Hej!
Jag och min kollega Alexander håller just nu på att skriva vårat examensarbete. Vi läser sista terminen på psykologprogrammet i Lund. Vår uppsats kommer att handla om vad det kan innebära att få diagnosen Aspergers syndrom. Vi kommer att intervjua både personer som själva fått diagnosen AS, men också föräldrar till barn eller unga vuxna med AS, samt psykologer som arbetar med att utreda personer med misstänkt AS.

Vi vill gärna få kontakt med er som kan tänka er att svara på några frågor om hur det var att få diagnosen, om vad som har hänt efteråt, om hur det var att bli utredd, med mera. Allra helst vill vi träffas och göra en intervju. Intervjun brukar ta ungefär 1,5 timme. Om du hellre vill svara på frågor i text, till exempel via mail, så kan det också gå bra.

Vi blir jätteglada om du vill ställa upp! Det enda som är ett "krav" är att du har fått diagnosen Aspergers syndrom, och att du är över 18 år.

Om du vill vara med i vår studie, kontakta mig på min mailadress: emma.karis.446@student.lu.se, eller Alexander på hans mailadress: alexander.karlsson.273@student.lu.se

eller genom att skicka ett PM till mig här på Aspergerforum.

Hör av dig om du har några frågor.

Hälsningar
Emma Karis
Alexander Karlsson
Institutionen för psykologi
Lunds universitet

Det här kan låta nog så sniket, men vad får man för det? Frågan är rätt naturlig: Folk som deltar i experiment och intervjuer på psykologiska institutioner (min erfarenhet är från SU, men jag tar för givet att detsamma gäller Lund) får ju normalt försökspersonstid som krävs för att få godkända kurser. För de som inte är studenter brukar det oftast erbjudas biobiljett(er) för deltagande. Sådana experiment och intervjuer är för det mesta mindre och mindre krävande än de som uppenbarligen är aktuella här, så i min mening vore två, möjligtvis en biobiljett det minsta man kan begära för att vara med. Kanske finns det folk som faktiskt VILL göra det här av ren godhet, men för de flesta av oss är detta dessutom en känslomässig fråga, varför att få ingenting (om det är så det är) närmast är en förolämpning.

Skulle gärna ställa upp men jag jobbar inte gratis.
För 1800:- åker jag upp och svarar på frågor.

Vi brukar ju själva arrangera träffar, kanske ni två skulle vilja komma i anslutning till en sådan om deltagarna är ok med det?
Träffarna brukar ju annonseras via forumet så det är väl bara o fråga

Själv skulle jag gärna vara med men anonymt, tyvärr har jag ingen diagnos så jag antar att jag inte kommer att bli intervjuvad.
Däremot har jag funnit mig väl tillrätta i AS-sammanhang och gillar att diskussioner oftast är lösningsinriktade och innehåller väldigt lite skvaller om ens något.

Hur säger ni om det här med anonymitet?

En annan fråga. Hur har ni tänkt sköta urvalet? Jag antar att det är en kvalitativ studie, så ni måste vara intresserade av att få gott om någorlunda olika personer så att upplevelserna de beskriver täcker upp hela spektrat. Hur har ni tänkt att sköta det praktiskt? Om ni bara tar de personer (säg första 10 eller hur många ni nu behöver) som är beredda att frivilligt och gratis berätta sin livshistoria för er när de blir tillbedda verkar det för mig som en hög risk att endast en mycket speciell grupp människor kommer med, vilket lär begränsa typen av upplevelser ni får beskrivet för er. Till exempel skulle jag gissa att den gruppen beskriver sin upplevelse och påverkan av diagnosen som mer positiv än många andra Aspergerpersoner skulle. Som vi desillusionerade skeptiker till exempel...

nano skrev:Vi brukar ju själva arrangera träffar, kanske ni två skulle vilja komma i anslutning till en sådan om deltagarna är ok med det?
Träffarna brukar ju annonseras via forumet så det är väl bara o fråga

Själv skulle jag gärna vara med men anonymt, tyvärr har jag ingen diagnos så jag antar att jag inte kommer att bli intervjuvad.
Däremot har jag funnit mig väl tillrätta i AS-sammanhang och gillar att diskussioner oftast är lösningsinriktade och innehåller väldigt lite skvaller om ens något.

