!

Men, mitt problem är inte av den arten. Om jag ligger ett halvt år så är det pga ledoperation och RA-skov. Annars försöker jag göra något. Stresssen med ensamhet och utanförskap, fattigdom, mobbning, arbetslöshet och de enorma smärtor som en reumatiker tidvis upplever leder förstås till kronisk hög stressnivå och utmattningstillstånd.

Men, sedan, när någon är riktigt elak mot mig DÅ kommer en makalös explosion (som inte innebär attack på personen, utan flykt och implosion).
Så länge jag befinner mig i detta tillstånd kan jag ha epilepsiliknande symptom, men tror inte jag har det utan något liknande, som jag alltså önskar skulle forskas mer i. Min pappa hade samma slags utbrott och fast diagnoser då saknades fattade jag innerst inne att han inte kunde hjälpa det. Jag var förundrad över hur totalt han tappade kontrollen över sina känslor, skakade, stammade, skrek. Han skadade aldrig någon fysiskt.

Jag tycker det låter som panikattacker.

När jag var på väg mot min vägg gjorde jag ett antal sjukhusbesök när jag trodde jag hade hjärtattack, stroke och lite annat. Det var alltså panikattacker.
Numera stänger mitt system ner när jag blir frustrerad, och jag sover från några timmar till något dygn.

Flia skrev:Jag tycker det låter som panikattacker.

När jag var på väg mot min vägg gjorde jag ett antal sjukhusbesök när jag trodde jag hade hjärtattack, stroke och lite annat. Det var alltså panikattacker.
Numera stänger mitt system ner när jag blir frustrerad, och jag sover från några timmar till något dygn.

Jag har haft panikattacker så jag vet hur de funkar. Hyperventilation ingår. Men nu benar jag fisken (bildspråk). Man svimmar enl. experterna aldrig av en ångestattack, men det gör jag. Jag kan få vredesutbrott som inte inkluderar hyperventiltion. Det är explosioner. 100 % adrenalin. Efteråt är jag alldeles slut fysiskt och psykiskt och blir ofta självdestruktiv. Måste vila i flera dygn.

Äntligen hittade jag en video på Vuxen person som får Meltdown!
Okey, nu kanske ni fattar lite mer vad jag menar med Tantrums?
Det var ungefär så här det gick till när jag fick sparken från HSAN! (Fast, tja, jag slängde bara vissa pappershögar på golvet och skrek (De hade först mobbat mig på olika sätt):

http://www.youtube.com/watch?v=j9UKbrZ3p6U&feature=fvw

Debbido skrev:

Flia skrev:Jag tycker det låter som panikattacker.

När jag var på väg mot min vägg gjorde jag ett antal sjukhusbesök när jag trodde jag hade hjärtattack, stroke och lite annat. Det var alltså panikattacker.
Numera stänger mitt system ner när jag blir frustrerad, och jag sover från några timmar till något dygn.

Jag har haft panikattacker så jag vet hur de funkar. Hyperventilation ingår. Men nu benar jag fisken (bildspråk). Man svimmar enl. experterna aldrig av en ångestattack, men det gör jag. Jag kan få vredesutbrott som inte inkluderar hyperventiltion. Det är explosioner. 100 % adrenalin. Efteråt är jag alldeles slut fysiskt och psykiskt och blir ofta självdestruktiv. Måste vila i flera dygn.

Äntligen hittade jag en video på Vuxen person som får Meltdown!
Okey, nu kanske ni fattar lite mer vad jag menar med Tantrums?
Det var ungefär så här det gick till när jag fick sparken från HSAN! (Fast, tja, jag slängde bara vissa pappershögar på golvet och skrek (De hade först mobbat mig på olika sätt):

http://www.youtube.com/watch?v=j9UKbrZ3p6U&feature=fvw

Aha, nu förstår jag.
Det påminner om min bror (odiagnosticerad, enligt mig trolig aspie). När han inte förstog vad som hände omkring honom så kunde han börja kasta porslin omkring sig vid middagsbordet.

Flia skrev:Aha, nu förstår jag.
Det påminner om min bror (odiagnosticerad, enligt mig trolig aspie). När han inte förstog vad som hände omkring honom så kunde han börja kasta porslin omkring sig vid middagsbordet.

Skönt att någon äntligen förstår! Nu har jag roat mig med att ragga videofilmer på nätet med MELTDOWNS, man kan skratta eller gråta, men jag förerar att skratta!

MELTDOWNS – ENJOY!

http://vids.myspace.com/index.cfm?fusea ... D=60097965

http://www.youtube.com/watch?v=IzBy6agX ... ature=fvwp


OR DON’T? (En video om Asperger Meltdowns)

http://www.youtube.com/watch?v=jWgApN3GZwA

Och också Jorden har ibland ett behov av att få lätta på trycket, så då är kanske detta med MELTDOWNS att betrakta som nästan något NATURLIGT?

http://www.youtube.com/watch?v=bYYgx8Wo ... re=related

Detta är lite off-topic, men jag vill svara på Ingers kommentar. Vill du, Inger, fortsätta på ämnet kanske det finns nån bättre tråd, eller så startar vi en ny.

Inger skrev: Det finns nog något för alla i den antologi som kallas Bibeln, så att vem som helst kan finna stöd för just sin syn.

Jo, så är det nog.