Jag är en av dem som anordnar träffar, men mina träffar är inte öppna för den här typen av projekt.
De som kommer på mina träffar ska kunna känna sig säkra och trygga att de inte ingår i något forskning projekt.

Till Peter: Jag tycker Students inlägg var seriöst och korrekt skrivet. Kanske en biobiljett el. dyl vore lämpligt, men själv skulle jag tveklöst ställa upp om jag haft diagnos (står i kö för utredning).

Det är ett par unga människor med troligen öppet sinne som håller på med ett ex.jobb vars ämne dom sannolikt valt själva. Jag tolkar det som ett genuint intresse för Asperger-frågor vilket kan leda till nåt bra på sikt. Sånt bör uppmuntras anser jag.

till Sam: Jag tycker ditt inlägg hade taggarna utåt. Dina träffar är i Stockholm medan ex.jobbarna finns i Lund så ditt inlägg var helt onödigt.

Det är inte sannolikt att dom vill resa till Stockholm för att närvara vid en träff i detta ärende. men om så vore så är det väl bara att tala om att "vid nästa träff kommer två ex-jobbare att närvara för att ställa frågor om AS" så alla vet förutsättningarna.

På mitt jobb brukar det finnas en del ex.jobbare och praktikanter. Det kostar pengar för företaget på olika sätt. Bl.a lägger jag ner ett antal icke debiterbara timmar på sådant, men företaget ser lite längre än näsan räcker. Kanske dyker det upp nån skärpt typ som får anställning direkt (det har hänt) men i vart fall ger det goodwill för företaget. Jag tycker man ska resoneraa på liknande sätt här.

Oavsett ovanstående så har nano som vanligt en positiv inställning vilket jag uppskattar.

Duras skrev:
Oavsett ovanstående så har nano som vanligt en positiv inställning vilket jag uppskattar.

Vilket ju var en del av min poäng. Vi med negativ inställning har också Asperger, men verkar representeras mycket mer sällan i studier av det här slaget av ett antal olika skäl. Jag tror det kan ge en snedvriden uppfattning om folk med Asperger.

Men det vet jag som sagt inte, eftersom studien i sig inte blivit beskriven. Jag kanske ska mejla och fråga...

Hihi...road!

Hoppas att ingen blir sur på mig för det. Jag råkar bara känna igen problematiken om att bli reducerad till objekt i andra sammanhang och den kultur som gör det alltför behändigt att gömma sina slutsatser bakom "anonyma försökspersoner" som är legio i små kvalitativa undersökningar. Och jag har själv en gång skrivit en uppsats i ett samhällsvetenskapligt ämne baserat på ett högst tillfälligt urval företrädare för en annan "utsatt grupp."

Ska man göra den typen av undersökningar vilket jag iofs tycker att jag ska så kan man inte samtidigt objektivera dem man intervjuar. Det blir inte hederligt och det blir snedvridet när vissa typer av människor alltid blir beskrivna som subjekt och andra som objekt.

Samtidigt så får man väl se realistiskt på diverse elevarbeten och examensarbeten av olika slag. Det är faktiskt inte forskningsprojekt utan en form av övning. Haken är att det som får status som forskning nödvändigtvis inte behöver vara mer än ett litet snäpp bättre än vad studenterna kan få fram.

Peter skrev:

Duras skrev:
Oavsett ovanstående så har nano som vanligt en positiv inställning vilket jag uppskattar.

Vilket ju var en del av min poäng. Vi med negativ inställning har också Asperger, men verkar representeras mycket mer sällan i studier av det här slaget av ett antal olika skäl. Jag tror det kan ge en snedvriden uppfattning om folk med Asperger.

Men det vet jag som sagt inte, eftersom studien i sig inte blivit beskriven. Jag kanske ska mejla och fråga...

Men hallå, det handlade ju om ifall man har en negativ eller positiv inställning till den här sortens studier, inte om man är negativ eller positiv som person. Fast du kanske sätter likhetstecken däremellan

D

Duras skrev:

till Sam: Jag tycker ditt inlägg hade taggarna utåt. Dina träffar är i Stockholm medan ex.jobbarna finns i Lund så ditt inlägg var helt onödigt.

Visst har jag taggarna utåt när det gäller detta. Jag är rätt trött på att D- gruppens träffar förslås till olika projekt utan att man först förankrar idén hos mig.

Som enskild individ skulle jag mycket väl kunna tänka mig att ställa upp, men nu bor jag inte i Lund eller i dess närhet. Jag tillhör dock den grupp som ser min diagnos som något positivt både när det gäller att få den och att leva med den.

Duras skrev:
Oavsett ovanstående så har nano som vanligt en positiv inställning vilket jag uppskattar.

Även jag uppskattar nano positiva inställning i stort och han är oftast en tillgång. Men ibland kan det positiva slå över, precis som mina taggar fälls ut.

Duras skrev:

Peter skrev:

Duras skrev:
Oavsett ovanstående så har nano som vanligt en positiv inställning vilket jag uppskattar.

Vilket ju var en del av min poäng. Vi med negativ inställning har också Asperger, men verkar representeras mycket mer sällan i studier av det här slaget av ett antal olika skäl. Jag tror det kan ge en snedvriden uppfattning om folk med Asperger.

Men det vet jag som sagt inte, eftersom studien i sig inte blivit beskriven. Jag kanske ska mejla och fråga...

Men hallå, det handlade ju om ifall man har en negativ eller positiv inställning till den här sortens studier, inte om man är negativ eller positiv som person. Fast du kanske sätter likhetstecken däremellan

Nja, hur skulle jag annars tolka det? Jag är INTE negativ till den här sortens studier, om de görs på ett bra sätt, och jag har inte sagt att jag är det heller (förutom mycket specifika aspekter). Därför så antog jag att du menade den generella inställningen.

Vad bra att frågor väcks kring urvalet, kring anonymitet och kring hur schysst det är att använda andra som objekt för en studie. Det är viktiga grejer och vi ville hålla annonsen ganska kort, så vi formulerade inte alla förutsättningar. Vi läser och tar till oss av det ni skriver. Som ni påpekar så är vi studenter, och därmed nybörjare på forskning.

Vårat urval blir mycket riktigt speciellt, eftersom det bygger på frivillig anmälan under vissa förutsättningar. Om vi hade kunnat erbjuda pengar eller gåvor så hade urvalet säkert blivit ett annat - även det speciellt och inte heller det representativt för alla personer med AS.

Jag kan tillägga att vi vid sidan av denna "annons" har sökt personer att intervjua i helt andra sammanhang, till samma studie, för att få variation i urvalet.

Vi tackar för tipset om att delta vid gruppträffar. Precis som andra påpekat är det viktigt att den som är med i studien verkligen vill vara med, och har valt det själva, så vi ser ändå hellre att ni söker upp oss individuellt. Då blir urvalet, som sagt, inte slumpmässigt och det är något för oss att förhålla oss till när vi drar slutsatser i vår uppsats. Vi välkomnar skeptiker och entusiaster lika mycket!

Anonymitet är helt okej, om man inte vill ange sina personuppgifter så behövs det inte. Kontaktuppgifter av något slag behöver vi. I uppsatsen kommer alla personer som intervjuats att beskrivas på ett sätt som ska göra att det inte går att lista ut vem som är vem, och självklart utan namn, bostadsort och liknande som kan identifiera personen i fråga.

Fortsätt gärna fråga och diskutera!

Vänliga hälsningar
Emma

Sam skrev:Visst har jag taggarna utåt när det gäller detta. Jag är rätt trött på att D- gruppens träffar förslås till olika projekt utan att man först förankrar idén hos mig.