Inger skrev:Annars håller jag med om det absurda i att överfokusera på just sex. Läste en så vettig essä om sexualitet och religion av den ryske filosofen Ouspensky där han konstaterade att hela historien var full av lågsexuellas försök att reglera sexualiteten hos personer med starkare sexdrift genom just religiösa påbud. "Jag behöver inte ha sex, alltså ska inte ni behöva det heller."

Hur lyckad den idén blev i verkligheten kan man ju se i t ex katolska kyrkan...

Hehe, Ouspensky... Har faktiskt läst "Strange Life of Ivan Osokin" i översättning och jag tror jag läst Gurdjieffs "Kampen mot sömnen" också. Den står i bokhyllan i alla fall. Den essä du nämner har jag dock inte läst. "Lågsexuella" var också ett nytt ord för mig, för övrigt.

Tack för din respons.

Debbido skrev: Jag vet inte om vi kan fördjupa oss för mycket i detta om AS och sekter här. Hmmm, kanske värt en egen tråd?

Ok, ska försöka hålla mig mer till ämnet i framtida kommentarer.

Debbido skrev:För övrigt menade jag att vi är olämpliga sektmedlemmar eftersom vi ägnar oss åt kroniskt, analytiskt tänkande.

Det känner jag igen mig mycket väl i. En bra formulering av hur jag fungerar, tror jag, med ett "kroniskt, analytiskt tänkande"...


Angående det egentliga ämnet för tråden:
Det dåliga mående jag tidigare skrivit om är kanske inte riktigt jämförbart med det ni kallar "Asperger meltdown", det låg nog mer åt det djupt depressiva hållet. Jag har också fått diagnosen "akut övergående psykos" vid dessa tillfällen och det är ju också någon form av "meltdown", tänker jag mig. Det var väl anledningen till att jag lade mig i diskussionen från början.


Aspergerdiagnosen kom så småningom som en befrielse för mig (efter dessa psykotiska episoder), eftersom de då uteslöt att jag skulle vara schizofren, vilket mina läkare tidigare hade trott.

Per Plex skrev:Det känner jag igen mig mycket väl i. En bra formulering av hur jag
Aspergerdiagnosen kom så småningom som en befrielse för mig (efter dessa psykotiska episoder), eftersom de då uteslöt att jag skulle vara schizofren, vilket mina läkare tidigare hade trott.

Har du kollat på videos ovan? De meltdowns som där illustreras kan föstås diagnosticeras "tillfällig psykos". "If you snap", det går sönder, adrenalinet sprutar som en fontän, då är man ju tillfälligt galen. Men rätt ska vara rätt. Jag anser mig inte psykotisk även om jag får utbrott där jag krossar prorslin eller låter det gå över i ett "shutdown" då jag stänger hela världen ute i trer dygn.

(Vissa aspergare lever ut frustrationen genom, "meltdowns", andra stänger in den: "shutdowns.")

http://www.youtube.com/watch?v=X089khw1 ... ature=fvwp

Hej Per PLex!

Jag tänkte att tråden "AS och Kyrkan" under Aspergare och samhället etc. kunde vara något för dig och en del av oss andra?

Debbido skrev:Har du kollat på videos ovan? De meltdowns som där illustreras kan föstås diagnosticeras "tillfällig psykos". "If you snap", det går sönder, adrenalinet sprutar som en fontän, då är man ju tillfälligt galen. Men rätt ska vara rätt. Jag anser mig inte psykotisk även om jag får utbrott där jag krossar prorslin eller låter det gå över i ett "shutdown" då jag stänger hela världen ute i trer dygn.

Nej, jag tror inte heller att dylika utbrott är riktigt detsamma som det jag beskrivit hände mig. Jag har definitivt inte varit lika utåtagerande som en del av klippen visar och det som jag gått igenom har tagit lång tid att återhämta mig ifrån. Gemensamt kan väl vara att olika former av psykologisk stress spelar stor roll för att de olika symptomen skall uppträda.

Per Plex skrev:

Debbido skrev:Har du kollat på videos ovan? De meltdowns som där illustreras kan föstås diagnosticeras "tillfällig psykos". "If you snap", det går sönder, adrenalinet sprutar som en fontän, då är man ju tillfälligt galen. Men rätt ska vara rätt. Jag anser mig inte psykotisk även om jag får utbrott där jag krossar prorslin eller låter det gå över i ett "shutdown" då jag stänger hela världen ute i trer dygn.

Nej, jag tror inte heller att dylika utbrott är riktigt detsamma som det jag beskrivit hände mig. Jag har definitivt inte varit lika utåtagerande som en del av klippen visar och det som jag gått igenom har tagit lång tid att återhämta mig ifrån. Gemensamt kan väl vara att olika former av psykologisk stress spelar stor roll för att de olika symptomen skall uppträda.

Jo - i vårt samhälle undgår knappast någon stress. De som står som högst röjer ofta att de är lite lätt utbrända, men lyckas hålla upp den goda fasaden. Så, det handlar om förmåga att hantera stress i ett högstress-samhälle.

Där ligger då många autister och personer med ADHD, m fl, väldigt risigt till. Impulskontrollen sitter lite löst på somliga av oss OCH det är fel århundrade för aspergarna! Tänk bara på det mer förutsägbara samhället där den buttre, tyste skomakaren hade sin självklara plats och där den duktige, men socialt obegåvade ofta fick mer värde än idag.