Åh, ber om ursäkt, det var inte så jag tänkte.
Min tanke var att de skulle fråga den som arrangerar, tex dig om de vill komma på D-gruppens träffar

Vill inte heller att de dyker upp oanmälda.

När får jag frågorna? Jag har sänt ett mejl till er.

Hej igen milve med flera!

Alla som har anmält intresse för att svara på frågor via mail, kommer att få mail under dagen.

Emma

Hej igen...

Vi har fått flera svar, och är mycket glada för det. Just nu verkar det som om vi har fått kontakt med så många som vi hade tänkt oss. Om någon har funderingar om uppsatsen är ni dock fortsatt välkomna att ta kontakt.

Emma

Ja det vore ju kul o läsa den när den är klar
Får gärna posta den på forumet

Pdf, ren text, bilder, worddokument, allt funkar bara man kan läsa

En ny "tråd", heter det så? Med alla de skrivna undersökande studier i och om oss, som vi så gladerligen involverar oss i. Det vore väl fint?
Sedan kan vi ha en gissningslek och se om vi kan identifiera vem som svarat. Som första pris kan det bli en gratis promenad runt Östersjön.
Om jag är ironisk, nej inte alls. Jag bara tränar till nästa utredning som jag nu skickas till genom FK.
Jag tror jag gör viss nytta i samhällsmaskineriet med min As diagnos.

Sajten www.uppsatser.se har en hel del nedladdningsbara uppsatser som behandlar Aspergers. Där hittade jag också en PDF-version av den undersökning som tråden handlar om, trådskaparens och medförfattarens gemensamma psykologexamensuppsats: http://www.uppsatser.se/uppsats/0f2c499a6c/

Denna uppsats blev så vitt jag kan förstå godkänd den 8 januari i år. Det hade förstås varit lämpligt om uppsatsförfattarna hade haft netikett att återkomma till tråden och informera om att uppsatsen är avslutad, och till och med tillgänglig digitalt.

Uppslaget att söka efter PDF-uppsatser om Aspergers fick jag från KrigarSjäls tråd om Elina Bratt Lejrings C-uppsats:
hon-talade- ... 16904.html
intervjuper ... t8846.html

Forummedlem skrev:Denna uppsats blev så vitt jag kan förstå godkänd den 8 januari i år. Det hade förstås varit lämpligt om uppsatsförfattarna hade haft netikett att återkomma till tråden och informera om att uppsatsen är avslutad, och till och med tillgänglig digitalt.

Annorlunda uttryckt: Användaren har reggat sig på forumet enkom för att starta en tråd vars syfte är att få tag på intervjupersoner till en akademisk uppsats. När sedan uppsatsen är färdig, då har användaren inte gjort sig besvär att återkomma till tråden för att informera forumets medlemmar om att uppsatsen finns tillgänglig. Detta är magstarkt.

Det förvånar mig inte och jag tror det är väldigt vanligt. Jag har inte kommit så långt i de samhällsvetenskapliga ämnen jag har studerat och de är några år sen men min upplevelse när det gäller kvalitativa studier var i varje fall då att även om det fanns formuleringar om att det var viktigt att ha respekt för undersökningspersonerna etc så fanns det inte tillstymmelse till praktiska råd om hur man skulle förfara om man faktiskt hade för avsikt kontakt med sina intervjupersoner och redovisa resultatet.
Jag skrev ut mina intervjuer och skickade ut dem för godkännande. Någon som faktiskt redovisade det fullständiga resultatet hörde jag då inte talas om. Jag tror att det finns en stor rädsla för att bli ifrågasatt som man inte från institutionens sida hjälper studenterna med för man är rädda själva. Det ligger inte i ämnenas tradition att föra dialog om forskningsresultat med sina studieobjekt. Särskilt inte de utsatta målgrupper vars röst man ibland också vill vinnlägga sig om att föra fram. Rätta mig om det finns exempel på motsatsen. Var uppsatsen bra?
Sen är det väl så att det ofta blir tidsbrist när uppsatsen ska göras färdigt och när den väl är framlagd så har personerna själva både hunnit tröttna på den och släppt den.